Diskbråck: symtom, orsaker och behandling

01Vad är det

Vad är diskbråck?

Mellan kotorna i ryggraden finns mjuka kuddar av brosk. De kallas diskar eller mellankotsskivor. Diskarna är viktiga för att ryggen ska kunna röra sig och fungerar också som stötdämpning.

Diskarna har en mjuk kärna och en fastare yttre del. Om en disk spricker kan den mjuka delen börja bukta ut genom den yttre. Då bildas ett diskbråck. Det är vanligt och gör oftast inte ont. Det kan däremot göra ont om disken trycker på eller irriterar en nerv i ryggraden.

Risken för diskbråck ökar när du blir äldre, bland annat för att det blir mindre vätska i diskarna. Diskbråck är vanligast i 30–50-årsåldern. Det kan uppstå vid överbelastning, men oftast finns det ingen tydlig orsak. Ryggont behöver inte bero på ett diskbråck; det finns flera andra orsaker.

02Symtom

Symtom på diskbråck i ländryggen

Det är vanligast att få diskbråck i ländryggen eller nacken. Här handlar det om ländryggen, den nedre delen av ryggraden. Där kan du få ett eller flera av följande symtom:

• ont i ryggen,
• smärta som strålar ner i ett ben, även kallad ischias,
• domningar och stickningar i benet och foten,
• svaghet i benen och svårt att kontrollera benens rörelser,
• svårt att hålla dig när du är kissnödig eller bajsnödig,
• nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

Smärtan kan kännas i benen om disken påverkar de nervrötter som bildar ischiasnerven, som går från nedre delen av ryggen till fötterna. Besvären kan komma mycket snabbt eller stegvis under dagar eller veckor, och går sedan oftast successivt över inom några veckor.

Även barn och tonåringar kan få diskbråck, men det är ovanligt. Hos unga är det vanligt med ont i ländryggen som kan stråla ut i benen, spända ryggmuskler och en sned rygg. Ibland går barnet annorlunda, till exempel med böjda knän eller höfter eller med kortare steg.

03Egenvård

Vad kan du göra själv?

Du kan ha ont och svårt att gå när du har diskbråck, men det är bra att röra på sig. Enligt 1177.se kan du göra så här för att må bättre:

• Försök att aktivera dig fysiskt varje dag, så gott det går. Lättare träning stärker rygg- och benmusklerna.
• Gör vardagliga sysslor som du känner att du klarar av.
• Stå upp och arbeta ibland om du har ett stillasittande arbete.
• Lindra smärtan med receptfria smärtstillande läkemedel om det behövs. De tar inte bort diskbråcket, men kan hjälpa dig att komma i gång och röra dig.

Det kan vara svårt att ligga ner när du har ont. Du kan lägga en kudde under benen när du ligger på rygg, så att höfter och knän böjs, eller ligga på sidan med benen uppdragna i fosterställning. Har du ett fysiskt krävande jobb kan du behöva vara sjukskriven en tid.

04Förebygga

Hur minskar du risken för diskbråck?

Det finns vissa saker du kan göra för att minska risken:

• Undvik att röka: rökning kan påverka blodtillförseln till diskarna och ökar risken för diskbråck.
• Minska i vikt om du har övervikt: övervikt gör att diskarna belastas extra.
• Rör på dig regelbundet och träna musklerna i ryggen.
• Tänk på tekniken: ha en bra teknik och kroppshållning om du lyfter tungt eller sitter stilla mycket.

06Behandling

Undersökning och behandling

Hos läkaren får du berätta var och vid vilka rörelser det gör ont. Läkaren undersöker reflexerna, känseln och muskelstyrkan i benen för att utesluta allvarlig sjukdom, och kan behöva känna med ett finger i ändtarmen. Du kan få lämna blod- och urinprov. Datortomografi eller magnetkamera kan behövas om värken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor.

Behandlingen består framför allt av rörelse, fysioterapi och smärtstillande läkemedel:

• Fysioterapi: en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor kan hjälpa dig med ett träningsprogram. Träningen gör att du blir starkare, rörligare och oftast får mindre ont.
• Läkemedel: om receptfria läkemedel inte räcker kan du behöva receptbelagda.
• Nervrotsblockad: en spruta med bedövningsmedel och kortison som ges på sjukhus med hjälp av genomlysning, för att smärtan från nerven ska minska.
• Andra metoder: akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och tens kan lindra, men inga studier bekräftar att de läker själva diskbråcket.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig med ett träningsprogram vid diskbråck i ländryggen (besöken sker på spanska).

07Operation

När behövs operation?

Du kan behöva opereras om besvären inte blir bättre på två till tre månader och annan behandling inte hjälper. Ibland behövs en omedelbar operation, om diskbråcket gör att du inte kan hålla dig när du är kissnödig eller bajsnödig eller om du blir förlamad i en arm eller ett ben. Det är mycket ovanligt.

Vid operation i ländryggen tar läkaren bort den del av diskbråcket som trycker på nerven. Operationen tar ungefär en timme och du är sövd. Ibland kan du åka hem samma dag, men oftast dagen efter. Sjukskrivningen kan variera från några veckor till tre månader.

Det är ovanligt med komplikationer, men det finns en risk för infektion och att såret inte läker som det ska. Kontakta vården direkt om du efter operationen får minskad känsel i underlivet, svårt att kissa eller läckage av urin eller avföring.

08Forskning

Vad säger forskningen om sängvila?

En Cochrane-översikt (Dahm m.fl., 2010) samlade tio studier om råd att vila i sängen eller att hålla sig aktiv vid akut ländryggssmärta och ischias:

• vid akut ländryggssmärta gav råd att hålla sig aktiv något mindre smärta och bättre funktion än råd om sängvila (bevis av måttlig kvalitet),
• vid ischias var det liten eller ingen skillnad mellan råd om sängvila och råd att hålla sig aktiv (bevis av måttlig kvalitet),
• vid ischias var det också liten eller ingen skillnad mellan fysioterapi, sängvila och att hålla sig aktiv (en studie, bevis av låg kvalitet).

Enligt författarna kan mer forskning förändra resultaten.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

• Sängvila vid ischias: 1177.se skriver att det oftast tar längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag. Cochrane-översikten fann liten eller ingen skillnad mellan råd om sängvila och råd att vara aktiv vid ischias.
• Fysioterapi: enligt 1177.se gör träningen att du oftast får mindre ont. I översikten fanns bara en studie om fysioterapi vid ischias, och den visade liten eller ingen skillnad.

10Kort sagt

Det viktigaste om diskbråck

• Ett diskbråck är vanligt och gör oftast inte ont, men kan trycka på en nerv.
• I ländryggen kan det ge ryggont och ischias, smärta som strålar ner i benet.
• Besvären går oftast över inom några veckor; efter några månader har de flesta inte ont.
• Rör på dig så gott det går och lindra smärtan vid behov.
• Sök vård om det inte blivit bättre efter tre till fyra veckor.
• Sök vård genast vid svårt att hålla urin eller avföring eller nedsatt känsel i underlivet.