Vad är menisken?
I varje knä finns två menisker. De består av brosk och sitter på var sin sida i knäleden. Meniskerna jämnar ut belastningen i knäleden och gör knät stabilare när du går, springer och hoppar.
När knät vrids om kraftigt kan meniskerna skadas. Oftast är det menisken på insidan av knät som skadas, till exempel när du tränar eller idrottar. En del får samtidigt en korsbandsskada.

Meniskerna blir skörare med åren
Brosket och meniskerna blir skörare med åldern. Efter fyrtioårsåldern ökar risken att skada meniskerna även vid mindre olyckor, som när du råkar trampa snett.
Förändringarna i menisken liknar då dem vid artros i knät och beror på att brosket har blivit skörare. Behandlingen beror på vilken typ av meniskskada du har fått.
Symtom vid meniskskada
Det här är symtom på att du kan ha skadat menisken:
- knät fastnar i ett läge som inte går att ändra,
- knät gör ont när du sitter på huk eller vrider det,
- knät svullnar.
Ibland gör det också ont på andra sätt i knät. Läs till exempel om slemsäcksinflammation i knät.
När ska du söka vård?
De allra flesta som skadar meniskerna behöver inte söka vård. Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en meniskskada och besvären inte minskar under de närmaste dagarna.
Sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning inom något dygn om du har skadat dig och knät fastnar i ett läge, du inte kan stödja på knät, du har svårt att sträcka ut det eller knät svullnar upp kraftigt inom ett par timmar. Om det är stängt kan du vänta tills det öppnar. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Behandling med fysioterapi
Du kan behöva behandling om besvären inte försvinner av sig själva inom ett par veckor. Behandlingen består ofta av fysioterapi. En del kan behöva opereras, särskilt vid större olyckor eller om knät har låst sig.
I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao tränar vi upp knät efter meniskskador (besöken sker på spanska).
Träna rörlighet, styrka och balans
Efter en skada eller operation är det lätt att tappa både styrka och balans i knät. Du behöver därför träna för att få tillbaka dem.
- Träna upp rörligheten, framför allt förmågan att sträcka ut knät.
- Träna benmusklerna för att avlasta knät.
- Det är inte skadligt att träna måttligt även om smärtan tillfälligt ökar, men undvik hastiga rörelser och tunga aktiviteter som löpning.
- Det ska inte göra mer ont dag för dag; värken ska helst minska till dagen efter träningen.
Prata med en läkare eller fysioterapeut om knät blir sämre när du börjar träna.

Meniskoperation med artroskopi
De flesta skador i meniskerna behöver inte opereras. Om det behövs görs operationen med artroskopi, titthålsoperation. Läkaren gör två snitt på framsidan av knät och för in en kamera i leden. Skadade delar av menisken kan ibland sys ihop; annars kan de behöva tas bort. Operationen tar mellan 20 och 45 minuter.
Oftast är man sövd. Det är viktigt att helt undvika tobak och alkohol några veckor före och efter operationen, så att såren läker snabbare och du återhämtar dig snabbare.
Efter operationen
- Oftast får du åka hem samma dag, men du ska inte köra bil själv.
- Du kan behöva kryckor de första dagarna, och smärtstillande läkemedel om det gör ont.
- Knät kan vara svullet och stelt en månad eller mer, och det kan ta tre till sex månader att bli helt återställd.
- Du blir oftast sjukskriven i fem till tio dagar.
- Det är viktigt att få tillbaka rörligheten, framför allt att kunna räta ut benet. En fysioterapeut kan göra ett träningsprogram åt dig.
Komplikationer är ovanliga. Kontakta sjukhuset om det bildas vätska i såren, om knät svullnar och blir varmt, om huden runt såren blir röd eller om du får feber och mer ont.
Där källorna inte är överens
Forskningen tar upp en fråga som är viktig för den som är medelålders eller äldre:
- Titthålsoperation vid förslitning: 1177.se skriver att de flesta meniskskador behandlas med träning, men att en del behöver opereras. En metaanalys (Thorlund m.fl., 2015) av nio studier på medelålders och äldre med knäsmärta och förslitningsskador fann att titthålsoperation gav en liten minskning av smärtan efter tre och sex månader, men ingen skillnad efter ett till två år.
- Risker: operationerna var förknippade med vissa risker, som blodpropp och infektion, och författarna avrådde från rutinmässig titthålsoperation i den gruppen. Studierna gällde förslitningsskador hos medelålders och äldre, inte akuta skador.
Det viktigaste om meniskskada
- Meniskerna är broskskivor som stabiliserar knät.
- Skadan uppstår ofta när knät vrids, och efter 40 års ålder även vid mindre olyckor.
- Knät kan låsa sig, göra ont när du sitter på huk och svullna.
- De flesta blir bra av sig själva eller med fysioterapi.
- Träna rörlighet, styrka och balans; måttlig smärta är inte farlig.
- Operation görs med artroskopi när det behövs.
Vanliga frågor om meniskskada
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Hur vet jag om jag har skadat menisken?
Vanliga tecken är att knät fastnar i ett läge, gör ont när du sitter på huk eller vrider det och svullnar.
Läker en meniskskada av sig själv?
Ofta ja. De allra flesta behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva.
Får man träna med en meniskskada?
Ja, det är inte skadligt att träna måttligt även om det tillfälligt gör mer ont. Undvik hastiga rörelser och tunga aktiviteter som löpning.
När behöver menisken opereras?
Om besvären inte går över, särskilt vid större olyckor eller om knät har låst sig. De flesta skador behandlas med träning.
Hur lång tid tar det att bli bra efter en meniskoperation?
Det kan ta tre till sex månader att bli helt återställd, och knät kan vara svullet och stelt en månad eller mer.
Hur länge blir man sjukskriven?
Oftast i fem till tio dagar efter operationen, beroende på vilken typ av skada du har.
Källor
- 1177.se · Meniskskada
- 1177.se · Att operera menisken
- Thorlund JB, et al. Arthroscopic surgery for degenerative knee: systematic review and meta-analysis of benefits and harms. BMJ. 2015
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

