Vad är näspolyper?
En näspolyp är en rund utväxt i näsans slemhinna. Den växer från bihålorna ner i näsgångarna, oftast i den mellersta näsgången, men kan också sitta på andra ställen i näshålan och i bihålorna. Polyperna sitter oftast så långt in att du inte kan se dem själv.
Du kan ha en eller flera polyper av olika storlek, och de brukar sitta på båda sidorna i näsan. Näspolyper är ovanliga hos barn.
Symtom vid polyper i näsan
Små polyper ger inga symtom alls. Större polyper kan ge:
- nästäppa under en längre tid, som inte blir bättre,
- nedsatt luktsinne och smaksinne,
- återkommande snuva.
Symtomen kommer ofta långsamt över flera år, men ibland går det mycket snabbare. Även om polyperna finns i båda näsborrarna kan besvären vara större på ena sidan. Läs mer om nedsatt luktsinne.

Vad beror näspolyper på?
Ofta är det oklart vad näspolyper beror på. De kan till exempel komma efter en långvarig infektion i näsan eller bihålorna, eller bero på allergiska besvär som pollenallergi.
- Du som är överkänslig mot acetylsalicylsyra, som finns i vissa smärtstillande tabletter, har större risk att få näspolyper.
- Det är också vanligare att få näspolyper om du har astma. Astman blir oftast lindrigare efter att du har fått behandling mot polyperna.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du är mycket täppt i näsan och inte har blivit bättre efter en månad. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen.
Långvarig nästäppa kan ha andra orsaker än polyper, till exempel en sned nässkiljevägg eller förstorade näsmusslor. Därför behöver läkaren undersöka näsan.
Hur undersöks näspolyper?
Läkaren tittar in i näsan. Om du är mycket täppt kan du först få avsvällande näsdroppar eller nässpray. Ibland vill läkaren se längre in och för då in en tunn slang med fiberoptik i näsan. Då kan läkaren avgöra om det finns tecken på polyper eller om nästäppan har en annan orsak.
Ibland görs även en datortomografi.
I vår mottagning för öron, näsa och hals i Bilbao undersöker vi näsan vid långvarig nästäppa och går igenom behandlingen (besöken sker på spanska).

Skölj näsan med koksaltlösning
Du kan pröva att skölja näsan med koksaltlösning. Den finns receptfritt på apotek, eller så kan du blanda ett kryddmått salt i en deciliter vatten.
Du sköljer näsan med en nässköljare i form av en kanna, som också finns att köpa på apotek.
Behandling med kortisonspray
De flesta med näspolyper får nässpray som innehåller kortison. Det gör att polyperna blir mindre. Det kan ta flera veckor innan de krymper, och de försvinner inte helt, men brukar krympa så mycket att besvären minskar.
- Du kan behöva ta kortisontabletter under några dagar för att polyperna ska krympa snabbare.
- För att polyperna inte ska växa igen kan du behöva fortsätta med kortisonsprayen i flera år, ibland hela livet.
Kortison som du tar i näsan kan ge irritation i näsans slemhinnor och ibland lite näsblod. Risken för biverkningar i hela kroppen är störst när kortison tas som tabletter eller sprutor, eftersom kortisonet då kommer ut i blodet. Med nässpray kommer biverkningarna oftast från det ställe där du använder läkemedlet.
När opereras näspolyper bort?
Polyperna kan opereras bort om du inte blir bättre av nässprayen. Hur operationen går till beror på var polyperna sitter. Vid lindriga besvär kan den göras med lokalbedövning, och vid stora och utbredda polyper kan du behöva sövas. Oftast kan du lämna sjukhuset samma dag.
Efter operationen blir slemhinnan svullen, och du är mycket täppt några dagar. Du får packning i näsan, till exempel en tamponad, som du ofta tar bort själv efter en eller två dagar. Polyperna kan komma tillbaka, så du bör använda kortisonspray även efter operationen.
Där källorna inte är överens
Forskningen stöder kortisonsprayen men visar också en vanlig biverkning:
- Effekt: 1177.se skriver att kortisonsprayen gör polyperna mindre. En Cochraneöversikt (Chong m.fl., 2016) med 18 studier, de flesta på personer med näspolyper, fann en måttlig förbättring av nästäppan och en mindre förbättring av snuva och luktsinne jämfört med placebo.
- Näsblod och livskvalitet: 1177.se skriver att kortison i näsan ibland kan ge lite näsblod. Översikten bekräftade med hög tillförlitlighet att risken för näsblod ökade, men i studierna räknades alla grader in, även små blodstrimmor. Det fanns mycket lite kunskap om hur livskvaliteten påverkas, och ingen studie följde deltagarna tillräckligt länge för att bedöma risker på lång sikt.
Det viktigaste om näspolyper
- Näspolyper är utväxter i näsans slemhinna som växer från bihålorna.
- Större polyper ger nästäppa, nedsatt luktsinne och snuva.
- Astma och överkänslighet mot acetylsalicylsyra ökar risken.
- Kortisonspray krymper polyperna, men ofta behövs den i flera år.
- Polyperna kan opereras bort om sprayen inte räcker.
- De kan komma tillbaka även efter operation.
Vanliga frågor om näspolyper
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Hur vet jag om jag har polyper i näsan?
Större polyper ger ofta långvarig nästäppa, nedsatt lukt- och smaksinne och återkommande snuva. Läkaren behöver titta in i näsan för att se dem.
Är näspolyper farliga?
Små polyper ger inga besvär. Större kan ge nästäppa och nedsatt luktsinne och behandlas med kortisonspray eller operation.
Försvinner näspolyper av kortisonspray?
De försvinner inte helt, men brukar krympa så mycket att besvären minskar. Det kan ta flera veckor.
Kan näspolyper komma tillbaka efter operation?
Ja. Därför bör du använda nässpray med kortison även efter operationen.
Vad orsakar näspolyper?
Ofta är det oklart. De kan komma efter långvariga infektioner i näsan eller bihålorna eller bero på allergi. Astma och överkänslighet mot acetylsalicylsyra ökar risken.
Hjälper det att skölja näsan?
Du kan pröva att skölja näsan med koksaltlösning, ett kryddmått salt i en deciliter vatten, med en nässköljare.
Källor
- 1177.se · Näspolyper
- 1177.se · Behandling med kortison
- Chong LY, et al. Intranasal steroids versus placebo or no intervention for chronic rhinosinusitis. Cochrane Database Syst Rev. 2016
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

