Tennisarmbåge: symtom, övningar och behandling

Vad är tennisarmbåge?

Vid tennisarmbåge gör det ont vid muskelfästena på armbågens utsida. Musklerna som sitter fast vid benet där används bland annat för att sträcka fingrarna och handleden. Därför gör det ont när du vrider handen nedåt och uppåt, till exempel när du vrider om en kran eller skruvar upp locket på en burk.

Överansträngningen kan ge små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet. Besvären brukar komma sakta under en längre tid, men de kan också komma plötsligt, till exempel efter ensidigt arbete.

Symtom på tennisarmbåge

Här är några vanliga symtom:

du har ont i armbågen,
du känner dig svagare i handen, till exempel när du greppar ett mjölkpaket,
det gör ont även när du vilar, till exempel på natten om du ligger med tryck mot armbågens utsida,
det är svårt att räta ut armen på morgonen om du sover med armen böjd,
det gör ont när du vrider underarmen, som när du vrider om en kran, skruvar med skruvmejsel eller vrider om en trög nyckel.

Kvinna i ett kök håller sig om armbågen — Det gör ofta ont på armbågens utsida. Illustration gjord med AI.

Vad beror tennisarmbåge på?

Besvären orsakas ofta av upprepade, ensidiga rörelser med handleden, framför allt rörelser du inte är van vid. Ofta handlar det om att ta ett stadigt tag om något och samtidigt böja och sträcka handleden.

De flesta som får tennisarmbåge får det inte av att spela tennis. Du kan få samma överbelastning när du skalar en stor mängd potatis, pressar apelsiner, sågar eller spikar. Sporter där du griper om en racket eller klubba kan också ge besvär; då kan du behöva ändra tekniken, hur länge du spelar eller vilken racket eller klubba du använder.

Ibland får du tennisarmbåge utan tydlig orsak, efter ett slag eller fall, eller i samband med reumatiska sjukdomar.

Vad kan du göra själv?

Det finns några saker du kan göra för att minska besvären och förkorta tiden det tar att läka:

Vila armen från rörelser som gör ont. Vissa uppgifter kan du kanske göra med den andra handen om du övar lite.
Ta flera korta pauser när du använder armen och undvik ensidiga jobb.
Använd rörelser och ställningar som inte överbelastar kroppen, både på fritiden och på arbetet. Använder du tangentbord mycket kan du behöva en avlastande yta för handleden.
Använd armen som vanligt så mycket du kan, så att blodcirkulationen hålls igång.
Träna musklerna i armen varje dag.
Kyl med is på utsidan av armbågen. Det kan lindra.

Träning och övningar

Det är viktigt att börja träna armen så snart du kan för att bli bättre snabbare. Du kan träna hemma, men det är bra att få personliga instruktioner och ett träningsprogram av en fysioterapeut eller arbetsterapeut. Då kan du också få råd om ergonomi och stretchning.

Efter en operation beskriver 1177.se några övningar för att träna upp armen igen:

kläm ihop en medelmjuk boll, ungefär lika stor som en tennisboll, hårt med handen tio till femton gånger, flera gånger varje dag,
trä ett tjockt gummiband runt flera fingertoppar och försök spreta med fingrarna,
boxa mot en boxboll tre till fyra gånger varje dag, 15 till 20 minuter per pass.

Full effekt i musklerna får du efter sex till åtta veckor. Stretcha också musklerna i underarmen så att du inte blir stel.

Man klämmer en liten boll med handen bredvid en fysioterapeut — En fysioterapeut kan ge dig ett träningsprogram. Illustration gjord med AI.

Undersökning och när du ska söka vård

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Hos en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare får du berätta hur länge du har haft besvären och hur de känns. Du får göra tester för att se hur musklerna fungerar vid rörelser, med och utan belastning. Ofta testas även nerverna, eftersom en nerv som är i kläm kan ge liknande besvär. Ofta räcker detta för diagnosen; misstänks något annat kan du få fler undersökningar.

Behandling vid tennisarmbåge

Enligt 1177.se står den behandling som brukar ge bäst effekt först här, och den som brukar ge minst effekt sist:

Träning där belastningen ökar lite i taget.
Smärtlindring utan läkemedel: tens hos en fysioterapeut, akupunktur och nedkylning med ispåse kan tillfälligt minska smärtan.
Receptfria läkemedel: till exempel läkemedel ur gruppen NSAID. Vid plötsliga besvär med ömhet och svullnad kan du smörja med en receptfri gel mot smärta och inflammation.
Stötvågsbehandling: ljudvågor överför tryck till området för att läkningen ska gå snabbare.
Lågenergilaser: laserljus som ska minska smärtan, utan uppvärmning.
Kortisonspruta: kan hjälpa en kortare period, oftast inte mer än tre månader, men ökar risken att besvären återkommer och blir långvariga.

Har du haft svåra besvär länge och annat inte hjälper kan en ortoped eller handkirurg bedöma om du behöver opereras. Undvik då tobak och alkohol före och efter operationen. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig med ett träningsprogram vid tennisarmbåge (besöken sker på spanska).

Vad säger forskningen om träning och kortison?

En systematisk översikt (Karanasios m.fl., 2021) samlade 30 studier med 2 123 deltagare. Träning gav bättre resultat än kortisonsprutor på alla mått och tidpunkter, utom för smärtlindring på kort sikt. Enligt författarna tyder bevis av låg och mycket låg tillförlitlighet på att träning fungerar bättre än passiva behandlingar, men effekten är liten.

En annan systematisk översikt (Olaussen m.fl., 2013) samlade elva studier med 1 161 patienter:

kortisonsprutor gav mindre smärta på kort sikt,
på medellång sikt gav kortison mer smärta, sämre greppstyrka och sämre förbättring totalt,
på lång sikt var resultaten motstridiga,
manipulation och träning hade effekt på kort sikt; träning med stretchning hade effekt även på lång sikt.

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

Hur mycket träning hjälper: 1177.se anger träning som den behandling som brukar ge bäst effekt. Översikten från 2021 fann också att träning var bättre än passiva behandlingar, men effekten var liten och bevisen av låg tillförlitlighet.
Träning på kort sikt: enligt 1177.se blir du bättre snabbare om du börjar träna så snart du kan. Översikten från 2013 fann måttliga bevis för att vissa träningsformer inte hade någon effekt på kort sikt jämfört med ingen behandling.

Det viktigaste om tennisarmbåge

Tennisarmbåge är smärta vid muskelfästena på armbågens utsida.
Den beror oftast på upprepade, ensidiga rörelser, sällan på tennis.
Den går oftast över av sig själv.
Vila från rörelser som gör ont, men använd armen och träna den varje dag.
Träning med gradvis ökad belastning är det första att pröva.
Kortison hjälper kort tid men ökar risken att besvären återkommer.

Vanliga frågor om tennisarmbåge

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Kan man få tennisarmbåge utan att spela tennis?

Ja. De flesta får det inte av tennis, utan av till exempel att skala mycket potatis, pressa apelsiner, såga eller spika.

Går tennisarmbåge över av sig själv?

Ja, oftast. Du kan förkorta tiden genom att vila från rörelser som gör ont, ta pauser och träna armen.

Ska jag vila armen helt?

Nej. Vila från rörelser som gör ont, men använd armen som vanligt så mycket du kan så att blodcirkulationen hålls igång.

Vilka övningar hjälper?

Träning där belastningen ökar lite i taget. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan ge dig ett träningsprogram.

Hjälper kortisonspruta?

Den kan hjälpa en kortare period, oftast inte mer än tre månader, men ökar risken att besvären återkommer och blir långvariga.

När behövs operation?

Om du har haft svåra besvär länge och andra behandlingar inte hjälper. En ortoped eller handkirurg bedömer det.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.