Dysfagi: svårt att svälja, orsaker och hjälp

01Symtom

Symtom vid sväljsvårigheter

Du kan få olika besvär om du har svårt att svälja, till exempel:

• Du sätter i halsen när du äter och dricker.
• Du behöver svälja flera gånger för varje tugga.
• Du får svårt att svälja saliv.
• Du kan inte äta viss mat för att den är svår att svälja.
• Du kan inte svälja för att det känns som att det är stopp i halsen.

Om du hostar eller harklar när du äter kan det bero på att du har svalt fel och att maten har fastnat i luftstrupen.

02Näring

Risk att inte få i sig tillräckligt

Det kan ta längre tid att äta och dricka om du har svårt att svälja. Då blir det svårare att få i sig tillräckligt av de näringsämnen som kroppen behöver, och du kan ofrivilligt minska i vikt. Läs mer om näringsämnen.

03Egenvård

Vad kan jag göra själv?

• Ät långsamt och ta god tid på dig vid varje måltid.
• Tugga maten noga.
• Ta det lugnt och svälj innan du tar nästa tugga eller dricker något.
• Försök att äta lite, sedan dricka lite, för att sedan äta lite igen.
• Hosta eller harkla dig om du behöver.
• Drick vatten till måltiden.
• Undvik att luta huvudet bakåt när du dricker.
• Undvik att prata medan du äter.

Om du har svårt att svälja ett läkemedel kan du försöka svälja det tillsammans med till exempel yoghurt, och svälja en tablett i taget. Det finns också speciella överdrag till tabletter som gör dem lättare att svälja; de går att köpa receptfritt på apotek.

04Munhälsa

Håll munnen ren

Det är viktigt att hålla tänderna och munnen ren:

• Borsta tänderna med fluortandkräm två gånger om dagen.
• Gör rent mellan tänderna med tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar.
• Skölj munnen för att få bort matrester i kinderna, på tungan eller i gommen.
• Rengör tungan med en tungskrapa eller en mjuk tandborste.
• Använd salivstimulerande medel mellan måltiderna, till exempel sugtabletter, munsprej eller gel, om du är torr i munnen.

05Söka vård

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

• Besvären är nya och beror inte på förkylning eller någon annan infektion.
• Du har haft svårt att svälja i mer än en månad.
• Du går ner i vikt utan att veta varför.
• Råden om vad du kan göra själv hjälper inte.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma dina symtom.

06Undersökningar

Undersökningar

Du kan behöva flera undersökningar för att se vad dina besvär beror på:

• En läkare kan undersöka din mun, ditt svalg och din matstrupe, ibland med gastroskopi, och ta vävnadsprov.
• En logoped kan undersöka hur du sväljer mat och dryck, och kan behöva se hur du äter och sväljer.
• Med röntgen, där du sväljer kontrastmedel, går det att se hur du sväljer och om det är trångt någonstans.
• Ibland görs tryckmätning i matstrupen med en tunn plastslang, en tryckkateter.

07Orsaker

Vad kan det bero på?

En del sjukdomar eller besvär kan göra att du får svårt att svälja, till exempel stroke, KOL, Parkinsons sjukdom, ALS, demens, MS, muntorrhet, förlamade stämband eller en tumör i munnen eller halsen. Även en operation i halsen eller nacken, strålbehandling mot ansiktet eller halsen och nedsatt muskelfunktion i käken kan ge sväljsvårigheter.

Ibland beror det på akalasi, en ovanlig sjukdom där musklerna i matstrupen inte fungerar som de ska och den nedre muskeln mot magsäcken inte kan slappna av. Svårt att svälja kan också följa med dysartri. Läs mer om dysartri.

08Behandling

Behandling: logoped, dietist och andra åtgärder

Vilken behandling du behöver beror på vad som orsakar besvären. En logoped kan ge dig råd om vilken konsistens på mat eller dryck du kan äta eller dricka och om hur du ska svälja för att inte sätta i halsen. Du får också information om hur du kan träna din förmåga att svälja om det behövs. I vår mottagning för logopedi i Bilbao arbetar vi med sväljsvårigheter (besöken sker på spanska).

• En dietist kan ge råd om hur du kan anpassa mat och dryck så att den blir lättare att svälja och hur du får i dig tillräckligt med näring.
• En förträngning i matstrupen kan vidgas med en ballong som läkaren för ner genom ett gastroskop.
• En ficka mellan matstrupen och svalget, en Zenkerdivertikel, behöver opereras.
• Om du inte kan äta med munnen kan du få näring genom en sond via näsan eller genom en gastrostomi i magen.

Som närstående är det bra att vara beredd, så att du vet vad du ska göra om personen sätter i halsen.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen om sväljträning gäller främst stroke:

• Effekt på sväljningen: 1177.se beskriver råd och sväljträning hos logoped. En Cochrane-översikt (Bath m.fl., 2018) med 41 studier och 2 660 personer med sväljsvårigheter efter stroke fann, med låg tillförlitlighet, att sväljbehandling kanske minskade andelen som hade kvar sväljsvårigheter vid studiens slut. Behandlingen förkortade troligen också vårdtiden på sjukhus.
• Vad den inte visade: översikten fann ingen skillnad i dödlighet eller i andelen som blev beroende av hjälp. Resultaten gäller stroke och kan inte självklart överföras till andra orsaker.

10Kort sagt

Det viktigaste om dysfagi

• Dysfagi betyder att du har svårt att svälja.
• Du kan sätta i halsen, behöva svälja flera gånger eller känna stopp i halsen.
• Ät långsamt, tugga noga och svälj innan nästa tugga.
• Kontakta vårdcentralen om besvären varar mer än en månad eller om du går ner i vikt.
• Stroke, Parkinsons sjukdom, ALS, MS och andra sjukdomar kan ge sväljsvårigheter.
• Logoped och dietist kan ge råd om sväljning, konsistens och näring.