Höjdrädsla: symtom och behandling

01Höjdrädsla

Vad är höjdrädsla?

De flesta har något de känner en väldigt stark rädsla för. Rädslan kan variera från oro eller starkt obehag till panikartad rädsla och ångest. När rädslan handlar om en viss sak, plats eller företeelse kallas den specifik fobi, och höga höjder är ett vanligt exempel.

Ofta står graden av rädsla inte i proportion till hur farligt det du är rädd för egentligen är. Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi. Läs mer om alla typer i vår guide om fobi.

02Symtom

Hur känns höjdrädsla?

När du har en fobi får du starka symtom vid kontakt med det du är rädd för. Enbart tanken på det kan sätta igång symtom. Du kan få något eller några av följande:

• panikångest, alltså stark ångest som kommer plötsligt,
• hjärtklappning eller ett tryck över bröstet,
• svårt att andas,
• muntorrhet, illamående eller yrsel,
• svettningar, darrningar eller svaghet i musklerna.

Vilka symtom du får kan variera beroende på vilken fobi det är och från person till person. Symtomen beror på att mer stresshormoner än vanligt kommer ut i blodet när du blir rädd, så att blodtrycket stiger. Läs mer om panikångest.

03Orsaker

Varför blir man rädd för höjder?

Det verkar vara lättare att utveckla fobier mot sådant som har varit en fara i alla tider, till exempel insekter, ormar och höga höjder. Det är ovanligare att fobin gäller moderna, farliga saker som bilar eller vapen.

Du kan ha en viss medfödd känslighet som gör att du har större risk att utveckla fobi. En skrämmande händelse i samband med en viss sak kan sedan göra att fobin uppstår. Rädslor kan också läras in indirekt, genom att man ser hur andra beter sig.

04Undvikande

Därför stannar rädslan kvar

En förklaring till fobier är att det handlar om en inlärd rädsla. När du undviker det du är rädd för kvarstår rädslan, eftersom du inte får tillfälle att märka att det var ofarligt.

Ju mer du undviker det som skrämmer dig, desto starkare blir rädslan. Med tiden kan det göra att du börjar undvika vissa situationer eller platser. Det är inte alla fobier som behöver behandlas: du avgör själv om din rädsla är ett hinder för att leva det liv du vill.

05Egenvård

Vad kan jag göra själv?

• Lär dig mer om ångest och fobier, till exempel genom böcker, artiklar eller poddar. Det kan också vara en förberedelse inför att söka hjälp.
• Undvik inte det du är rädd för, utan försök i stället att närma dig det gradvis.
• Prata med någon du har förtroende för.
• Fysisk träning, avslappning och övningar i mindfulness kan hjälpa dig att lättare hantera stress och ångest.

06Söka vård

När ska jag söka hjälp?

Sök hjälp om rädslan är så stark att den påverkar och begränsar ditt liv. Det gäller också om du försöker lindra symtomen med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv. Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. I Sverige kan du ringa 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen.

I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi behandling med exponering vid fobier som höjdrädsla (besöken sker på spanska).

07Behandling

Behandling med KBT och exponering

Fobier brukar behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. I terapin får du närma dig det du är rädd för och på sikt lära dig att hantera fobin. Metoden kallas exponering.

Först sätter ni upp mål och du får gradera dina nivåer av ångest. Oftast börjar du med en situation som du tycker är medelsvår, och sedan ökar utmaningen. Du försätter dig stegvis, med stöd från behandlaren, i situationerna och övar på att stanna kvar. På så vis får du nya erfarenheter och lär dig att handskas med rädslan.

Ibland tar behandlingen några månader, men det finns också 1-sessionsbehandling, där behandlingen sker vid ett till tre tillfällen på två till tre timmar efter ett bedömningssamtal. Målet är att du inte längre känner dig begränsad. Du kan fortfarande känna dig spänd, men inte så mycket att du måste undvika det.

08Virtuell verklighet

Exponering med virtuell verklighet

En randomiserad studie (Freeman m.fl., 2018) testade en automatiserad psykologisk behandling i virtuell verklighet, VR, med en virtuell coach, för vuxna med höjdrädsla. 100 deltagare fick antingen VR-behandling, i ungefär sex pass på 30 minuter under två veckor, eller vanlig vård.

Efter behandlingen hade höjdrädslan minskat kraftigt i VR-gruppen jämfört med kontrollgruppen, och alla deltagare var kvar vid uppföljningen efter fyra veckor. Den totala behandlingstiden i VR var i genomsnitt ungefär två timmar.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen är inte helt enig om vilken form av exponering som är bäst:

• Verklighet eller VR: en metaanalys av 33 randomiserade studier om specifika fobier (Wolitzky-Taylor m.fl., 2008) fann att exponering i verkligheten fungerade bättre än exponering i fantasin eller med virtuell verklighet direkt efter behandlingen, men inte vid uppföljningen. VR-studien av Freeman m.fl. (2018) jämförde inte med exponering i verkligheten och följde deltagarna bara i fyra veckor.
• Antal tillfällen: 1177.se beskriver 1-sessionsbehandling som ett alternativ. I metaanalysen gav flera sessioner något bättre resultat på vissa mått, och resultaten skilde sig inte mellan olika typer av fobier.

10Kort sagt

Det viktigaste om höjdrädsla

• Rädsla för höga höjder är en vanlig specifik fobi.
• Symtomen kan vara panikångest, hjärtklappning, andnöd, yrsel och svettningar.
• Fobier mot sådant som varit farligt i alla tider, som höjder, verkar lättare att utveckla.
• Undvikande gör rädslan starkare; närma dig den gradvis.
• KBT med exponering är den vanliga behandlingen, och VR har prövats med goda resultat.
• Sök hjälp om rädslan begränsar ditt liv.