Symtom vid pollenallergi
Vid pollenallergi är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:
- vattnig snuva och nästäppa,
- mycket nysningar,
- klåda i näsan,
- röda, kliande ögon som rinner,
- trötthet.
Pollenallergi kan också ge rethosta och andnöd, som brukar bli värre om du anstränger dig. Hur svåra besvären blir beror på hur känslig du är för pollen och vilka typer av pollen som finns i luften.

Pollenallergi eller förkylning?
Pollenallergi liknar besvären vid en vanlig förkylning. Enligt 1177.se finns det ändå skillnader:
- vid förkylning får du ofta också ont i halsen,
- vid förkylning kan du ibland få tjock, gul snuva och någon gång hög feber,
- besvären vid pollenallergi kan variera från dag till dag och pågår längre än en förkylning.
Pollenallergi kan ge astma
Ibland kan du få hosta eller andnöd under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin ger astmabesvär.
Typiska symtom på astma är hosta som inte går över, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att få astmasymtom de dagar då det är mycket pollen i luften, eller när du är ute och rör dig under pollensäsongen. Det är viktigt att du kontaktar en vårdcentral om du får astma, så att du kan få lämplig medicinering.
När ska du söka vård?
De allra flesta som får pollenallergi behöver inte söka vård, eftersom de oftast blir hjälpta av receptfria läkemedel. Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:
- receptfria läkemedel hjälper inte,
- ett litet barn har pollenbesvär,
- du har astmasymtom med hosta eller svårt att andas,
- du har allergibesvär under hela året.
Oftast räcker det att du beskriver dina besvär för att läkaren ska veta att du har pollenallergi. Ibland behövs en allergiutredning, med blodprov eller pricktest. Båda visar om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne och ger lika säkra resultat.
I vår mottagning för öron, näsa och hals i Bilbao undersöker vi besvär från näsan och hjälper dig att planera behandlingen (besöken sker på spanska).

Läkemedel mot pollenallergi
Det finns receptfria läkemedel mot besvär i ögon och näsa, och du kan ofta klara behandlingen själv och bli symtomfri. Enligt 1177.se:
- Allergitabletter kan du börja ta när du har besvär.
- Ögondroppar kan användas vid besvär från ögonen.
- Nässpray med kortison är det som brukar hjälpa bäst mot nästäppa.
- Vid svårare besvär kan du behöva kombinera tabletter, ögondroppar och nässpray med kortison.
Börja en till två veckor före pollensäsongen och fortsätt under hela säsongen. Målet är att slippa besvär under hela säsongen. Fungerar läkemedlet inte efter två veckor kan du fråga på apoteket om råd.
Kontakta vårdcentralen om du har kraftiga besvär eller om den receptfria behandlingen inte hjälper, för råd, justering av läkemedlen och eventuell vidare utredning. Har du provat flera läkemedel tillsammans och följt råden men fortfarande har svåra besvär, kan du få allergivaccination, även kallad allergen immunterapi. Då får du sprutor eller tabletter, och behandlingen fungerar som ett slags vaccin mot allergin.
Så undviker du pollen
Det är ofta svårt att undvika pollen, eftersom de sprids med vinden. Men 1177.se ger några råd:
- vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen, när pollenhalterna är låga,
- ha fönstren stängda under dagen,
- torka blöta kläder och sängkläder inomhus,
- gå ut tidigt på morgonen om du vill träna utomhus,
- undvik nyklippta gräsmattor och ta inte in växter med pollen,
- undvik husdjur som har varit ute och fått pollen i pälsen,
- undvik tobaksrök, som gör pollenallergi värre.
Pollenprognoser visar hur mycket pollen av olika slag som finns i luften där du är. Om du antecknar i kalendern när du har besvär och samtidigt följer pollenhalterna kan du lära dig vad du reagerar på, och nästa år börja med läkemedlen i tid.
Vilka pollen ger besvär, och när?
Under vår och sommar får ungefär en fjärdedel av befolkningen pollenbesvär. De flesta reagerar på björkpollen och gräspollen, men även gråbo och andra växter kan ge allergi. Allergin är ofta ärftlig, men behöver inte vara det. Besvären börjar ofta vid fem till sex års ålder, men kan också komma senare i livet, och för en del minskar de med åldern.
- Hassel och al: hasselpollen finns vanligtvis från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. Många som är allergiska mot björk reagerar även på dem.
- Björk: säsongen börjar i södra Sverige i början av april och senare längre norrut; det brukar skilja två till tre veckor mellan södra och norra Sverige.
- Gräs: kan börja i slutet av maj, är mest intensiv i slutet av juni och kan ge besvär in i augusti.
- Gråbo: blommar från slutet av juli och hela augusti och kan ge symtom in i september.
- Gran och tall: ger mest pollen, men pollen från dem är inte allergiframkallande.
Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, och lägre halter under kyliga och regniga dagar.
Korsallergi mot mat
Korsallergi betyder att kroppen reagerar på ämnen i mat som liknar dem du är allergisk mot i pollen. Besvären blir tydligare under pollensäsongen, då kroppen är extra känslig. Korsallergi mot björkpollen är vanligast:
- nötter, till exempel hasselnötter,
- baljväxter som jordnötter och soja,
- äpplen, päron och råa morötter,
- stenfrukter som mandel, körsbär, plommon, persika och aprikos.
Korsallergi mot gråbo är ovanlig, men kan ge besvär av till exempel persilja, koriander, selleri, morötter, paprika och vissa brödkryddor. Korsallergi ger sällan allvarliga reaktioner, eftersom ämnena ofta bryts ned snabbt i magen. Om maten värms upp förstörs ofta ämnena, men det gäller inte nötter.
Där källorna inte är överens
Forskningen kompletterar 1177.se på två punkter:
- Allergivaccination: 1177.se beskriver den för dig som har provat flera läkemedel och fortfarande har svåra besvär. En Cochrane-översikt (Radulovic m.fl., 2010) med 60 studier fann att immunterapi under tungan minskade symtomen jämfört med placebo och var ett säkert sätt att ge behandlingen; översikten tog inte upp när i behandlingen den bör användas.
- Nässköljning: 1177.se nämner inte koksaltsköljning vid pollenallergi. En Cochrane-översikt (Head m.fl., 2018) fann att sköljning med koksaltlösning kan minska besvären jämfört med ingen sköljning i upp till tre månader, men bevisen var av låg kvalitet och ingen studie följde deltagarna längre.
Det viktigaste om pollenallergi
- Pollenallergi ger nysningar, snuva, nästäppa, klåda och rinnande ögon.
- De flesta blir hjälpta av receptfria läkemedel; nässpray med kortison hjälper bäst mot nästäppa.
- Börja med läkemedlen en till två veckor före säsongen.
- Följ pollenprognoserna och vädra på natten eller tidigt på morgonen.
- Kontakta vårdcentralen om läkemedlen inte hjälper eller om du får astmasymtom.
- Svårt att andas: sök vård genast.
Vanliga frågor om pollenallergi
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Är hösnuva och pollenallergi samma sak?
Ja, hösnuva är ett vanligt namn på pollenallergi. Enligt 1177.se ger pollenallergi besvär som nysningar, rinnsnuva, nästäppa och kliande ögon.
När ska jag börja med allergiläkemedel?
Enligt 1177.se en till två veckor före pollensäsongen. Det kan ta två veckor innan läkemedlet fungerar helt.
Hur vet jag om det är förkylning eller allergi?
Vid förkylning får du ofta ont i halsen och ibland tjock, gul snuva och feber. Pollenallergi varierar från dag till dag och pågår längre.
Kan pollenallergi ge astma?
Ja. Hosta eller andnöd under pollensäsongen kan bero på att allergin ger astmabesvär. Kontakta då en vårdcentral.
Varför kliar det i munnen när jag äter äpple?
Det kan vara korsallergi. Den som är allergisk mot björkpollen kan reagera på bland annat äpplen, päron, råa morötter och nötter.
Vad gör man om läkemedlen inte räcker?
Kontakta vårdcentralen. 1177.se beskriver också allergivaccination, med sprutor eller tabletter, som fungerar som ett slags vaccin mot allergin, för dig som fortfarande har svåra besvär trots läkemedel.
Källor
- 1177.se · Pollenallergi
- Radulovic S, Calderon MA, Wilson D, Durham S. Sublingual immunotherapy for allergic rhinitis. Cochrane Database Syst Rev. 2010
- Head K, et al. Saline irrigation for allergic rhinitis. Cochrane Database Syst Rev. 2018
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

