Karpaltunnelsyndrom: symtom, orsaker och behandling

01Karpaltunneln

Vad är karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunneln är en trång kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Genom kanalen passerar medianusnerven till tummen, pekfingret, långfingret och en del av ringfingret, och dessutom nio senor till de muskler som böjer fingrarna.

Eftersom nerven har begränsad plats finns det risk att den kommer i kläm om utrymmet i kanalen minskar. Det är det som kallas karpaltunnelsyndrom. Besvären kan komma i 30-årsåldern men är oftast vanligast från 40-årsåldern. Om du har ont i handleden av andra orsaker kan du läsa mer om ont i handleden.

02Symtom

Symtom vid karpaltunnelsyndrom

Det vanligaste symtomet är domningar och stickningar i händerna, oftast i tummen, pekfingret och långfingret. Ibland känns det i alla fingrar.

• Du kan vakna på natten av besvären och känna att du måste skaka handen, som känns helt avdomnad.
• Känseln i fingrarna kan bli nedsatt, så att du blir fumlig, tappar saker eller har svårt att greppa små föremål.
• Tummen kan förlora sin vanliga styrka, och musklerna i handens tumsida kan förtvina något.
• Det kan göra ont i handen och handleden, och ibland strålar smärtan ända upp mot axeln.

Besvären kan kännas obehagliga men är sällan allvarliga. Ibland kan de vara tecken på andra sjukdomar, till exempel minskad hormonproduktion från sköldkörteln.

03Natten

Varför blir det värre på natten?

Symtomen kan öka på natten om du har sovit med handleden böjd nedåt och armen rakt ut. När du sover och musklerna vilar cirkulerar blodet inte lika bra. Då kan handleden bli mer svullen och trycket på nerven öka.

Det är därför bra att försöka undvika att ha handlederna kraftigt böjda när du sover.

04Orsaker

Vad beror karpaltunnelsyndrom på?

Att utrymmet i karpaltunneln minskar kan bland annat bero på att:

• senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation,
• du har en inflammatorisk eller reumatisk ledsjukdom i handlovens leder,
• vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar,
• du har eller har haft en svullnad efter en mjukdelsskada eller ett benbrott i handleden.

Karpaltunnelsyndrom är vanligare om du har diabetes, ledgångsreumatism eller hypotyreos. Det är vanligt att få besvär i den hand du använder mest, och ibland beror det på långa pass med vibrerande verktyg eller upprepade rörelser. Ofta går det inte att hitta någon förklaring.

Hos gravida är karpaltunnelsyndrom relativt vanligt, främst från sjätte graviditetsmånaden. Symtomen försvinner oftast en tid efter förlossningen.

05Test

Test och undersökningar

Läkaren prövar nervernas och musklernas funktion med olika tester:

• Domningar och stickningar som du har känt på natten brukar kunna framkallas genom att du böjer handleden så mycket det går under någon minut.
• Läkaren kan klappa eller slå mot insidan av din handlov med fingertopparna.
• Hur känslig du är för beröring i fingertopparna kan testas med ett gem, och läkaren kan testa styrkan i tumgreppet.

Ofta räcker sådana enkla undersökningar för att ställa rätt diagnos. Ibland behövs en neurografi, ENG, som mäter hur nervimpulsen sprids i medianusnerven. Den kan inte säkert visa om du har karpaltunnelsyndrom, men kan visa hur skadad nerven är. Blodprov kan visa om till exempel diabetes, en sköldkörtelsjukdom eller brist på järn, vitamin B12 eller folsyra orsakar besvären. Symtomen kan också komma från nacken eller från tryck på nerven i underarmen.

06Egenvård

Vad kan du göra själv?

• Ta korta pauser om händerna eller armarna blir trötta, framför allt vid upprepade handledsrörelser, statiska grepp och arbete med vibrerande verktyg.
• Träna att använda den andra handen för vissa arbetsuppgifter.
• Använd handledsstöd på natten, så att handleden inte böjs kraftigt när du sover. Du kan köpa ett på apotek eller i sjukvårdsaffärer.

Kontakta en vårdcentral om dina besvär inte försvinner inom ett par veckor. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

07Behandling

Behandling: skena, läkemedel och fysioterapi

Den vanligaste behandlingen är ett särskilt utformat handledsstöd. Ibland räcker en skena som sitter på dygnet runt eller bara på nätterna. Den håller handen i ett läge som hindrar att du böjer handleden för kraftigt och minskar på så sätt trycket mot nerven. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut skenan.

• Inflammationshämmande läkemedel, NSAID, kan hjälpa om det finns säkra tecken på att böjsenorna är inflammerade.
• En spruta med kortison i karpaltunneln kan minska besvären, men oftast bara tillfälligt.
• En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ge till exempel ergonomisk träning. Det finns inte övertygande bevis för att manuell terapi hjälper.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao behandlar vi besvär i hand och handled (besöken sker på spanska).

08Operation

När behövs operation?

Om läkaren bedömer att du behöver opereras får du en remiss till en ortoped eller kirurg. Kirurgen gör ett snitt över karpaltunneln och skär av ledbandet som täcker den, vilket minskar trycket på nerven.

Om du har fått besvär under graviditeten försvinner de oftast en tid efter förlossningen, och ett handledsstöd kan hjälpa under tiden.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen bekräftar råden på 1177.se men visar också hur osäkert underlaget är:

• Skena på natten: 1177.se beskriver handledsstödet som den vanligaste behandlingen. En Cochraneöversikt (Page m.fl., 2012) med 19 studier fann begränsat stöd för att en skena på natten fungerar bättre än ingen behandling på kort sikt. Det fanns för lite underlag för att säga vilken typ av skena som är bäst, eller om skena är bättre än andra behandlingar utan operation.
• Kortisonspruta: 1177.se skriver att sprutan oftast hjälper tillfälligt. En annan Cochraneöversikt (Marshall m.fl., 2007) fann bättre effekt än placebo en månad efter sprutan, men ingen säker effekt efter längre tid. Två sprutor gav inte bättre resultat än en.

10Kort sagt

Det viktigaste om karpaltunnelsyndrom

• Medianusnerven kommer i kläm i karpaltunneln i handloven.
• Domningar och stickningar i tummen, pekfingret och långfingret är vanligast, ofta på natten.
• Diagnosen ställs oftast med enkla tester; ibland behövs en neurografi.
• Ta pauser och använd handledsstöd på natten.
• Kortisonspruta hjälper oftast tillfälligt; ibland behövs operation.
• Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över inom ett par veckor.