Ataxi: symtom, orsaker och behandling

01Symtom

Symtom som påverkar rörelserna

Det här är exempel på vanliga symtom vid ataxi:

• Dina rörelser är skakiga eller ryckiga.
• Du har svårt att få rörelser att samarbeta med varandra.
• Du har svårt att greppa saker, till exempel pennor och bestick.
• Du får sämre balans och har lättare för att snubbla eller ramla.
• Du får svårare att gå och kan till exempel gå bredbent.
• Du kan få svårt att prata tydligt. Det kallas ibland för dysartri.
• Du kan få svårt att svälja. Det kallas för dysfagi.

02Andra symtom

Syn, trötthet och humör

Om ataxi påverkar synen kan du få dubbelseende. Ögonen kan röra sig ryckigt och det kan bli svårt att fästa blicken på en sak. Du kan till exempel få svårare att läsa.

Ataxi kan också påverka hur du mår. Du kan bli mycket trött och orka mindre än tidigare. Du kan också få sämre minne och svårare att koncentrera dig. Humöret kan förändras: du kan känna dig mer irriterad eller nedstämd, och en del får också ångest eller depression.

03Söka vård

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har ataxi. Många mottagningar går att kontakta genom att logga in. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning; då kan du få hjälp att bedöma symtom eller med var du kan söka vård.

Ring 112 om du har symtom som kommer plötsligt, eftersom det kan vara tecken på en stroke.

04Typer

Vad är ataxi och vilka typer finns?

Ataxi beror på sjukdomar eller skador i hjärnan och nervsystemet. Skadan i hjärnan kan vara ärftlig eller bero på en annan sjukdom. De olika typerna har olika namn beroende på var i hjärnan de sitter:

• Balansorganet bakom örat: det kallas vestibulär ataxi och påverkar balansen på olika sätt. Läs också om yrsel.
• Lillhjärnan: det kallas cerebellär ataxi och påverkar kroppens förmåga att samordna rörelser.
• Nerverna i ryggmärgen: det leder till att hjärnan inte kan styra kroppens rörelser ordentligt.

05Orsaker

Vad beror ataxi på?

Det finns flera olika orsaker till ataxi, till exempel:

• sjukdom, till exempel stroke, multipel skleros och cerebral pares
• ärftlighet
• alkoholberoende
• brist på vitaminer som B1, B6, B12 eller vitamin E
• infektion
• biverkningar av vissa läkemedel
• hjärntumör.

Cerebellär ataxi kan ibland överföras via generna, till exempel Friedreichs ataxi. Då får du oftast symtom i barndomen eller tonåren, men symtomen kan också komma senare. Det är ovanligt, men ibland kan ataxi bero på en virusinfektion, till exempel vattkoppor, körtelfeber eller mykoplasma. Det kallas akut cerebellär ataxi. Ibland går det inte att hitta orsaken.

06Utredning

Undersökningar och utredning

Du får berätta om dina besvär och läkaren gör en kroppsundersökning. Du får också berätta om du har eller har haft några andra sjukdomar. Du kan få lämna blodprov för att ta reda på vad som har orsakat symtomen.

Ibland kan du få en remiss till en neurolog, som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar. I den utredningen ingår flera undersökningar, bland annat med magnetkamera.

07Behandling

Behandling, träning och hjälpmedel

Vilken behandling du får beror på varför du har fått ataxi och hur symtomen påverkar dig i vardagen. Du kan få behandling för sjukdomen som har orsakat ataxin, och då kan besvären bli bättre eller försvinna. Det är inte alltid vården hittar en orsak, och ibland finns ingen behandling för orsaken. Då får du behandling som kan lindra symtomen, till exempel:

• hjälp att träna balansen och dina rörelser av en sjukgymnast
• hjälp av en arbetsterapeut att prova ut hjälpmedel som du kan använda i vardagen
• hjälp av en logoped om du har svårt med talet
• samtalsstöd av en psykolog eller kurator.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig att träna balansen och rörelserna (besöken sker på spanska).

08Vardagen

Att leva med ataxi och att vara närstående

Att få ataxi kan vara en stor omställning. Du kan känna dig frustrerad när kroppen inte fungerar som förut, och det kan vara jobbigt när andra inte förstår hur mycket besvären påverkar vardagen. Ataxi är olika från person till person: en del får stora besvär med rörelse, balans och tal, andra har mildare symtom som knappt märks utåt. Det går att hitta nya sätt att klara vardagen, ofta med hjälp av träning och hjälpmedel. Många tycker att ett litet informationskort hjälper vid nya möten; det kan förklara vad ataxi innebär och vem som ska kontaktas om något händer.

Som närstående kan du till exempel hjälpa genom att:

• planera aktiviteter i god tid
• se till att det finns bra med tid att ta sig till eller mellan aktiviteter, och vid måltider
• se till att hemmet är säkert, till exempel genom att ta bort lösa mattor
• återkoppla i samtal, det vill säga fråga om du har förstått rätt
• inte låtsas att du förstår om du inte gör det.

En logoped och arbetsterapeut kan ge både personen med ataxi och dig som närstående råd i vardagen. Kommunen ska enligt lag erbjuda stöd till närstående som vårdar anhöriga. Sök stöd tidigt, så att du orkar med situationen.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

1177.se och forskningen pekar åt samma håll, men forskningen är osäkrare:

• Träning: 1177.se skriver att du kan få hjälp av en sjukgymnast att träna balansen och rörelserna. En metaanalys (Matsugi m.fl., 2025) av 18 randomiserade studier vid degenerativ cerebellär ataxi fann att fysioterapi minskade symtomen något, särskilt program som kombinerar styrka, koordination, gång och träning i vardagsaktiviteter, och balans- och konditionsträning. Vibrationer gav ingen säker effekt. Forskarna bedömde att tillförlitligheten var mycket låg och att resultatet kan ändras med nya studier.
• Läkemedel vid Friedreichs ataxi: en Cochraneöversikt (Kearney m.fl., 2016) fann att två små studier med antioxidanter varken visade eller uteslöt en effekt på de neurologiska symtomen, och tillförlitligheten var låg. 1177.se nämner inga särskilda läkemedel mot ataxin.

10Kort sagt

Det viktigaste om ataxi

• Ataxi betyder svårt att kontrollera musklerna och beror på en skada eller sjukdom i hjärnan eller nerverna.
• Vanliga symtom är ryckiga rörelser, sämre balans och svårt att prata tydligt eller svälja.
• Orsakerna kan vara sjukdom, ärftlighet, alkohol, vitaminbrist, infektion, läkemedel eller tumör.
• Kontakta en vårdcentral; ring 112 om symtomen kommer plötsligt.
• Behandlingen beror på orsaken; träning, hjälpmedel, logoped och samtalsstöd kan lindra.
• Som närstående kan du göra vardagen enklare och få stöd från kommunen.