Ledgångsreumatism (RA): symtom och behandling

Symtom vid ledgångsreumatism

Du kan känna dig stel och öm när du rör dig, särskilt på morgonen.
Du kan få värk i lederna på båda sidor av kroppen, särskilt i de mindre lederna i händerna och fötterna.
Lederna kan bli svullna och ömma, och vid kraftig inflammation varma och röda.
Vid pågående inflammation blir du ofta trött och kan känna dig sjuk, tappa vikt och få högre kroppstemperatur.

RA påverkar inte bara lederna. Du kan också få inflammation i lungorna, lungsäckarna, hjärtsäcken, ögonen eller blodkärlen. Senare i sjukdomen kan reumatiska knutor bildas i underhuden där det är tryck, till exempel på armbågarna eller fingrarna. De är inte skadliga men kan göra ont.

Besvären varierar

RA kan visa sig mycket olika från person till person. Du kan ha perioder med svårare besvär, när inflammationen är mer utbredd och du är tröttare och har mer ont. Mellan perioderna kan sjukdomen ge mindre besvär.

Man kan få RA i alla åldrar, men det är vanligast att den börjar i 60- till 70-årsåldern.

Vad händer i kroppen?

Vid RA börjar immunsystemet reagera mot kroppens egna leder. Vita blodkroppar samlas i leder eller senor, som blir inflammerade, vätskefyllda, svullna, ömma och varma. Inflammationen börjar i ledkapselns vävnad. Pågår den länge kan den skada leden, rörligheten försämras och leden kan bli felställd, till exempel att fingrarna pekar snett mot lillfingersidan.

Orsaken är inte helt känd, men troligen samverkar flera saker, som ärftliga gener, rökning och hormoner. Det går inte att förebygga sjukdomen, men förloppet kan bromsas och ibland hejdas med läkemedel.

Illustration av två knäleder sida vid sida. — Vid RA börjar inflammationen i ledkapselns vävnad och kan med tiden skada leden. Illustration gjord med AI.

Undersökningar och diagnos

Misstänker läkaren RA får du så snabbt som möjligt träffa en reumatolog. Läkaren gör en noggrann kroppsundersökning och känner på lederna, som också undersöks med röntgen och ibland ultraljud och magnetkamera. Blodprover visar hur aktiv inflammationen är, och om du har ämnet anti-CCP, som är vanligt vid RA men kan finnas utan sjukdomen.

Du får vanligtvis diagnosen om du har ledinflammationer i flera leder på kroppens båda sidor, också i händernas mindre leder. Diagnosen grundar sig främst på undersökningen av lederna; blodprover och röntgen räcker inte i sig. Läs om skillnaden mot artros.

En läkare samtalar med en kvinna som sitter på en brits. — Diagnosen grundar sig främst på undersökningen av lederna. Illustration gjord med AI.

Vad kan jag göra själv? Rör på dig

Försök röra på dig så mycket som möjligt även om du har ont. De flesta kan fortsätta träna som förut, men det är klokt att undvika alltför stor belastning på inflammerade och svullna leder, till exempel vid en del bollsporter, löpning och mycket hoppövningar. Högintensiv träning kan ha god effekt, men har du hjärt-kärlsjukdom bör du stämma av den med läkare och fysioterapeut först.

Träna händerna och fingrarna för att behålla muskelstyrka och rörlighet och minska risken för felställningar. Sköt om fötterna: en bra sko är uppbyggd i hålfoten, har stabil hälkappa, är tillräckligt bred och har snörning. Enkla gymnastikövningar kan hjälpa dig att behålla rörligheten i fötterna.

Rökstopp, vikt och kost

Vid RA är risken större att tidigt få sjukdomar som beror på åderförfettning. Var därför fysiskt aktiv, rök inte och gå ner i vikt om du väger för mycket. Högt blodtryck och höga blodfetter kan behöva behandlas.

Det finns inga studier som tydligt visar att någon speciell kost minskar ledinflammationen, men eftersom RA ökar risken för hjärtinfarkt och stroke är det viktigt att äta hälsosamt enligt Livsmedelsverkets kostråd. Du har också större risk för benskörhet, så det är viktigt med tillräckligt med kalcium och D-vitamin. Läs våra kostråd.

Fysioterapi och arbetsterapi

Behandlingen sker ofta i ett vårdteam med läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. En fysioterapeut undersöker dig och ni sätter tillsammans upp mål för träning och behandling. Du kan träna individuellt eller i grupp och få instruktioner som du sedan sköter själv. Smärtlindrande behandlingar som akupunktur och tens brukar ge god effekt.

En arbetsterapeut undersöker dina händer, ger råd om handträning och föreslår hjälpmedel, som stödskenor eller ortoser. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao lägger vi upp träning för dig med ledgångsreumatism (besöken sker på spanska).

Läkemedel och operation

I väntan på diagnos kan NSAID eller paracetamol lindra symtomen, men de hejdar inte sjukdomen.
Läkaren bedömer om du behöver antireumatiska läkemedel, ibland flera i kombination.
Vid svår inflammation kan kortisontabletter användas en begränsad tid, och kortisonsprutor ges i leder.
Biologiska läkemedel används framför allt vid kraftig inflammation som inte dämpas av andra läkemedel.

Eftersom läkemedlen hämmar immunförsvaret rekommenderas vaccin mot influensa och lunginflammation. Operationer, som ledproteser eller stelopererade leder, har blivit allt ovanligare. Det finns oftast ingen anledning att undvika graviditet, men prata med din läkare i god tid eftersom många läkemedel är olämpliga under graviditet.

Där källorna inte är överens

Källorna är i stort överens om träning:

Kondition och styrka: 1177.se skriver att det är viktigt att röra på sig och att högintensiv träning kan ha god effekt. En Cochrane-översikt (Hurkmans m.fl., 2009) med åtta studier fann måttligt stöd för att konditionsträning i kombination med styrketräning förbättrar konditionen och muskelstyrkan, och inga skadliga effekter rapporterades.
Vad som är mindre säkert: för träning i vatten var stödet begränsat. 1177.se påpekar dessutom att du bör undvika alltför stor belastning på inflammerade och svullna leder.

Det viktigaste om ledgångsreumatism

Ledgångsreumatism, RA, är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter.
Typiskt är stela, svullna och ömma leder på båda sidor av kroppen, särskilt på morgonen.
Tidig behandling ger större möjlighet att påverka sjukdomen.
Läkemedel dämpar inflammationen; fysioterapi och träning håller leder och muskler i trim.
Rör på dig även om det gör ont, men undvik för stor belastning på svullna leder.
Rökstopp, hälsosam kost och kalcium och D-vitamin minskar riskerna.

Vanliga frågor om ledgångsreumatism

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Vad är RA?

RA står för reumatoid artrit, som också kallas ledgångsreumatism. Det är en inflammatorisk sjukdom där immunsystemet reagerar mot kroppens egna leder.

Vilka är de första symtomen på ledgångsreumatism?

Stelhet och ömhet, särskilt på morgonen, och värk och svullnad i lederna på båda sidor av kroppen, ofta i händer och fötter.

Hur ställs diagnosen?

Främst genom undersökning av lederna. Blodprover, till exempel anti-CCP, och röntgen kan vara en hjälp men räcker inte i sig.

Får man träna med RA?

Ja, de flesta kan träna som förut. Det är inte skadligt att röra på sig även om du har ont, men undvik alltför stor belastning på inflammerade och svullna leder.

Finns det en diet mot ledgångsreumatism?

Det finns inga studier som tydligt visar att någon speciell kost minskar ledinflammationen, men det är viktigt att äta hälsosamt.

Går RA att bota?

Nej, men med läkemedel och fysioterapi kan inflammationen dämpas och smärtan lindras, och förloppet kan bromsas och ibland hejdas.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.