Parkinsons sjukdom: symtom, behandling och hjälp

01Sjukdomen

Vad är Parkinsons sjukdom?

Parkinsons sjukdom gör att cellerna som tillverkar dopamin förstörs. Dopamin är en signalsubstans som hjärnan använder för att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. När du får brist på dopamin förändras nervimpulserna, och du kan inte kontrollera dina rörelser lika bra som vanligt.

Orsaken till Parkinsons sjukdom är ännu inte helt känd. Det är oklart varför vissa personer får sjukdomen och andra inte. Flera vetenskapliga studier tyder på att det är en kombination av både ärftlighet och miljö.

02Första tecken

Hur börjar Parkinsons sjukdom?

De första symtomen är ofta att det känns obehagligt i en arm eller ett ben. Du kan bli fumligare och din handstil kan också bli sämre. Symtomen kan variera stort från person till person och även likna symtomen vid andra sjukdomar.

Besvären börjar för det mesta i ena kroppshalvan, men kommer så småningom på den andra sidan också. Efter hand blir symtomen tydligare, men det dröjer ofta flera år. Du kan få flera symtom, men ingen får alla symtom som finns.

03Typiska symtom

Skakningar, stela muskler och långsamma rörelser

• Skakningar: en kroppsdel skakar när du är avslappnad, oftast en hand till att börja med. Skakningarna upphör ofta kortvarigt när du rör dig, till exempel när du sträcker dig efter ett glas.
• Stela muskler: du kan få svårt att röra dig och känna dig begränsad och trött. Du kan få ont i ryggen och axlarna, och ansiktsuttrycket kan stelna.
• Sämre rörelseförmåga: du kanske går långsammare, tar kortare steg eller slutar att svänga med ena armen. Vardagssysslor tar längre tid, handstilen blir mindre och det blir svårt att knäppa knappar eller knyta skosnören.
• Svårt att göra flera saker samtidigt: det kan till exempel bli svårt att fullfölja en rörelse om du blir avbruten av en fråga.

04Andra symtom

Andra symtom vid Parkinsons sjukdom

Sjukdomen kan också ge symtom som inte har med rörelserna att göra:

• trötthet, ibland kallad fatigue, och störd, orolig sömn,
• lågt blodtryck, som kan märkas som yrsel när du reser dig hastigt,
• förstoppning, eftersom mag-tarmkanalens rörelser blir långsammare,
• trängningar och urininkontinens,
• minskad sexlust,
• ökad svettning och mjälleksem,
• svårare att känna lukter, vilket också kan påverka smaken,
• nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter.

05Tänkande

Kognitiva svårigheter

Du kan också få kognitiva svårigheter, vilket betyder att din förmåga att tänka påverkas. Det kan visa sig genom att du får svårare att planera och organisera saker, känner dig långsam i tanken, har svårt att behålla uppmärksamheten eller ibland har svårt att minnas.

Du kan misstolka saker du ser och ibland få synhallucinationer, det vill säga se saker som inte finns. När den kognitiva påverkan är tillräckligt svår för att orsaka problem i vardagen kallas det för Parkinsondemens.

06Diagnos

Söka vård och utredning

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som tyder på Parkinsons sjukdom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Det finns inget blodprov eller enstaka test som kan visa om du har sjukdomen. Eftersom symtomen inte märks så mycket i början kan det vara svårt att få en diagnos de första åren. När du får tydliga symtom ställer läkaren diagnosen utifrån dem och hur de har förändrats. Du kan också behöva undersökas med datortomografi eller magnetkamera.

Vid misstanke skriver läkaren en remiss till en specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar. Nästan all utredning och behandling kan ske på en och samma specialistmottagning i samverkan med vårdcentralen.

07Behandling

Läkemedel och avancerad behandling

Det finns ingen behandling som gör att du blir frisk, men det finns läkemedel som kan lindra symtomen. När du har fått diagnosen får du oftast börja med en låg dos levodopa, som kroppen gör om till dopamin. Många av symtomen försvinner helt i början av behandlingen, men med tiden kan läkemedlen fungera sämre och dosen kan behöva justeras i samråd med läkaren.

Om vanlig läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig lindring kan det bli aktuellt med avancerad parkinsonbehandling. Du kan då få läkemedel tillfört hela tiden med en pump, antingen i underhuden eller genom en slang i tarmen. Ett annat alternativ är djupelektrodstimulering i hjärnan, deep brain stimulation (DBS), där tunna elektroder stimuleras med en dosa på bröstkorgen, ungefär som en pacemaker.

08Tal och sväljning

Tal, sväljning och tänder

Ditt tal kan bli otydligt och din röst försvagad, vilket kan göra att du har svårt att bli förstådd. Läs mer om dysartri.

Sjukdomen kan med tiden också göra att du får svårare att svälja. Då finns det risk att du sätter en matbit i halsen, vilket kan ge hostattacker och ökad risk för lunginflammation. Det bästa är då att äta mat som är lätt att tugga. Förtjockningsmedel, som finns på apotek, gör både varm och kall vätska lättare att svälja, och tabletter kan du svälja med en trögflytande dryck som fil eller nyponsoppa. Läs mer om sväljsvårigheter.

Sjukdomen ökar risken för hål i tänderna och tandlossning, och muntorrhet är en vanlig biverkan av läkemedlen. Borsta tänderna noga, gör rent mellan tänderna varje dag och besök gärna en tandhygienist regelbundet.

Enligt 1177.se kan du behöva hjälp av bland annat en logoped. I vår mottagning för logopedi i Bilbao arbetar vi med tal och sväljning (besöken sker på spanska).

09Skillnader

Där källorna inte är överens

1177.se nämner fysioterapeut och logoped bland de yrkesgrupper som kan hjälpa dig. Forskningen om hur mycket det hjälper är mer försiktig:

• Talträning: en Cochrane-översikt (Herd m.fl., 2012) fann tre randomiserade studier med totalt 63 deltagare. I två av dem blev rösten starkare efter logopedisk behandling, men på grund av få deltagare och brister i studierna räckte underlaget inte för att säkert bekräfta eller avfärda effekten.
• Fysioterapi: en annan Cochrane-översikt (Tomlinson m.fl., 2013) med 39 studier och 1 827 deltagare fann att fysioterapi på kort sikt förbättrade bland annat gånghastighet, balans och rörlighet jämfört med ingen behandling. De flesta skillnaderna var små och studiernas kvalitet var oftast inte hög.

10Kort sagt

Det viktigaste om Parkinsons sjukdom

Det är viktigt med hälsosamma levnadsvanor. Försök undvika stress, som kan förstärka besvären, och ha gärna fasta rutiner för det dagliga livet och medicineringen. En dagbok över hur symtomen varierar under dygnet hjälper läkaren att följa hur läkemedlen fungerar. Var fysiskt aktiv regelbundet; en fysioterapeut kan ge råd och träningsprogram. Taktfast musik och markeringar på golvet kan göra att du går bättre. Ibland kan proteinet i maten göra det svårare att ta upp läkemedlen; du ska inte undvika protein, men en dietist kan hjälpa dig att välja rätt mat om du mår sämre efter måltider. Undvik gärna alkohol och sluta röka eller snusa.

• Parkinsons sjukdom beror på brist på dopamin i hjärnan.
• Typiska symtom är skakningar, stela muskler och långsammare rörelser.
• Det finns inget enskilt test; diagnosen ställs utifrån symtomen.
• Läkemedel kan lindra symtomen men inte bota sjukdomen.
• Träning, fasta rutiner och hälsosamma vanor hjälper dig att må bra.
• Du kan behöva hjälp av till exempel fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, dietist och psykolog.