Gå till innehållet

Rygg och nacke MediBilbao Salud

Smärta mellan skulderbladen: när bröstryggen gör ont

Du som har ont i bröstryggen har enligt 1177.se ofta ont mellan skulderbladen. Det vanligaste är att värken kommer från spänningar i musklerna, men ibland kan den komma från skelettet, lungorna eller hjärtat. 1177.se tar upp ont mellan skulderbladen i texten om ont i ryggen. Den här guiden beskriver hur smärtan brukar kännas, vilka varningstecken som kräver vård, vad du kan göra själv, behandlingen och vad forskningen visar.

Ämne
Fysioterapi
Uppdaterad
Lästid
5 min
Granskad av
Dr Itziar Gotxi Erezuma · Specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar · Läkarkollegiet i Bizkaia nr 484809757
Person som sträcker på armarna vid skrivbordet
Ont i bröstryggen känns ofta mellan skulderbladen. Illustration gjord med AI.

Varför gör det ont mellan skulderbladen?

Den vanligaste formen av ryggbesvär är enligt 1177.se ont i nedre delen av ryggen, men du kan också få ont högre upp, i det som kallas bröstryggen. Då har du ofta ont mellan skulderbladen.

Det vanligaste är att värken kommer från spänningar i musklerna. Ibland kommer den från skelettet. Ibland kan ont i bröstryggen komma från lungorna eller hjärtat, till exempel vid hjärtinfarkt, kärlkramp eller en blodpropp i lungan.

Så känns smärta från muskler och skelett

Om du har ont i bröstryggen som kommer från muskler och skelett är det enligt 1177.se vanligt att:

  • det gör ont i ryggen och smärtan strålar från ryggen och fram mot bröstet,
  • du får skarpa och krampaktiga smärtor i bröstet, ofta på sidan,
  • värken blir värre när du rör på armarna eller nacken eller tar ett djupt andetag,
  • det gör olika mycket ont beroende på hur du rör dig, sitter eller ligger.

Varningstecken från hjärta och lungor

Om smärtan i bröstryggen kommer från hjärta och lungor är det enligt 1177.se vanligt att:

  • smärtorna är starka och tryckande, ofta som ett band runt bröstet,
  • smärtan strålar upp till nacken och ut i armen, vanligtvis på vänster sida men även på höger,
  • besvären ökar vid fysisk ansträngning, som när du springer eller går snabbt, och minskar i vila,
  • du får andningssvårigheter,
  • du blir andfådd, blek och svettig och får hög puls.

När ska du söka vård?

Kontakta enligt 1177.se en vårdcentral om ryggvärken inte försvinner inom två till tre veckor, särskilt om du är över 55 år. Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och samtidigt:

  • har smärta i bröstkorg och mage,
  • får plötsligt ont efter en olycka, till exempel ett fall,
  • har feber eller känner dig ordentligt sjuk,
  • har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtom.

Person som står upp vid ett skrivbord hemma
Försök att röra på dig som vanligt. Illustration gjord med AI.

Vad kan du göra själv?

Det viktigaste rådet vid tillfälliga ryggbesvär är enligt 1177.se att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont. Försök att röra på dig som vanligt, till exempel med promenader. Övningar som tränar ryggmuskler och magmuskler är bra så länge de inte gör att det gör mer ont.

Vila kan ganska fort göra att musklerna blir svagare och fungerar sämre, och ryggbesvären tar längre tid att gå över om du ligger och vilar mer än vanligt. Receptfria värktabletter kan under en begränsad tid hjälpa dig att sova bättre och röra dig ordentligt.

Person som justerar en bildskärm åt en kollega
Var medveten om hur du sitter på arbetsplatsen. Illustration gjord med AI.

Arbetsställning och lyft

Försök enligt 1177.se att bli medveten om hur du står och sitter på din arbetsplats. Du som har ett sittande arbete kan till exempel behöva ett höj- och sänkbart bord. Många som sitter mycket på arbetet eller hemma får värk i ryggmusklerna.

Stillasittande och monotona arbetsställningar och tunga lyft är kopplade till ryggont. Om du ska lyfta, håll det nära kroppen, böj på benen i stället för ryggen och undvik att vrida ryggen i sidled. Hur du trivs på arbetet påverkar också risken för ryggbesvär.

Fysioterapi och annan behandling

En fysioterapeut kan enligt 1177.se undersöka dig, analysera dina besvär och hjälpa dig att hitta orsakerna. Du kan få manuell behandling, men den viktigaste delen är träning och fysisk aktivitet med ett program som är anpassat för dig.

Det finns inga tydliga bevis för att massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme eller ultraljud hjälper vid tillfällig ryggvärk. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao behandlar vi smärta i bröstryggen (besöken sker på spanska).

Vad säger forskningen?

En systematisk översikt från 2009 (Briggs m.fl.) av 33 studier fann att smärta i bröstryggen är vanlig i befolkningen. Under ett år hade mellan 3,5 och 34,8 procent haft sådan smärta, beroende på hur den definierades, och studierna rapporterade generellt att den var vanligare hos barn och ungdomar. Den var kopplad till bland annat annan smärta i muskler och leder, hållning, ryggsäckar och psykologiska faktorer, men evidensen för sambanden var begränsad.

En översikt från 2010 (Stochkendahl och Christensen) beskriver muskler och skelett som en känd orsak till bröstsmärta, bland annat vid segmentell dysfunktion i hals- och bröstryggen. Trots att orsaken verkar ofarlig förblir personer med sådan bröstsmärta enligt översikten underdiagnostiserade och obehandlade, och kan påverkas av ångest, nedstämdhet och svårigheter i vardagen.

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

  • Orsaken: 1177.se skriver att värken oftast kommer från spänningar i musklerna. Briggs m.fl. fann flera samband, men konstaterar att evidensen är begränsad.
  • Hur säker kunskapen är: 1177.se beskriver tydliga symtombilder för smärta från muskler och skelett. Stochkendahl och Christensen skriver att kunskapen om de flesta sådana tillstånd främst bygger på fallbeskrivningar och erfarenhet.
  • Ofarlig smärta: 1177.se skriver att värken oftast går över av sig själv. Stochkendahl och Christensen påpekar att bröstsmärta från muskler och skelett, trots att orsaken verkar ofarlig, kan påverka hur man mår och klarar vardagen, med ångest och nedstämdhet.

Det viktigaste om smärta mellan skulderbladen

  • Ont mellan skulderbladen kommer oftast från bröstryggens muskler.
  • Smärta från muskler ändras när du rör dig, sitter eller ligger.
  • Tryckande smärta som ett band runt bröstet kan komma från hjärtat.
  • Andningssvårigheter, blekhet och svettningar är vanliga när smärtan kommer från hjärta eller lungor.
  • Fortsätt att röra på dig som vanligt.
  • Kontakta vården om värken inte går över inom två till tre veckor.

Frågor om smärta mellan skulderbladen

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Vad beror smärta mellan skulderbladen på?

Det vanligaste är enligt 1177.se spänningar i musklerna. Ibland kommer värken från skelettet, och ibland från lungorna eller hjärtat.

Kan smärta mellan skulderbladen komma från hjärtat?

Ja, till exempel vid hjärtinfarkt eller kärlkramp. Då är smärtorna ofta starka och tryckande, som ett band runt bröstet, och ökar vid ansträngning.

Hur vet jag om smärtan kommer från musklerna?

Smärta från muskler och skelett blir enligt 1177.se ofta värre när du rör armarna eller nacken eller andas djupt, och varierar med hur du rör dig, sitter eller ligger.

Vad betyder brännande smärta mellan skulderbladen?

1177.se beskriver inte brännande smärta särskilt. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom.

Ska man vila när det gör ont mellan skulderbladen?

Nej. Enligt 1177.se kan vila ganska fort göra att musklerna blir svagare. Försök att röra på dig som vanligt.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om värken inte går över inom två till tre veckor, och sök vård direkt om du samtidigt har smärta i bröstkorg och mage, feber eller känner dig ordentligt sjuk.

Källor

  1. 1177.se · Ont i ryggen
  2. Briggs AM, Smith AJ, Straker LM, Bragge P. Thoracic spine pain in the general population: prevalence, incidence and associated factors in children, adolescents and adults. A systematic review. BMC Musculoskelet Disord. 2009
  3. Stochkendahl MJ, Christensen HW. Chest pain in focal musculoskeletal disorders. Med Clin North Am. 2010

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.