Så känns en panikattack
En panikattack kan kännas olika för olika personer och från gång till gång. Enligt 1177.se kan du få ett eller flera av dessa symtom:
- hjärtat slår snabbt och hårt,
- det känns svårt att andas, som ett tryck över bröstet,
- du blir yr, mår illa och känner det som att du ska svimma,
- du blir varm eller kall inuti och börjar svettas,
- stickningar eller domningar i händer eller fötter,
- darrningar och svaghet i musklerna,
- plötslig svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor.
Ofta pågår en panikattack några minuter och går sedan över av sig själv.
Varför kommer panikattacker?
En panikattack kan enligt 1177.se komma när du är stressad eller har ångest, men också när du inte alls är beredd, till exempel när du slappnar av eller håller på att somna.
Många som får en panikattack för första gången tror att det är något fel på kroppen, som en hjärtinfarkt eller en stroke. När man inte vet vad som händer är det naturligt att bli rädd, och rädslan förstärker kroppens reaktion. Panikångest beror på att du tolkar kroppens signaler som att något hemskt håller på att hända; rädslan gör att du andas snabbare, vilket förvärrar symtomen.
Vad är paniksyndrom?
Paniksyndrom innebär enligt 1177.se att du har haft flera panikattacker och är rädd för att det ska hända igen. Det är vanligt att börja undvika affärer, biografer, tåg, hissar eller att vara ensam i vissa miljöer, och även fysisk ansträngning som påminner om symtomen.
Det är också vanligt att du börjar känna efter i kroppen efter tecken på att en panikattack är på väg. Den typen av rädsla kallas förväntansångest.
Vad gör du när panikattacken kommer?
1177.se ger dessa råd när du känner att en panikattack är på väg:
- andas så lugnt du kan, och pröva en andningsövning,
- påminn dig om att det inte är något fel på dig; det är en naturlig reaktion på att något är svårt,
- tänk på att det inte är farligt; symtomen är obehagliga men går över av sig själva,
- stanna kvar i situationen, försök bete dig som vanligt och fokusera på det som händer runtomkring.
Vad kan du göra på lång sikt?
Att lära känna hur ångest känns i kroppen gör att du slipper bli rädd när symtomen kommer. Enligt 1177.se kan du också:
- göra det du vill och behöver, även om du får ångest, och börja i enklare situationer,
- undvika knep som att sätta dig nära dörren på tåget; de gör det lättare i stunden men svårare på lång sikt,
- röra på dig regelbundet, sova tillräckligt och äta regelbundet,
- avstå från alkohol och droger, och minska nikotin och koffein, som kan öka ångesten,
- prata med någon du litar på eller kontakta en stödlinje.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral enligt 1177.se om:
- du har haft flera panikattacker under minst en månad,
- du undviker vissa ställen eller situationer av rädsla för panikattacker, och det begränsar ditt liv,
- du lindrar ångesten med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.
Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har planer på att ta ditt liv eller inte orkar mer. Vid direkt fara för livet, ring 112.
KBT och läkemedel
Paniksyndrom behandlas enligt 1177.se i första hand med kognitiv beteendeterapi, KBT. Målet är att du lär dig hantera ångesten så att den inte hindrar dig i vardagen. KBT kan ges enskilt, i grupp eller via nätet.
Paniksyndrom kan också behandlas med läkemedel, oftast antidepressiva läkemedel. Om en behandling inte fungerar kan man pröva en annan metod eller mottagning. I vår mottagning för psykologi i Bilbao behandlar vi panikångest (besöken sker på spanska).
Vad säger forskningen?
En stor befolkningsstudie, National Comorbidity Survey Replication (Kessler m.fl., 2006), fann att 22,7 procent någon gång i livet haft enstaka panikattacker utan paniksyndrom eller agorafobi, medan 3,7 procent haft paniksyndrom utan agorafobi och 1,1 procent paniksyndrom med agorafobi. Även enstaka panikattacker var förknippade med påtagliga begränsningar.
En Cochrane-översikt från 2016 (Pompoli m.fl.) jämförde psykologiska behandlingar i 54 studier med 3 021 patienter. KBT, den mest studerade behandlingen, var ofta bättre än andra terapier, men skillnaderna var små och ofta osäkra. Psykodynamisk terapi visade lovande resultat i två studier. Författarna fann inget högkvalitativt stöd för att en enskild psykologisk behandling är bäst.
Där källorna inte är överens
Källorna skiljer sig i några avseenden:
- Hur vanligt det är: 1177.se skriver att ungefär var tredje person någon gång har fått en panikattack. Kessler m.fl. fann 22,7 procent med enstaka panikattacker, och ytterligare några procent med paniksyndrom eller agorafobi.
- KBT som förstahandsval: 1177.se anger KBT som förstahandsbehandling. Pompoli m.fl. fann att KBT ofta var bäst, men med små skillnader och evidens av låg kvalitet.
- Andra terapier: översikten fann visst stöd för psykodynamisk och stödjande terapi, som 1177.se inte nämner.
Det viktigaste om panikångest
- En panikattack är plötslig ångest som känns i kroppen och går över efter några minuter.
- Det är inte farligt, men kan kännas som en hjärtinfarkt.
- Paniksyndrom är upprepade attacker och rädsla för nya.
- Att undvika situationer gör ångesten starkare på sikt.
- Andas lugnt och stanna kvar i situationen.
- KBT är förstahandsbehandling; läkemedel finns också.
Frågor om panikångest
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Hur länge varar en panikattack?
Ofta några minuter. Den går sedan över av sig själv.
Är panikångest farligt?
Nej, enligt 1177.se är det inte farligt. Symtomen är obehagliga men går över av sig själva.
Vad är skillnaden mellan panikattack och paniksyndrom?
En panikattack är en enskild episod. Paniksyndrom innebär flera attacker och rädsla för att det ska hända igen, ofta med undvikande av platser och situationer.
Hur stoppar jag en panikattack?
Andas så lugnt du kan, påminn dig om att det inte är farligt, stanna kvar i situationen och fokusera på det som händer runtomkring.
Hjälper KBT mot panikångest?
KBT är förstahandsbehandling enligt 1177.se. Forskningen visar att KBT ofta är bättre än andra terapier, men med små skillnader.
Kan kaffe ge panikångest?
1177.se skriver att nikotin och koffein kan öka ångesten och göra det svårare att sova.
Källor
- 1177.se · Paniksyndrom
- Pompoli A, et al. Psychological therapies for panic disorder with or without agoraphobia in adults: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev. 2016
- Kessler RC, et al. The epidemiology of panic attacks, panic disorder, and agoraphobia in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2006
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.