Depression: symtom, orsaker och behandling

Vad är depression och vad beror det på?

Depression räknas som en psykisk sjukdom och är vanligt. Det finns ingen tydlig gräns mellan nedstämdhet och depression, men vid depression är symtomen svårare och pågår längre.

Depression beror på ett samspel mellan yttre faktorer och din sårbarhet. Sårbarheten är ärftlig. Yttre omständigheter kan till exempel vara stress, att du eller någon du tycker om blir allvarligt sjuk eller dör, ekonomiska problem eller arbetslöshet.

Vanliga symtom på depression

Du kan ha fått en depression om du har något eller några av dessa besvär i mer än två veckor:

du är nedstämd,
du är trött,
du känner ingen glädje eller lust, inte ens till sådant du tidigare har gillat,
du har ingen ork eller lust att ta itu med saker, och vardagen känns jobbig och meningslös.

Du kan också ha låg självkänsla och skuldkänslor, en känsla av hopplöshet, svårt att koncentrera dig, till exempel att läsa en bok eller följa en film, ångest, oro, irritation eller ilska, och självmordstankar. Orken kan bli så dålig att du inte orkar plocka undan, duscha eller byta kläder.

En trött man sitter vid köksbordet med huvudet i handen. — Nedstämdhet, trötthet och brist på ork i mer än två veckor kan vara tecken på depression. Illustration gjord med AI.

Depression kan kännas i kroppen

En depression kan också ge kroppsliga besvär:

ont i magen eller huvudvärk,
ont i axlarna, nacken eller ryggen,
att du har tappat matlusten eller äter och dricker alldeles för mycket,
att du har tappat sexlusten,
sömnsvårigheter: svårt att somna, att vakna flera gånger eller att sova alldeles för mycket.

Lätt, medelsvår och djup depression

Den vanligaste formen kallas egentlig depression och delas in i tre svårighetsgrader efter hur mycket du klarar av i vardagen:

Lätt eller lindrig depression: vardagen kan fungera även om du mår dåligt.
Medelsvår eller måttlig depression: det är svårt att klara vardagen, och den närmaste omgivningen märker tydligt att du mår mycket dåligt.
Svår eller djup depression: hela livet påverkas. Du kan ha svårt att äta, dricka eller sova, och personer omkring dig märker tydligt att du inte klarar vardagens krav.

Det är vanligt att den som har en djup depression får självmordstankar, men inte alla får det. Det går att röra sig mellan graderna, fram och tillbaka.

Återkommande och långvarig depression

Vid återkommande depressioner får du depressioner flera gånger. Risken ökar om du har en depression länge utan behandling, och ju längre tid de återkommer, desto djupare och oftare kan de bli. Årstidsbunden depression kommer vid samma tid varje år, oftast under den mörka årstiden.

Dystymi är en typ av depression med färre symtom under en längre tid. Den börjar ofta när du är ung, och nedstämdheten kan då uppfattas som en del av hur du är som person. Depression kan också hänga ihop med utmattningssyndrom, alkoholberoende eller ångest.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har en depression. Det finns inga prover som visar depression; du får berätta hur du mår och ofta fylla i formulär om humör, sömn, aptit, alkohol och tankar om liv och död.

Läkaren gör ofta en kroppsundersökning och kan ta blod- och urinprover, eftersom till exempel för mycket eller för lite sköldkörtelhormon, blodbrist eller höga kalknivåer kan ge symtom som liknar depression.

I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi psykologisk behandling vid nedstämdhet och depression (besöken sker på spanska).

En kvinna samtalar med en vårdgivare vid ett bord. — När du söker vård för depression får du berätta hur du mår, och ofta fylla i formulär. Illustration gjord med AI.

Behandling av depression

Behandlingen beror på vilken typ av depression du har och vad du själv föredrar. Det som fungerar är råd och stöd för bra vanor, psykoterapi och läkemedel. Vid lätt depression brukar den första behandlingen vara information och råd om vad du kan göra själv.

Den vanligaste psykoterapin är kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell terapi, IPT, och KBT finns också via nätet. Ibland räcker inte vanor och terapi, och då behövs antidepressiva läkemedel. Behandlingen ska utvärderas hela tiden, och vid läkemedel brukar du få återbesök efter en månad.

Vid svår depression behövs oftast antidepressiva läkemedel som första behandling, och ibland vård på psykiatrisk klinik, till exempel om risken för självmord är stor. Andra möjligheter är hjärnstimulering med el, ECT, eller magnet, rTMS. Efter några veckors behandling brukar de flesta må bättre.

Vad kan jag göra själv?

Rör på dig, gärna cirka 30 minuter varje dag. Att röra sig lite är bättre än inte alls.
Var utomhus mitt på dagen när det är som ljusast.
Sov tillräckligt och försök lägga dig samma tid varje kväll.
Ät på regelbundna tider, varierat och hälsosamt.
Undvik alkohol och droger, som gör ångesten och depressionen svårare och ökar risken för allvarliga självmordstankar.
Sänk dina krav, och be om hjälp när du inte orkar.
Gör sådant du brukar tycka om, även om lusten inte finns där just då.

Stöd från närstående och att prata med någon du känner dig trygg med hjälper. Det är inte skadligt att prata om självmordstankar; det ökar inte risken att någon försöker ta sitt liv. Det är också bra att göra en krisplan tillsammans med vården.

Där källorna inte är överens

Forskningen bekräftar råden men nyanserar dem:

Motion: 1177.se skriver att många studier visar att fysisk aktivitet hjälper. En Cochrane-översikt (Cooney m.fl., 2013) fann en måttlig effekt av motion jämfört med ingen behandling, men bara en liten effekt som inte var statistiskt säker när man enbart räknade de metodologiskt bästa studierna. Motion var varken bättre eller sämre än psykoterapi eller läkemedel i några små studier.
Terapi, läkemedel eller båda: 1177.se beskriver psykoterapi och läkemedel som behandlingar som fungerar. En nätverksmetaanalys (Cuijpers m.fl., 2020) med 101 studier fann att kombinationen var mer effektiv än vardera behandlingen ensam, medan terapi och läkemedel ensamma var lika effektiva. Resultaten var liknande vid kronisk depression.

Det viktigaste om depression

Depression ger nedstämdhet, trötthet och brist på lust och ork i mer än två veckor.
Depression kan också ge kroppsliga besvär och sömnproblem.
Vid djup depression påverkas hela livet, och självmordstankar är vanliga.
Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård; vänta inte för länge.
Råd om vanor, psykoterapi som KBT och läkemedel fungerar.
Ring 112 vid allvarliga tankar på att ta sitt liv.

Vanliga frågor om depression

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Vilka är de vanligaste symtomen på depression?

Att vara nedstämd och trött, inte känna glädje eller lust och inte orka ta itu med saker, under mer än två veckor.

Vilka är tecknen på djup depression?

Hela livet påverkas, du kan ha svårt att äta, dricka eller sova, och omgivningen märker tydligt att du inte klarar vardagens krav. Självmordstankar är vanliga.

Hur behandlas depression?

Med råd och stöd för bra vanor, psykoterapi som KBT eller IPT och läkemedel, beroende på hur svår depressionen är och vad du föredrar.

Hur länge varar en depression?

Efter några veckors behandling brukar de flesta känna sig bättre, men det kan ta några månader innan du känner dig helt bra, och längre efter en svår depression.

Kan man ha depression länge?

Ja. Depressioner kan komma tillbaka flera gånger, och dystymi är en form med färre symtom under en längre tid. Risken för återkommande depressioner ökar om du inte får behandling.

Hur kan jag hjälpa någon med depression?

Uppmana personen att söka vård, ge hopp genom att berätta att det finns behandling som hjälper, erbjud dig att följa med och ha tålamod. Det är inte skadligt att fråga om självmordstankar.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.