Ryggskott: symtom, orsaker och vad som hjälper

01Ryggskott

Vad är ryggskott?

Ryggskott kallas också lumbago acuta. Det gör ofta ont i samband med att du lyfter något eller vrider dig åt sidan, och samtidigt känns det som en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Värken kan vara skärande, huggande eller molande, och det kan kännas som om ryggen håller på att gå av.

Krampen kan bli så kraftig att ryggen ser sned ut, och då kan det vara svårt att gå, sitta eller ligga. Smärtan och krampen sitter oftast kvar i några dagar eller upp till en vecka.

02Ländryggen

Ryggskott, lumbago och ischias

Värken i ryggen sitter oftast i nedre delen, ländryggen. Enligt 1177.se finns olika sorters ont i ländryggen:

• Lumbago, vanligt ryggont: börjar ofta med svag värk som ökar, du blir trött i ryggmusklerna och det gör mer ont när du belastar ryggen.
• Ryggskott, lumbago acuta: smärta som kommer plötsligt, med låsning och kramp.
• Lumbago-ischias: ont i ländryggen samtidigt som smärtan strålar ut i ett ben, ofta ända ner till foten. Kraften och känseln i benet kan påverkas.

Läs också om ont i nedre delen av ryggen hos kvinnor och om smärta mellan skulderbladen.

03Orsaker

Vad händer i ryggen?

Ryggraden består av kotor med broskskivor, diskar, emellan, som fungerar som stötdämpare. Facettleder, ledband och muskler håller ihop kotorna. Smärta i ländryggen kommer troligen oftast från diskarna och facettlederna, som kan bli slitna eller inflammerade, men den kan även komma från muskler och ledband.

När det gör ont ökar spänningen i musklerna runt området. Den spänningen är muskelkramp, och den kan göra ännu mer ont. Kroppen har också egna system som minskar smärta, bland annat endorfiner, och mängden ökar när du rör dig och minskar när du vilar.

04Risker

Arbete, ålder och ryggont

Det finns ett samband mellan ont i ryggen och vissa arbetsställningar: att arbeta länge på skakande underlag, stillasittande och monotont arbete, böjda och vridna ställningar när du lyfter, och tunga lyft. Ryggont är ändå vanligt i alla åldrar, även hos dem som inte har tunga arbeten. Trivsel och stress på jobbet påverkar också risken.

Ryggen förändras med åldern, men det finns inget klart samband mellan åldersförändringarna och ont i ryggen. Du kan ha mycket förändringar på röntgen utan besvär, och mycket besvär utan synliga förändringar.

05Söka vård

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om ryggvärken inte försvinner inom två till tre veckor, särskilt om du är över 55 år.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och annars på en akutmottagning, om du har ont i ryggen och samtidigt:

• inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig,
• har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen,
• har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen,
• plötsligt får ont efter en olycka, till exempel ett fall,
• har smärta i bröstkorg och mage,
• har feber eller känner dig ordentligt sjuk.

07Fysioterapi

Fysioterapi och träning

En fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan undersöka dig, hitta orsakerna till att du har ont och ge manuell behandling. Den viktigaste delen är ändå träning och fysisk aktivitet: du får ett träningsprogram anpassat för dig och hjälp att komma igång, och fortsätter sedan på egen hand.

Röntgen behövs oftast inte vid ryggbesvär som går över på några veckor. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao undersöker vi ryggen och hjälper dig med träning efter ryggskott (besöken sker på spanska).

08Behandling

Läkemedel, KBT och andra behandlingar

Läkemedel som får musklerna att slappna av kan fungera vid akuta besvär, men ska användas med försiktighet och bara en begränsad tid eftersom det finns risk för beroende. Prata med en läkare om vilka läkemedel som passar dig.

Hur du mår och uppfattar smärtan har stor betydelse. Med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan du lära dig att våga röra dig utan att vara rädd och minska negativa tankar. Har du haft ont i mer än tre månader kan du ha rätt till multimodal smärtbehandling.

Enligt 1177.se finns inga tydliga bevis för att massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud hjälper vid tillfällig ryggvärk.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen stöder huvudrådet men nyanserar två punkter:

• Röra sig eller vila: 1177.se skriver att vila gör att besvären tar längre tid att gå över. En Cochrane-översikt (Dahm m.fl., 2010) fann att rådet att vara aktiv gav små förbättringar av smärta och funktion jämfört med sängläge vid akut ländryggssmärta, men liten eller ingen skillnad vid ischias. Särskilda övningar eller fysioterapi gav liten eller ingen skillnad jämfört med att vara aktiv.
• Receptfria värktabletter: 1177.se skriver att receptfria värktabletter kan hjälpa dig att röra dig. En Cochrane-översikt (Saragiotto m.fl., 2016) fann med hög tillförlitlighet att ett av de vanligaste receptfria smärtstillande medlen inte gav bättre resultat än placebo vid akut ländryggssmärta.

10Kort sagt

Det viktigaste om ryggskott

• Ryggskott är plötslig smärta i ländryggen med låsning och kramp, ofta vid lyft eller vridning.
• Smärtan och krampen sitter oftast kvar i några dagar upp till en vecka.
• Fortsätt leva som vanligt och rör dig; vila gör att det tar längre tid.
• Undvik tunga lyft och vridning, och vila gärna med en kudde under svanken.
• Kontakta vårdcentralen om värken inte går över inom två till tre veckor.
• Sök vård direkt vid domningar i underlivet, problem att kissa, svaghet i båda benen eller feber.