Vad är hälsporre?
Under foten sitter en bred och tjock sena som är ett viktigt stöd. Du kan få ont i senfästet under hälen om du överbelastar senan när du går eller springer.
Ibland bildas en påbyggnad av benet på undersidan av hälen. Den ser ut som en sporre på röntgen och kallas därför hälsporre. Enligt 1177.se är det senfästet, och inte själva hälsporren, som gör ont. Ont i senan under hälen kallades tidigare hälsporre.
Besvären beror ofta på att du har gått eller sprungit för mycket i skor som inte varit anpassade för det. De brukar gå över med tiden, men det kan ta lång tid.
Hur känns hälsporre?
När du har hälsporre brukar det göra ont under eller på insidan av hälen när du går eller står. Det brukar göra som mest ont vid de första stegen på morgonen och sedan avta när du har gått en stund.
- smärta under eller på insidan av hälen,
- mest ont vid de första stegen på morgonen,
- smärtan avtar när du har gått en stund.
Du kan ha ont länge, ofta flera månader, men sällan mer än i ett par år. De flesta blir bra från sina besvär. Det är inte ovanligt att få problem med hälsporre igen om du har haft det tidigare.

Ont i hälen: andra orsaker
Ont i hälen kan bero på många olika saker. De flesta som får ont har belastat hälen för mycket under för lång tid. Enligt 1177.se kan smärtan finnas på olika ställen och kännas på olika sätt:
- Ont i hälsenans fäste: det gör ont och är ömt baktill på hälen. Det kan vara svullet och hälsenan kan kännas stel. Besvären går för det mesta över om du vilar en tid från träning och långa promenader.
- Inflammation i slemsäckarna: slemsäcken blir större och kan kännas öm när du trycker på området. Det kan göra ont när du går eller springer.
- Problem med hälkudden: det kan göra ont i och under hälen när du går. Hälkudden blir stelare ju äldre du blir och dämpar då inte lika bra.
- Bristningar: när hälsenan går av nära hälen får du plötsligt mycket ont på baksidan av underbenet ovanför hälen.
Hälen kan också skadas om du ramlar, trampar snett eller får ett slag. Dåligt anpassade skor kan göra problemet värre om du redan har besvär av någon annan anledning.
Vad kan du göra själv?
När du har hälsporre bör du i första hand se över dina skor. Det är viktigt att du avlastar foten när du har börjat få ont under hälen.
- Vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont.
- Välj aktiviteter som inte belastar hälen, till exempel cykling och simning. Du kan cykla på låg växel och undvika backar där du måste ta i.
- Börja gå igen stegvis: ta kortare promenader när du inte längre har ont, och utöka dem allt eftersom besvären minskar.
- Prova stötdämpande inlägg: de finns att köpa i skoaffärer, sportbutiker och på apotek.
- Minska belastningen: om du har övervikt är det bra att försöka gå ner i vikt.
Råd om bra skor
Många problem med hälarna kan bero på att sulorna i skorna inte är anpassade efter de egna fötterna. Enligt 1177.se bör en bra sko vara stabil, stötdämpande och lagom rymlig:
- Skon ska vara ungefär 1 centimeter längre än dina tår, utan vassa kanter eller sömmar på insidan.
- Innersulan ska gå att ta loss, så att du kan byta den mot en annan sula vid behov.
- Skon ska vara rundad vid tårna och hälen och gå att anpassa med snörning eller kardborreband.
- Den bakre delen ska vara förstärkt och stadig, så att den skyddar hälen.
- Sulan ska vara stabil och svår att vrida, och mjuk under hälen.
Behandling vid hälsporre
Det finns flera sätt att lindra besvären vid hälsporre:
- Fysioterapi: hos en fysioterapeut kan du få hjälp med stretchning, tejpning av foten och övningar du kan göra hemma.
- Receptfria smärtstillande läkemedel: om du har mycket ont kan du prova receptfria smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Är du gravid, över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår rekommenderar 1177.se en annan sorts receptfritt smärtstillande; fråga på apoteket.
- Individuellt utformade inlägg: vid svårare besvär kan du behöva personligt utformade inlägg från en ortopedingenjör.
- Kortisonspruta: en läkare kan ge en spruta under hälen om inget annat hjälper. Den kan ge mindre ont under några veckor, men ökar risken att du överbelastar foten under tiden. Därför brukar läkare försöka undvika den.
- Operation: vid svåra problem som inte går över på annat sätt.
I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig med övningar och råd om belastning vid ont i hälen (besöken sker på spanska).

När ska du söka vård?
Du kan kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor om du får ont när du är fysiskt aktiv eller idrottar. I vissa delar av Sverige finns också idrottsskademottagningar.
På vårdcentralen får du berätta hur besvären började och i vilka situationer det gör ont. Hälen undersöks genom att man tittar och känner på den, och det räcker ofta för en diagnos. Ibland behövs röntgen eller ultraljud.
Kontakta genast en vårdcentral eller akutmottagning om du får mycket ont eller har svårt att gå efter en skada eller olycka. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Vad säger forskningen om kortison och inlägg?
En Cochrane-översikt (David m.fl., 2017) samlade 39 studier med 2 492 vuxna med smärta under hälen:
- kortisonsprutor jämfört med placebo eller ingen behandling kan minska smärtan något upp till en månad, men inte därefter (bevis av låg kvalitet),
- för de flesta andra jämförelser var bevisen av mycket låg kvalitet,
- allvarliga biverkningar var sällsynta, men de rapporterades dåligt och en högre risk kan inte uteslutas.
En systematisk översikt med metaanalys (Rasenberg m.fl., 2018) samlade 20 studier om inlägg. Färdiga inlägg gav inte mindre smärta på kort sikt än skeninlägg, och individuellt tillverkade inlägg var inte bättre än skeninlägg eller färdiga inlägg. Enligt författarna är inlägg inte bättre än skeninlägg eller annan konservativ behandling för smärta och funktion.
Där källorna inte är överens
Källorna skiljer sig i några avseenden:
- Inlägg: 1177.se föreslår stötdämpande inlägg och, vid svårare besvär, personligt utformade inlägg. Översikten från 2018 fann att inlägg inte var bättre än skeninlägg eller annan konservativ behandling.
- Kortisonspruta: 1177.se skriver att den kan ge mindre ont under några veckor. Cochrane-översikten fann en liten effekt upp till en månad, men bevisen var av låg kvalitet och biverkningarna rapporterades dåligt.
Det viktigaste om hälsporre
- Hälsporre är ont i senfästet under hälen; det är inte själva sporren som gör ont.
- Det gör mest ont vid de första stegen på morgonen.
- Se över skorna, avlasta och vila från löpning och promenader tills det inte gör ont.
- Fysioterapi kan lindra; kortisonspruta undviks oftast.
- Besvären kan ta lång tid, men de flesta är bra efter ett år.
- Sök vård genast vid mycket ont eller svårt att gå efter en skada.
Vanliga frågor om hälsporre
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Är det sporren som gör ont?
Nej. Enligt 1177.se är det senfästet under hälen, och inte själva hälsporren, som gör ont.
Varför gör det mest ont på morgonen?
Vid ont i senan under hälen brukar det göra som mest ont vid de första stegen på morgonen och sedan avta när du har gått en stund.
Hur lång tid tar det att bli bra?
Det kan ta lång tid, ofta flera månader, men sällan mer än ett par år. De flesta är bra efter ett år.
Får jag träna när jag har ont i hälen?
Vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont. Cykling och simning går däremot bra eftersom de inte belastar hälen.
Hjälper inlägg?
1177.se föreslår stötdämpande inlägg. En översikt från 2018 fann dock att inlägg inte var bättre än skeninlägg eller annan konservativ behandling.
Kan jag få en kortisonspruta?
En läkare kan ge en spruta om inget annat hjälper, men den ökar risken att du överbelastar foten. Därför brukar läkare försöka undvika den.
Källor
- 1177.se · Hälsporre – ont under hälen
- 1177.se · Ont i hälen
- David JA, et al. Injected corticosteroids for treating plantar heel pain in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2017
- Rasenberg N, et al. Efficacy of foot orthoses for the treatment of plantar heel pain: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. 2018
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

