Mikroskopisk kolit: symtom, kost och behandling

01Sjukdomen

Vad är mikroskopisk kolit?

Mikroskopisk kolit är en inflammation i slemhinnan i tjocktarmen. Sjukdomen börjar plötsligt och håller i sig länge. De flesta som får den är över 50 år.

Hos en del personer finns ett samband mellan mikroskopisk kolit och infektioner i mag- och tarmkanalen eller vissa läkemedel: protonpumpshämmare, vissa antiinflammatoriska läkemedel och vissa antidepressiva läkemedel. Tobaksrök innehåller giftiga ämnen som kan göra att du får sjukdomen.

02Symtom

Symtom

Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

• återkommande diarré flera eller många gånger om dagen under längre tid, ibland även på natten,
• ont i magen, som ofta blir bättre efter att du har bajsat,
• tryck i ändtarmen och bråttom till toaletten,
• trötthet utan att du vet vad den beror på.

Du har diarré när avföringen är lös eller vattnig och du bajsar mer än tre gånger om dagen.

03Andra orsaker

Andra orsaker till diarré

Symtomen kan ha andra orsaker. Magsjuka kan ge diarré, och det kan även ulcerös kolit, Crohns sjukdom och IBS göra. Läs mer om mat vid IBS.

De som har mikroskopisk kolit kan ibland även ha andra sjukdomar, till exempel sköldkörtelsjukdomar, diabetes eller glutenintolerans. Läs mer om celiaki.

05Utredning

Undersökningar på vårdcentralen

Du börjar med att berätta om dina besvär, och sedan känner läkaren på magen. Läkaren kan också undersöka ändtarmen med ett plaströr, ett så kallat rektoskop. Undersökningen tar oftast bara några minuter och brukar inte göra ont, men kan kännas obehaglig. Du lämnar också blodprov och avföringsprov.

06Fler undersökningar

Fler undersökningar och diagnos

Flera sjukdomar kan ge återkommande eller långvarig diarré, så du kan behöva fler undersökningar och en remiss:

• koloskopi, för att undersöka tjocktarmens och ändtarmens slemhinna,
• kapselendoskopi, där du sväljer en liten kamera som tar bilder från tarmens insida,
• undersökning av gallsyra i tunntarmen.

Det kan ta tid innan du får en säker diagnos. Ibland ställer läkaren en diagnos som sedan måste ändras, beroende på hur besvären utvecklar sig.

07Behandling

Behandling med läkemedel

De flesta som har mikroskopisk kolit behöver behandling med läkemedel. Du kan behöva prova olika läkemedel och ändra dosen för att se vad som hjälper.

En vanlig behandling är en typ av kortison som minskar och läker inflammationen i tarmen, så att besvären blir lindrigare. Andra läkemedel kan också minska symtomen, till exempel stoppande läkemedel mot diarré. Med behandlingen kan inflammationen läka, och oftast försvinner besvären helt. En del får tillbaka besvären och behandlas då med läkemedel igen.

08Egenvård

Mat, vätska och rökstopp

Ibland kan det du äter och dricker påverka hur mycket symtom du har. Det är bra att äta med jämna mellanrum under dagen. En dietist kan hjälpa dig med vilken mat du kan äta för att må bättre. I vår mottagning för nutrition i Bilbao ger vi kostrådgivning vid tarmbesvär (besöken sker på spanska).

Vid kraftiga diarréer kan du dricka vätskeersättning, annars kan du få vätskebrist och bli uttorkad.

Om du röker kan du bromsa sjukdomen genom att sluta. Du kan få hjälp med motivationen och att förbereda dig, både med samtal och läkemedel, och även om du får återfall.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Två Cochrane-översikter har studerat behandling vid kollagen kolit och lymfocytär kolit. De stöder i stort det som 1177.se skriver om kortison, men med förbehåll:

• Kollagen kolit: en översikt (Kafil m.fl., 2017) med tolv studier fann att den typ av kortison som studerades, budesonid, kan ge förbättring av både symtom och slemhinna. Underlaget hade låg kvalitet, och nyttan och riskerna med andra behandlingar, som probiotika, var osäkra.
• Lymfocytär kolit: en annan översikt (Chande m.fl., 2017) fann att 88 procent av dem som fick budesonid förbättrades, jämfört med 38 procent av dem som fick placebo. Även här byggde resultaten på få studier med låg kvalitet.

10Kort sagt

Det viktigaste om mikroskopisk kolit

Mikroskopisk kolit kan göra att man blir rädd för att inte hinna till toaletten. Det kan göra att du ibland undviker sociala sammanhang eller har svårt att arbeta, handla eller åka kollektivt.

• Mikroskopisk kolit är en inflammation i tjocktarmens slemhinna.
• Typiskt är långvarig diarré utan blod och bråttom till toaletten.
• Sök vård om du har haft diarré i mer än två veckor.
• Kortison läker oftast inflammationen, och besvären försvinner.
• Ät regelbundet; en dietist kan hjälpa dig med maten.
• Rökstopp kan bromsa sjukdomen.