Ledvärk: orsaker, egenvård och träning

01Symtom

Hur känns ledvärk?

Vid ledvärk känns lederna stela, ömma och ibland varma och svullna. Det kan göra ont när du rör dig. Oftast går värken över av sig själv, men ibland beror den på en sjukdom.

03Utredning

Undersökningar

Det är viktigt att du beskriver dina symtom. Tänk gärna igenom när och hur värken började, när det gör ont, om någon led har varit svullen, om lederna känns stela och om det finns ledsjukdomar i släkten. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning, bland annat för att se om lederna är svullna.

Artros och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att lederna svullnar. Är lederna inte svullna är det oftast ingen ledsjukdom. Om läkaren inte hittar orsaken kan det behövas blodprov, röntgen eller ultraljud, och ibland ett prov på ledvätskan, som tas med en nål och känns ungefär som ett blodprov.

04Belastning

Överbelastning och artros

Rörelse är bra för lederna, men ibland kan de belastas för mycket. Även en frisk led kan göra ont och bli svullen om den blir kraftigt överbelastad. Med åldern blir ledbrosket stelare och kan bli tunnare eller få bristningar, och lederna blir mer känsliga för belastning.

Vid artros tunnas brosket ut, och du kan i perioder få svullnad och värk. Har du artros är det lättare att överbelasta lederna. Läs mer om artros i knät, artros i höften och artros i händer och fingrar.

05Infektioner

Infektioner och gikt

En vanlig orsak till ledvärk är en infektion, till exempel en förkylning eller en annan infektion med feber. Vissa infektioner i tarmarna eller urinvägarna kan ge svullna och värkande leder. Ledvärk vid infektioner brukar gå över snabbt, men kan ibland dröja i flera månader.

Vid en varig ledinfektion, septisk artrit, sätter sig bakterier i en eller flera leder, ofta i höften eller knät. Symtomen kommer snabbt och det är vanligt med feber. Sök genast vård.

Vid gikt blir en led, oftast vid stortån, snabbt mycket öm och svullen. Inflammationen brukar läka inom någon till några veckor. Pseudogikt kan också komma hastigt, ofta i ett knä.

06Sjukdomar

Reumatiska och andra sjukdomar

Flera sjukdomar kan ge ledvärk:

• ledgångsreumatism, som oftast börjar i små leder i händer och fötter,
• liknande inflammatoriska sjukdomar som SLE och systemisk skleros, som även ger besvär i andra delar av kroppen,
• psoriasis och psoriasisartrit,
• tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit,
• bindvävssjukdomar som Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom.

07Egenvård

Vad kan du göra själv?

Du kan förebygga ledvärk genom att röra dig regelbundet och gå ned i vikt om du har övervikt. Rörelse och träning stärker musklerna och lederna och motverkar övervikt.

Hur du mår påverkar hur du upplever värken. Ledvärk kan bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, sover dåligt eller är stressad. Tänk igenom vad i vardagen du mår bra och sämre av; kanske går det att förändra något. Värken känns ofta mindre när du gör något roligt. För de flesta minskar ledvärken i sol och värme, och regionen kan ibland ge bidrag till behandlingsresor vid reumatisk sjukdom.

08Behandling

Behandling, fysioterapi och läkemedel

Behandlingen beror på orsaken, men ibland går det inte att hitta någon. Den består oftast av fysisk aktivitet och egna rörelseövningar. Behandling hos en fysioterapeut kan minska besvären, och egen träning tillsammans med fysioterapi och inflammationshämmande läkemedel kan vara bra vid många ledsjukdomar. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao lägger vi upp rörelseövningar för dina leder (besöken sker på spanska).

• Vid tillfällig ledvärk kan du använda receptfria läkemedel med paracetamol.
• Inflammation i lederna behandlas oftast med NSAID, som samtidigt är smärtstillande. Använd inte NSAID om du är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår.
• Kortison kan sprutas direkt i en inflammerad led och verkar då mest där.
• Vid bakteriell infektion behandlas infektionen; en varig ledinfektion spolas och behandlas med antibiotika.
• Ibland behövs operation, till exempel vid kraftig artros när fysioterapi och läkemedel inte räcker.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen om artros i knä och höft ger både stöd och nyanser:

• Träning: en Cochrane-översikt (Fransen m.fl., 2015) fann att träning minskade knäsmärtan och förbättrade funktionen vid knäartros, med en effekt i samma storleksordning som NSAID. Det stämmer med 1177.se.
• Paracetamol: 1177.se föreslår receptfria läkemedel med paracetamol vid tillfällig ledvärk. En annan Cochrane-översikt (Leopoldino m.fl., 2019) fann att paracetamol bara gav minimal förbättring av smärta och funktion vid artros i knä eller höft, och författarna anser att rekommendationerna bör omprövas.

10Kort sagt

Det viktigaste om ledvärk

• Ledvärk är vanligt och går oftast över av sig själv.
• Sök genast vård om en led plötsligt svullnar och du har feber eller känner dig sjuk.
• Överbelastning, artros och infektioner är vanliga orsaker.
• Är lederna inte svullna är det oftast ingen ledsjukdom.
• Rörelse, träning och viktnedgång vid övervikt minskar värken.
• En fysioterapeut kan hjälpa till med övningar; läkemedel kan lindra smärtan.