Ont i nedre delen av ryggen: orsaker som rör mens, graviditet och klimakteriet

01Vanligt ryggont

Olika sorters smärta i ländryggen

Du kan enligt 1177.se ha ont på olika sätt i nedre delen av ryggen:

• Lumbago, vanligt ryggont: börjar ofta med svag värk som ökar och blir värre när du belastar ryggen.
• Ryggskott: smärta som kommer plötsligt, ofta när du lyfter eller vrider dig, med en känsla av låsning och kramp.
• Lumbago-ischias: ont i ländryggen och samtidigt smärta som strålar ut i ett ben, ofta ända ner till foten.

Smärtan kommer enligt 1177.se oftast troligen från diskarna och facettlederna, men kan också komma från muskler och ledband. Ryggont är vanligt i alla åldrar.

02Mens

Ont i ryggen vid mens

Mensvärk innebär enligt 1177.se att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet när du har mens. Värken kan stråla ut i ljumskarna och låren. Det finns mycket nerver runt livmodern som påverkas när den drar ihop sig, därför kan det göra ont även i ryggen.

Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer, och värken är oftast starkast under första och andra dagen. Enligt 1177.se kan du lägga något varmt mot magen eller ryggen, bada eller duscha varmt, röra på dig och använda receptfria smärtstillande läkemedel.

03Endometrios

Endometrios kan ge ont i ryggen

Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna, eller celler som liknar den, på andra ställen än inuti livmodern. Vanliga symtom är enligt 1177.se:

• mycket ont vid mens eller ägglossning,
• ont i nedre delen av magen,
• smärta som kan kännas i ryggen eller strålar ner i benen,
• ont vid slidsamlag och när du kissar eller bajsar, framför allt vid mens.

De flesta behöver behandling för att slippa smärtan. Kontakta en gynekolog om du får svår mensvärk utan att ha haft det tidigare, om värken blir kraftigt värre trots behandling med hormoner eller om du får värk även mellan mensperioderna.

04Graviditet

Under graviditeten och efter förlossningen

Under graviditeten blir bäckenets leder mer rörliga. Enligt 1177.se kan det öka belastningen på muskler och leder i bäcken och rygg och orsaka smärta. Magen växer och du svankar ofta mer. Alla gravida kan få ont, men risken ökar om du ofta lyfter tungt eller har haft ont i rygg eller bäcken tidigare.

Efter förlossningen kan ryggen göra ont av andra orsaker, till exempel när du bär barnet, kör en tung vagn eller matar barnet i ställningar där du spänner dig. Kontakta en fysioterapeut om du fortfarande har ont i nedre delen av ryggen tre månader efter förlossningen.

05Benskörhet

Benskörhet och klimakteriet

Enligt 1177.se har kvinnor högre risk att få benskörhet än män, eftersom de har mindre benmassa från början och benmassan minskar ytterligare efter klimakteriet. Benförlusten ökar i samband med klimakteriet, framför allt för att halten av östrogen minskar.

Vid benskörhet kan kotorna tryckas ihop, så kallad kotkompression. Det kan ge svåra smärtor som brukar minska efter en tid, men ett benbrott i ryggen kan också bara göra lite ont. En fysioterapeut har övningar som stärker och stöder ryggen vid benskörhet.

07Själv och behandling

Vad kan du göra och vilken behandling finns?

Rör på dig som vanligt, till exempel med promenader, och undvik tunga lyft och att vrida ryggen i sidled. Enligt 1177.se kan det vara skönt att vila med en kudde under svanken, och receptfria värktabletter under en begränsad tid kan göra det lättare att röra sig.

En fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat kan undersöka dig och ge manuell behandling, men den viktigaste delen är träning och fysisk aktivitet. KBT kan hjälpa dig att hantera smärtan. Den som har haft ont i mer än tre månader kan ha rätt till multimodal smärtbehandling. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao behandlar vi ryggsmärta (besöken sker på spanska).

08Forskning

Vad säger forskningen?

En översikt i Lancet från 2018 (Hartvigsen m.fl.) beskriver ländryggssmärta som den främsta orsaken till funktionsnedsättning i världen. För nästan alla går det inte att hitta en specifik orsak, och bara en liten andel har en känd sjukdomsorsak, som kotfraktur, cancer eller infektion. De flesta blir snabbt bättre, men det är vanligt att besvären kommer tillbaka.

En klinisk riktlinje från 2017 (Qaseem m.fl.) rekommenderar vid akut ryggsmärta i första hand behandling utan läkemedel: ytlig värme, massage, akupunktur eller manipulation. Vid långvarig smärta rekommenderas bland annat träning, multidisciplinär rehabilitering och KBT. En Cochrane-översikt från 2015 (Liddle och Pennick) fann att träning under graviditeten minskade ländryggssmärta, men med evidens av låg kvalitet.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

• Värme, massage och akupunktur: 1177.se skriver att det inte finns några tydliga bevis för att massage, akupunktur eller värme hjälper vid tillfällig ryggvärk. Riktlinjen av Qaseem m.fl. rekommenderar dem vid akut smärta, med evidens av låg till måttlig kvalitet.
• Orsaken: 1177.se beskriver flera möjliga orsaker, bland annat mensvärk, endometrios och benskörhet. Hartvigsen m.fl. skriver att det för nästan alla inte går att hitta en specifik orsak.
• Särskilda övningar: 1177.se skriver att det inte finns bevis för att särskilda övningar vid plötsliga besvär är bättre än att röra sig som vanligt. Riktlinjen rekommenderar vissa övningsformer vid långvarig smärta.

10Kort sagt

Det viktigaste om ont i nedre delen av ryggen

• Ont i ländryggen är mycket vanligt och går oftast över av sig själv.
• Mensvärk kan ge ont i ryggen och ryggslutet.
• Endometrios kan ge smärta som känns i ryggen.
• Graviditeten ökar belastningen på bäcken och rygg.
• Benskörhet är vanligare hos kvinnor och kan ge kotkompression.
• Rör på dig som vanligt och sök vård vid varningstecken.