Vad är dysmorfofobi?
Dysmorfofobi handlar om ett överdrivet fokus på utseendet. Namnet syftar på att man upplever att ens utseende är förvrängt eller konstigt. Att ha komplex eller störa sig på någon detalj i sitt utseende är vanligt. Du kan ha dysmorfofobi om du mår mycket dåligt över hur du ser ut och det påverkar ditt liv varje dag.
Även om dysmorfofobi handlar om utseendet har det ingenting med ytlighet att göra. Det är en psykiatrisk diagnos som har mycket gemensamt med OCD, tvångssyndrom. Bilder av personer som ser perfekta ut i reklam och sociala medier kan öka stressen, men många bilder är retuscherade och visar inte verkligheten.
Hur vet jag att jag har dysmorfofobi?
Du kan känna igen dig i ett eller flera av de här symtomen:
- Du tänker minst en timme om dagen på en eller flera saker som du tycker är fel med ditt utseende.
- Du känner dig nedstämd, deprimerad eller har ångest över ditt utseende.
- Du försöker dölja det du tycker är fult eller fel, till exempel med smink eller kläder.
- Du har gjort kosmetiska ingrepp men är fortfarande inte nöjd med ditt utseende.
- Du undviker att se dig i spegeln, eller ser dig i spegeln väldigt ofta för att känna dig lugnare.
- Besvären gör det svårt att arbeta, studera, sköta ekonomin, umgås och göra det du tycker om.
Du kan ha dysmorfofobi om du har haft besvären i sex månader eller längre.
En eller flera saker som stör
Det kan vara en eller flera saker med utseendet som stör dig, och det kan gälla vilka kroppsdelar som helst. Det är vanligt att oroa sig över:
- hudens ojämnheter, rynkor eller färg,
- detaljer i ansiktet, till exempel form och storlek på näsa, mun, ögon eller öron,
- håret, till exempel för mycket kroppsbehåring eller att vara tunnhårig,
- musklerna, till exempel att inte ha tillräckligt mycket muskler,
- kroppsformen, till exempel fel form på ansiktet eller brösten.
Oftast ser inte andra personer det du ser hos dig själv.
Kan leda till att du isolerar dig
Du som har dysmorfofobi ägnar mycket tid och energi åt att kontrollera, dölja eller rätta till detaljer i ditt utseende. Du kan känna skam och ångest och tänka att du inte kan visa dig för andra. Det kan leda till att du undviker andra människor, får svårt att sköta arbete eller studier och slutar göra saker du tidigare tyckt om. Många undviker sexuella eller intima relationer.
En del som har dysmorfofobi har också ätstörningar, OCD eller ångestsyndrom. Att livet begränsas så mycket kan ge allvarliga konsekvenser som depression och självmordstankar. Läs mer om depression och ångest.
Varför får man dysmorfofobi?
Det är oklart varför vissa personer får dysmorfofobi, men det finns biologiska, sociala och psykologiska saker som ökar risken. En del som behandlats för dysmorfofobi beskriver att de lärt sig hemifrån att utseendet är viktigt. Andra har blivit retade eller mobbade för sitt utseende under barndomen, vilket kan leda till rädsla för att bli avvisad.
Många med dysmorfofobi beskriver också att de vill att saker och ting ska vara perfekta och är fokuserade på detaljer. Att vilja vara perfekt påverkar ofta uppfattningen om den egna kroppen negativt.
När ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har dysmorfofobi. Ibland räcker det att chatta eller videosamtala med en läkare eller psykolog för att få hjälp. I Sverige kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
KBT och läkemedel
Behandlingen består av två delar: psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, och behandling med läkemedel. I KBT lär du dig först mer om dysmorfofobi. Sedan går du och behandlaren igenom hur den har påverkat ditt sätt att vara och dina tankar, och vad du undviker. Du får stöd att stegvis minska tiden du lägger på att kontrollera och rätta till ditt utseende, och att utsätta dig för situationer du brukar undvika. Målet är att du ska styras mindre av oron och bli mindre begränsad i livet.
Du kan även ha hjälp av läkemedel som vanligtvis används vid depression, så kallade SSRI-läkemedel. I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi KBT vid dysmorfofobi (besöken sker på spanska).
Vad kan jag göra själv, och hur kan närstående hjälpa?
- Ta det på allvar. Att lära dig mer om sjukdomen kan minska skammen och vara en förberedelse för att söka hjälp.
- Försök begränsa den tid du lägger på att dölja, rätta till eller kontrollera utseendet.
- Prata med någon du litar på, särskilt om du har självmordstankar.
- Kosmetiska ingrepp får dig inte att må bättre: studier visar att du troligtvis inte blir nöjd, eftersom den förvrängda upplevelsen finns kvar.
Som närstående kan du berätta att behandling finns och hjälpa personen att söka vård. Att svara på upprepade frågor om utseendet kan lindra ångesten i stunden men gör att oron fortsätter. Försök komma överens om att inte diskutera utseendet, och bekräfta i stället: ”Jag hör att du är orolig över ditt utseende, men mitt svar hjälper inte dig i längden.”
Där källorna inte är överens
Forskningen stöder behandlingen, men underlaget är litet:
- KBT och läkemedel: 1177.se beskriver KBT och SSRI-läkemedel som behandling. En Cochrane-översikt (Ipser m.fl., 2009) fann i fyra korta studier med 169 deltagare att både KBT och läkemedel av SSRI-typ minskade symtomen.
- Hur säkert det är: författarna skriver att resultaten behöver bekräftas i fler studier, bland annat hos ungdomar, och att det behövs mer forskning om olika former av psykologisk behandling.
Det viktigaste om dysmorfofobi
- Dysmorfofobi, eller BDD, är ett överdrivet fokus på utseendet som begränsar livet.
- Det är en psykiatrisk diagnos, inte ytlighet, och liknar OCD.
- Typiskt är att tänka minst en timme om dagen på utseendet och att dölja eller kontrollera det.
- KBT och SSRI-läkemedel är den behandling som finns.
- Kosmetiska ingrepp brukar inte hjälpa.
- Sök vård akut vid självmordstankar.
Vanliga frågor om dysmorfofobi
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Vad är dysmorfofobi?
Ett överdrivet fokus på utseendet där du upplever detaljer som så fula eller konstiga att de begränsar ditt dagliga liv. Det kallas också upplevd fulhet eller BDD.
Vad betyder BDD?
BDD är en förkortning av engelskans body dysmorphic disorder, samma sak som dysmorfofobi.
Hur länge ska besvären ha funnits?
Du kan ha dysmorfofobi om du har haft besvären i sex månader eller längre.
Vilken behandling hjälper mot dysmorfofobi?
Kognitiv beteendeterapi, KBT, och läkemedel som vanligtvis används vid depression, så kallade SSRI-läkemedel.
Hjälper en skönhetsoperation?
Nej, studier visar att du troligtvis inte blir nöjd med resultatet, eftersom den förvrängda upplevelsen av utseendet finns kvar.
Hur ska jag svara när någon med BDD frågar om sitt utseende?
Försök komma överens om att inte diskutera utseendet och bekräfta oron i stället, eftersom svaren gör att oron fortsätter.
Källor
- 1177.se · Dysmorfofobi – BDD
- Ipser JC, et al. Pharmacotherapy and psychotherapy for body dysmorphic disorder. Cochrane Database Syst Rev. 2009
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.