Vad händer i kroppen vid yrsel?
Du upplever balans när signalerna från olika sinnesorgan samordnas i hjärnan. Balansorganet i innerörat består bland annat av tre båggångar som känner av hur du rör dig och skickar informationen via balansnerven till hjärnan. Synen och känseln i fötterna ger också viktig information.
Om signalerna blir för starka eller för svaga, eller om synintrycken inte stämmer med hur du uppfattar din position, blir det en obalans och du känner dig yr. Ett exempel är när du sitter i ett tåg som står stilla och tåget bredvid börjar röra sig.
Vanliga orsaker till yrsel
- Åldern: det blir vanligare att bli ostadig och yr ju äldre du blir, eftersom nerverna, sinnena och hjärnan åldras.
- Blodtrycksfall: du kan bli tillfälligt yr om du reser dig för snabbt och blodtrycket sjunker.
- Oro och ångest: starka känslor kan göra dig mer mottaglig för sinnesintryck, så att du känner dig ostadig.
- Alkohol och droger, som gör att du reagerar långsammare på nervsignaler från ögonen och balansorganen.
- Läkemedel: vissa påverkar balansen, och läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ge för lågt blodtryck när du reser dig. Även en ändrad dos kan ge yrsel.
Yrsel som beror på balansorganet
- Kristallsjuka, godartad lägesyrsel, gör att du blir yr vid vissa rörelser, som när du vänder dig i sängen eller sätter dig upp. Det beror på att små kalkkristaller i balansorganen har hamnat fel. I guiden om kristallsjuka finns även övningar.
- Vestibularisneurit, en inflammation i balansnerven, kan göra att du plötsligt blir mycket yr och upplever att omgivningen snurrar. Det är vanligt att bli illamående och kräkas.
- Ménières sjukdom beror på att trycket blir för högt i innerörats vätskefyllda gångar. Du kan bli yr, och det är vanligt att hörseln påverkas.
- Vestibularisschwannom är en godartad tumör på balansnerven som kan ge yrsel och gradvis nedsatt hörsel och öronsus på ena örat.
Nervsystemet och andra sjukdomar
Sjukdomar i nervsystemet kan göra det svårt med balansen. Vid till exempel polyneuropati kan nerverna i fötterna vara påverkade, så att du inte känner underlaget. Migrän är en annan vanlig sjukdom i nervsystemet som kan ge yrsel.
En del allvarliga sjukdomar, som hjärtinfarkt, stroke, vissa infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar, kan göra att man känner sig yr. Men då har man oftast också andra symtom.
När ska du söka vård?
Du behöver inte söka vård om du blir yr enstaka gånger, till exempel vid hastiga rörelser eller efter en båt- eller bilresa. Kontakta en vårdcentral om yrseln inte går över, påverkar ditt vardagsliv, känns annorlunda än tidigare eller om hörseln är påverkad.
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du är yr och har slagit i huvudet, har feber och samtidigt öronvärk eller huvudvärk, är stel i nacken, är mycket illamående och kräks eller har svårt att klara dig själv och riskerar att falla. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring genast 112 om någon är yr och samtidigt har varit avsvimmad i mer än en minut, har ont i bröstet, känner att hjärtrytmen inte är som vanligt, har mycket svårt att andas, eller har svårt att prata, förändrad känsel i armar och ben eller förlamning i ena sidan av kroppen eller ansiktet.
Undersökningar vid yrsel
Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna, mäter blodtrycket och frågar när besvären började, i vilka situationer du blir yr och hur länge det varar. Läkaren behöver också veta vilka läkemedel du använder, om du använder alkohol eller droger och om du känner dig orolig eller nedstämd.
Ett vanligt test är att se om du blir yr när du snabbt lägger dig ner med huvudet åt sidan, och om du då får ofrivilliga snabba ögonrörelser. Du kan också behöva göra ett hörselprov eller en balansundersökning, där kameror i en mask mäter ögonrörelserna medan läkaren vrider huvudet eller spolar öronen med vatten eller luft. Ibland behövs datortomografi, magnetkamera eller EKG.
Vad kan du göra själv?
- Undvik inte de rörelser som sätter i gång yrseln. Då får hjärnan en chans att ställa om balansen, och besvären går snabbare över.
- Avslappningsövningar kan hjälpa.
- Att undvika alkohol kan ha stor betydelse.
- Res dig upp långsamt om du lätt blir yr när du ändrar läge.
Övning och behandling som kan minska yrseln
Gör övningen långsamt, sittande, tio till femton gånger i följd och flera gånger om dagen:
- Vrid huvudet och titta på en punkt långt ut åt vänster och sedan långt ut åt höger.
- Titta på en punkt långt upp och sedan långt ner.
- Fäst blicken på en punkt rakt fram och rör huvudet åt sidorna, och sedan upp och ner, med blicken kvar.
Det är bra om du blir yr av rörelserna; då kan hjärnan justera signalerna, och med träning minskar yrseln. Behandlingen beror annars på orsaken. Fysisk träning och balansövningar brukar hjälpa, och en fysioterapeut kan visa hur du tränar. Vid vestibularisneurit kan du behöva vårdas på sjukhus i några dagar och sedan träna balansen.
I vår mottagning för öron, näsa och hals i Bilbao utreder vi yrsel som kan komma från innerörat (besöken sker på spanska).
Där källorna inte är överens
Forskningen stöder balansträningen, men skiljer på olika orsaker:
- Balansträning: 1177.se skriver att fysisk träning och balansövningar brukar hjälpa mot yrsel. En Cochraneöversikt (McDonnell och Hillier, 2015) med 39 studier om yrsel från balansorganet på ena sidan fann måttligt till starkt stöd för att balansträning är säker och minskar yrseln jämfört med ingen behandling.
- Kristallsjuka: vid kristallsjuka fungerade särskilda manövrar som flyttar kristallerna bättre på kort sikt än vanlig balansträning, även om en kombination hjälpte på längre sikt. Det är därför viktigt att veta vad yrseln beror på.
Det viktigaste om yrsel
- Yrsel är vanligt och går oftast snabbt över.
- Det är mycket ovanligt att yrsel är enda symtomet på en allvarlig sjukdom.
- Vanliga orsaker är blodtrycksfall, ålder, ångest, läkemedel och balansorganet.
- Undvik inte rörelserna som ger yrsel, och res dig långsamt.
- Kontakta en vårdcentral om yrseln inte går över eller påverkar hörseln.
- Ring 112 vid yrsel med bröstsmärta, andnöd, talsvårigheter eller förlamning.
Vanliga frågor om yrsel
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Vad är den vanligaste orsaken till yrsel?
Yrsel kan ha många orsaker. Vanliga är blodtrycksfall när du reser dig snabbt, åldern, oro och ångest, alkohol, läkemedel och kristallsjuka.
Är yrsel farligt?
Oftast inte. Det är mycket ovanligt att yrsel är enda symtomet på en allvarlig sjukdom. Ring 112 om yrseln kommer med bröstsmärta, andnöd, talsvårigheter eller förlamning.
Varför blir jag yr när jag reser mig upp?
Blodtrycket måste ställas om när du rör dig. Ibland går det för långsamt, och då kan du bli tillfälligt yr. Res dig långsamt.
Varför blir jag yr när jag vänder mig i sängen?
Det kan vara kristallsjuka, där små kalkkristaller i balansorganen har hamnat fel.
Kan ångest ge yrsel?
Ja. Oro, ångest och andra starka känslor kan göra dig mer mottaglig för sinnesintryck, så att du känner dig ostadig.
Vilka övningar hjälper mot yrsel?
Rörelser med huvudet åt sidorna och upp och ner, och övningar där du håller blicken stilla medan huvudet rör sig. Fysisk träning och balansövningar brukar också hjälpa.
Källor
- 1177.se · Yrsel
- McDonnell MN, Hillier SL. Vestibular rehabilitation for unilateral peripheral vestibular dysfunction. Cochrane Database Syst Rev. 2015
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.