Vad är laktosintolerans?
Laktosintolerans innebär att tarmen har en nedsatt förmåga att bryta ner mjölksocker, laktos. Du har för lite av enzymet laktas, som behövs för att bryta ned mjölksocker.
Hur mycket laktas kroppen bildar varierar mellan personer. Hos personer med ursprung i Sverige eller övriga norra Europa bildar kroppen ofta laktas hela livet. Hos personer från övriga delar av världen minskar ofta mängden laktas med tiden. Laktosintolerans är mycket ovanligt hos barn under sex år; där är allergi mot komjölksprotein troligare.
Symtom på laktosintolerans
Det här är några vanliga symtom:
- diarré,
- gaser i magen,
- magknip,
- uppsvälld mage,
- magen bullrar och låter,
- illamående.
Besvären kan komma direkt eller upp till några timmar efter att du ätit eller druckit något med mjölksocker. Hur lång tid det tar innan de går över varierar. Läs också om uppblåst mage.
Symtomen kan ha andra orsaker
Symtomen vid laktosintolerans är vanliga och kan ha flera andra orsaker, till exempel intolerans mot andra födoämnen som komjölksprotein eller gluten, eller tarmbesvär vid IBS. Läs om celiaki och om mat vid IBS.
Olika typer av laktosintolerans
- Den vanligaste typen: enzymet laktas minskar från födseln och räcker till slut inte till. Besvären brukar komma i tonåren och du har laktosintolerans livet ut.
- Tillfällig laktosintolerans: slemhinnan i tunntarmen har skadats av en sjukdom, till exempel obehandlad glutenintolerans, Crohns sjukdom eller en tarminfektion. När sjukdomen behandlats och tarmen läkt tål du oftast mjölksocker igen.
- Medfödd laktosintolerans: mycket ovanligt. Barnet får vattnig diarré så snart hen börjat amma eller fått bröstmjölksersättning och slipper besvären med laktosfri ersättning. Kosten behöver då oftast vara så laktosfattig som möjligt hela livet.
När ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om du eller ditt barn har besvär som du tror kan bero på laktosintolerans. I Sverige kan du ringa 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen.
I vår mottagning för nutrition i Bilbao hjälper vi dig att hitta en kost som fungerar vid laktosintolerans (besöken sker på spanska).
Test för laktosintolerans
Läkaren gör en utredning för att ta reda på vad du kan äta och vad du behöver undvika. Du får berätta vilka besvär du får och vad du då har ätit.
- Uteslutning: vanligtvis utesluter du alla mjölkprodukter i fyra veckor. Har du inga besvär då får du börja med mjölk igen. Kommer besvären tillbaka tyder det på laktosintolerans eller allergi mot komjölksprotein.
- Laktosbelastning: du dricker en lösning med mjölksocker och lämnar blodprover under ett par timmar, eller gör ett test på luften du andas ut.
- Gentest: ett blodprov kan visa om du har arvsanlaget för att med tiden få mindre laktas, men inte om du har laktasbrist eller symtom av den.
Vad kan jag äta?
Pröva dig fram för att se hur mycket av olika mjölkprodukter du tål. Det är inte skadligt för kroppen att få i sig laktos, och känsligheten kan minska när du blir äldre. Det här kan du oftast äta:
- lagrad hårdost,
- smör och bordsmargarin med smörfett,
- yoghurt, crème fraiche och grädde.
Det finns många laktosfria produkter, och produkter av havre och soja är naturligt fria från mjölksocker.

Laktos i andra livsmedel och läkemedel
Har du stora besvär behöver du läsa innehållsdeklarationen även på livsmedel som inte självklart innehåller mjölksocker. Mjölksocker kan också finnas som utfyllnadsmedel i läkemedel, men i så små mängder att det oftast inte ger problem.
Ibland är det svårt att undvika mjölksocker, till exempel på restaurang eller resa. Då kan enzymet laktas som droppar eller tabletter minska besvären; det finns receptfritt på apotek. För många räcker det annars att undvika mat och dryck med mycket mjölksocker, och har du en sjukdom som orsakar besvären behandlas den.

Där källorna inte är överens
Forskningen stöder att de flesta tål en del laktos:
- Hur mycket laktos: 1177.se skriver att många tål små mängder laktos och att det oftast inte behövs helt laktosfri kost. En systematisk översikt (Shaukat m.fl., 2010) fann med måttlig evidens att de flesta vuxna tål 12–15 gram laktos, ungefär ett glas mjölk.
- Laktas och andra medel: 1177.se beskriver laktas som droppar eller tabletter för tillfällen när det är svårt att undvika laktos. Översikten fann inte tillräckligt stöd för att laktosreducerad mjölk, probiotika eller andra medel minskar symtomen, men studierna var få och olika.
Det viktigaste om laktosintolerans
- Laktosintolerans beror på för lite av enzymet laktas, som bryter ner mjölksocker.
- Vanliga symtom är diarré, gaser, magknip och uppsvälld mage.
- Den är ofarlig, och många tål små mängder laktos.
- Utredningen görs med uteslutning, laktosbelastning och ibland gentest.
- Hårdost, smör, yoghurt och grädde går ofta bra.
- Tillfällig laktosintolerans kan gå över när en tarmsjukdom läkt.
Vanliga frågor om laktosintolerans
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Vilka är symtomen på laktosintolerans?
Diarré, gaser, magknip, uppsvälld mage, en mage som bullrar och illamående, direkt eller upp till några timmar efter mjölkprodukter.
Hur testar man laktosintolerans?
Ofta genom att utesluta mjölkprodukter i fyra veckor. Ibland görs laktosbelastning med blodprover eller utandningstest, eller ett gentest.
Är laktosintolerans farligt?
Nej. Laktosintolerans är ofarligt, och det är inte skadligt för kroppen att få i sig laktos.
Måste jag äta helt laktosfritt?
Oftast inte. Många tål små mängder laktos, och hur mycket varierar från person till person.
Vilka mjölkprodukter tål man oftast?
Lagrad hårdost, smör och bordsmargarin med smörfett samt yoghurt, crème fraiche och grädde.
Kan barn ha laktosintolerans?
Det är mycket ovanligt hos barn under sex år. Där är allergi mot komjölksprotein troligare. Den vanligaste typen brukar ge besvär först i tonåren.
Källor
- 1177.se · Laktosintolerans
- Shaukat A, et al. Systematic review: effective management strategies for lactose intolerance. Ann Intern Med. 2010
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

