Artros i knät: symtom, träning och behandling

01Knäleden

Vad är artros i knät?

Artros är en vanlig ledsjukdom som gör att brosket i en led bryts ner snabbare än kroppen hinner bygga upp nytt. Vid knäledsartros har ledbrosket i delar av knäleden blivit tunnare eller försvunnit. Det är vanligast att få artros på knäledens insida.

Brosket på ledytan ger stabilitet och gör att benets ytor lätt kan glida mot varandra. När det bryts ner blir det tunnare, gropigt och ojämnt, och leden blir så småningom stel och gör ont. Leden kan också bli inflammerad och bilda för mycket ledvätska, så att den svullnar. Även ledband och muskler kan påverkas. Andra vanliga former är höftledsartros och artros i handen.

02Symtom

Symtom vid knäledsartros

De vanligaste symtomen är stelhet, svullnad och ont i knät när du går. Exempel:

• Knät känns stelt och gör ont efter att du har suttit eller legat stilla, men smärtan minskar oftast när du har kommit i gång.
• Det gör ont när du böjer knät, till exempel i trappor.
• Knät känns svullet, spänt, varmt eller ömt, ibland även i knävecket.
• Det hugger till eller knakar och knastrar vid vissa rörelser.

Med tiden kan du behöva avbryta promenader, få värk efter aktivitet eller ont när du sitter stilla eller ska sova. Efter lång tid kan knät bli felställt och alltmer hjulbent.

03Skov

Besvären kommer i skov

Det är vanligt att knäledsartros kommer i så kallade skov. Det betyder att du i perioder har svårare besvär, och att besvären känns lindrigare mellan skoven. Skov kan bero på att du till exempel har belastat leden mer eller mindre än du brukar.

Ett stillasittande liv leder ofta till ökade besvär och ökar risken för följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Det viktigaste är att lära sig mer om artros och komma i gång med fysisk aktivitet.

04Träning

Träning är den viktigaste behandlingen

Regelbunden träning gör musklerna i bålen, höfterna och benen starkare, så att knäna blir mer stabila. Då får du mindre ont och kan röra dig bättre. Bra träning är till exempel cykling, roddmaskin, crosstrainer, promenader, styrketräning, träning med gummiband och simning.

Du kan behöva undvika rörelser som belastar knät, som att sitta djupt på huk, hoppa flera gånger i rad eller gå på ojämna stigar med många backar. Det är bra att prova sig fram, och en fysioterapeut kan ge råd. Du kan också jogga eller löpträna om det känns bra.

05Smärta

Kan man träna fast det gör ont?

Ja. När du börjar träna kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Det är inte farligt, men anpassa övningarna efter vad du klarar.

• Acceptabel smärta ligger mellan 0 och 5 på en skala från 0 till 10.
• Om du får mer ont efter träningen ska smärtan gå tillbaka till din vanliga nivå inom ett dygn. Annars behöver du justera träningen nästa gång.
• Din artros blir inte värre av att du tränar trots att det gör ont.

06Vardagen

Knäskydd, skor och andra hjälpmedel

Små förändringar i vardagen kan minska besvären:

• Använd bra skor med dämpande sula, och skoinlägg om det hjälper.
• Hjälpmedel kan vara en ortos, alltså ett stödbandage eller knäskydd, eller gånghjälpmedel som käpp, kryckor, stavar eller rollator. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut dem.
• Rör på dig regelbundet och undvik att sitta stilla länge.
• Gå ner i vikt om du har övervikt; då belastas leden mindre.
• Värmekudde eller kylkudde kan lindra värken. Kyla kan kännas skönt om knät är svullet eller varmt.

Du bör försöka undvika alkohol och tobak, eftersom båda tillfälligt kan öka inflammationen i leden. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att kosttillskott botar artros eller bygger upp brosket.

07Vård

Undersökning och artrosskola

Knäledsartros undersöks vanligtvis av en fysioterapeut. Du berättar hur besvären påverkar vardagen, och vårdpersonalen undersöker hur knät rör sig, hur starka musklerna är och vilka rörelser som gör ont. I de flesta fall behövs ingen röntgen, eftersom det tar många år innan artros syns på röntgenbilden.

En stor del av behandlingen är artrosskola, digitalt eller fysiskt, i grupp eller individuellt. Där lär du dig om artros, egenvård och träning, och får ett träningsprogram anpassat för dig.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig med träning vid artros i knät (besöken sker på spanska).

08Behandling

Smärtlindring, kortisonspruta och operation

Det finns ingen medicin mot artros, men receptfria smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller NSAID, kan lindra. Om du har ont trots träning kan stödbandage, tens eller akupunktur hjälpa. En kortisonspruta i knäleden dämpar tillfälligt inflammation och värk.

De flesta behöver inte opereras. En operation kan behövas om du har mycket ont trots träning och läkemedel, ont även i vila och på natten, eller om livskvaliteten blir sämre. Den vanligaste operationen är en knäledsprotes. Har du ont i knät efter en vridskada kan du också läsa om meniskskada.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen stöder träningen, men är mer osäker när det gäller knäskydd och skoinlägg:

• Träning: en Cochraneöversikt (Fransen m.fl., 2015) med 54 studier fann med hög tillförlitlighet att träning minskade knäsmärtan direkt efter behandlingen, och att effekten fanns kvar två till sex månader efteråt. Inga allvarliga biverkningar rapporterades. Det stämmer med 1177.se.
• Knäskydd och inlägg: 1177.se nämner ortoser och skoinlägg som möjliga hjälpmedel. En annan Cochraneöversikt (Duivenvoorden m.fl., 2015) fann att underlaget var osäkert för knäskydd, och att kilformade inlägg inte gav bättre effekt än vanliga inlägg. Prova gärna ut hjälpmedel tillsammans med en fysioterapeut.

10Kort sagt

Det viktigaste om artros i knät

• Brosket i knäleden blir tunnare, oftast på knäledens insida.
• Stelhet, svullnad och ont när du går är vanliga symtom; besvären kommer i skov.
• Träning är den viktigaste behandlingen, även om det gör lite ont.
• Röntgen behövs oftast inte.
• Knäskydd, skor, vikt och smärtlindring kan hjälpa en del.
• Endast ett fåtal behöver en knäledsprotes.