Bihåleinflammation: symtom, orsaker och behandling

01Bihålor

Vad är bihålor?

Bihålorna är håligheter i skallens ben som ligger nära näsan och har förbindelse med näshålan. Det finns bihålor i pannan, i överkäken, i kilbenet och i silbenet. De är täckta med samma slemhinna som näshålan, försedd med flimmerhår.

Bihålorna bildar slem som transporteras ut till näshålan via små öppningar. Slemmet fuktar inandningsluften och fångar luftföroreningar. Bihålorna gör också skallen lättare, fungerar som resonanslåda för rösten och bildar kväveoxid, en gas som är viktig för lungfunktionen.

Hos nyfödda är bihålorna väldigt små. De växer med tiden och brukar vara färdigutvecklade i tonåren.

02Vad är det

Vad är bihåleinflammation?

Du kan få bihåleinflammation när du är förkyld. Då svullnar slemhinnorna i näsan och bihålorna och det bildas vätska och slem. Eftersom slemhinnan är svullen kan slemmet inte rinna ut till näsan, och det blir kvar i bihålorna. Om du får en bakterieinfektion i bihålorna kan besvären bli värre.

Risken är större om du lätt blir svullen i slemhinnorna, till exempel om du är allergisk eller röker. Storleken på bihålornas öppningar, slemhinnornas förmåga att transportera bort slem och hur starkt immunförsvaret är kan också påverka.

Det är mycket vanligt att barn är förkylda och snuviga, men det är ovanligt att barn får bihåleinflammation som kräver behandling.

03Symtom

Symtom på bihåleinflammation

Det här är vanliga symtom:

• du har ont i ansiktet, oftast mer på ena sidan,
• du blir täppt i näsan,
• du får snuva som ofta rinner ner i svalget,
• luktsinnet förändras eller blir sämre,
• det gör ont i tänderna i överkäken, särskilt när du lutar dig framåt,
• du kan få feber och känna dig trött.

Barn som får bihåleinflammation får oftast en inflammation i silbenshålorna. Då kan barnet bli rött och svullet runt näsroten och ögonen.

04Egenvård

Vad kan du göra själv?

• Sov med en extra kudde: att hålla huvudet högre minskar svullnaden i näsan och bihålorna.
• Var uppe och rör på dig i stället för att ligga ner; då minskar också svullnaden.
• Undvik att röka: rökning gör slemhinnan svullen och slemmet får svårare att rinna ut.
• Avsvällande nässprej minskar svullnaden och symtomen, men skyndar inte på läkningen. Använd den högst tio dagar.
• Nässprej med kortison kan du använda om du är täppt i näsan, till exempel på grund av allergi.
• Skölj näsan med koksaltlösning för att få bort segt slem och snor. Det finns som droppar eller sprej på apotek.
• Receptfria smärtstillande läkemedel om du har ont.

06Behandling

Bihåleinflammation: behandling

Läkaren undersöker näsan, munhålan och svalget, ibland med en tunn slang med kamera, och ofta även öronen. Vid misstänkt allvarlig infektion eller långvariga besvär kan du få göra en datortomografi. Vilken behandling du får beror på orsaken och hur länge du har varit sjuk:

• Antibiotika: vid allvarlig bihåleinflammation som beror på bakterier.
• Spolning av bihålorna: om inflammationen inte läker, en eller flera gånger med bedövning. Symtomen minskar och du blir snabbare bättre.
• Operation: läkaren tömmer bihålorna på var och vidgar öppningen mot näsgången, oftast via näsan med en liten kamera. Efteråt läker inflammationen lättare och risken för ny bihåleinflammation blir mindre.

I vår mottagning för öron-näsa-hals i Bilbao undersöker vi näsa och bihålor (besöken sker på spanska).

07Långvarig

Långvarig eller kronisk bihåleinflammation

Texten hos 1177.se använder inte ordet kronisk, men beskriver vad som gäller när besvären håller i sig. En del får en infektion som tar längre tid att läka. Då kan du vara trött, ha mindre matlust, vara täppt i näsan, ha dåligt luktsinne, snuva och hosta.

• om du har haft besvär länge kan du behöva fler undersökningar, till exempel datortomografi,
• bihålorna kan spolas om inflammationen inte läker,
• en del behöver en operation, som minskar risken för ny bihåleinflammation.

En infektion i en tand i överkäken kan sprida sig till den närmaste bihålan. Då värker det ofta i överkäken, snuvan kan lukta illa och besvären är ofta återkommande. Tanden måste behandlas för att besvären ska gå över. Under graviditet svullnar slemhinnorna och du kan lättare få bihåleinflammation; kortisonsprej kan då minska besvären.

08Forskning

Vad säger forskningen om antibiotika?

En Cochrane-översikt (Lemiengre m.fl., 2018) samlade 15 studier med 3 057 vuxna med akut bihåleinflammation i öppenvården:

• utan antibiotika var 46 procent friska efter en vecka och 64 procent efter två veckor,
• antibiotika gjorde att 5 till 11 fler av 100 blev friska snabbare,
• 13 fler av 100 fick biverkningar med antibiotika,
• en allvarlig komplikation inträffade hos en av 3 057 deltagare.

Enligt författarna är nyttan av antibiotika liten och behöver vägas mot biverkningarna. Med tanke på antibiotikaresistens och de få allvarliga komplikationerna finns det ingen plats för antibiotika vid okomplicerad akut bihåleinflammation. Översikten kunde inte dra slutsatser om barn, personer med nedsatt immunförsvar eller svår bihåleinflammation.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

• Antibiotika: 1177.se skriver att du kan behöva antibiotika vid allvarlig bihåleinflammation som beror på bakterier. Cochrane-översikten fann ingen plats för antibiotika vid okomplicerad akut bihåleinflammation, men kunde inte säga något om svår sjukdom.
• Barn: 1177.se beskriver bihåleinflammation hos barn. Översikten gällde bara vuxna och kunde inte dra några slutsatser om barn.

10Kort sagt

Det viktigaste om bihåleinflammation

• Bihåleinflammation kommer ofta i samband med en förkylning.
• Vanliga symtom är ont i ansiktet, täppt näsa, snuva och sämre luktsinne.
• Oftast går den över av sig själv.
• Extra kudde, rörelse, koksaltsköljning och avsvällande nässprej i högst tio dagar kan lindra.
• Vid allvarlig bakteriell infektion kan antibiotika behövas; ibland spolas bihålorna eller opereras.
• Sök vård genast vid stel nacke, hög feber, kraftig värk över pannan eller svullnad runt ögat.