Barnreumatism (JIA): symtom, behandling och träning

01Symtom

Symtom på barnreumatism

JIA kan innebära följande symtom:

• Barnet kan få värk i lederna.
• Barnet kan känna sig stel, särskilt på morgonen eller efter att ha varit stilla en längre stund.
• Barnet kan få svullna, ömma och ibland varma leder.
• Barnet kan krypa eller gå annorlunda, eller ha svårt att använda händer och armar.

Vissa former påverkar inte bara lederna utan kan också ge inflammation i hela kroppen, med bland annat feber och hudutslag. Barnet kan också verka allmänt sjukt. Barn med JIA har ofta sin sjukdom i perioder, och ibland har de inga besvär alls.

02Söka vård

När och var ska ni söka vård?

Om barnet har ont och svårt att röra sig kan ni kontakta en vårdcentral, en barnavårdscentral eller elevhälsan. Detsamma gäller om barnet har andra tänkbara symtom på barnreumatisk ledsjukdom. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

03Utredning

Undersökningar och utredning

De flesta inflammationer beror inte på reumatism, utan kan till exempel bero på en infektion eller en skada. Därför tar läkaren först reda på om det finns någon annan orsak. Barnet kan också ha ont i lederna utan inflammation; det är vanligt att barn har smärtor i benen i perioder under uppväxten, till exempel växtvärk.

Ni får remiss till en barn- och ungdomsklinik om läkaren tror att det är JIA eller inte helt kan avgöra vad besvären beror på. Där görs en kroppsundersökning och en undersökning av lederna, ibland också med röntgen, ultraljud eller magnetkamera. Det finns inget blodprov som i sig visar att ett barn har reumatism, men vissa blodprover tillsammans med andra undersökningar kan hjälpa läkaren. Det kan dröja upp till ett halvår eller längre innan läkaren kan ge en säker diagnos; den kan oftast ställas snabbare om en ledinflammation finns kvar i mer än sex veckor.

04Former

Olika former av barnreumatism

Det finns många former av JIA. Vissa ger lindriga besvär, andra svåra. En del besvär försvinner under uppväxten medan andra blir kvar.

• Fåledssjukdom (oligoartrit): inflammation i några få leder. Den vanligaste formen uppstår under småbarnsåren och är en av de mildare.
• Entesitrelaterad artrit (ERA): inflammation både i leder och i senfästen och muskelfästen, oftast i stora leder som höft- och bäckenlederna. Den utvecklas oftast närmare tioårsåldern. Hos en del utvecklas den till det som hos vuxna kallas Bechterews sjukdom.
• Ledinflammation vid tarmsjukdom: barn med till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös kolit kan få inflammation i lederna, ibland innan tarmsjukdomen märks.
• Mångledssjukdom (polyartrit): inflammation i fler än fyra leder. Hos de få barn som har vissa antikroppar i blodet påminner sjukdomen om ledgångsreumatism hos vuxna.
• Ledinflammation kopplad till psoriasis: kan finnas även om barnet inte har psoriasis i huden. Den kallas psoriasisartrit.
• Systemisk barnreumatism: mycket ovanlig. Barnet har ofta mycket hög feber och hudutslag varje dag i flera veckor. Formen går över med behandling, men en del behöver behandling länge.

05Fysioterapi

Fysioterapi och arbetsterapi

Behandlingen sker på en barn- och ungdomsklinik och kan minska smärtan och bevara ledernas rörlighet och styrkan i musklerna. Många barn och unga med JIA träffar regelbundet en fysioterapeut som undersöker hur lederna fungerar och ger olika behandlingar, råd och tips. Lederna kan belastas utan att skadas även när de är inflammerade, om det sker på rätt sätt. Det är vanligt att barnet får ett eget träningsprogram, och för många kan massage och avslappning hjälpa.

Om barnet har reumatism i händerna, handlederna och fingrarna är det viktigt att träffa en arbetsterapeut, som ger råd om hur barnet kan träna rörligheten och lindra smärtan, och kan prova ut stöd för handleden. Arbetsterapeuten bedömer också hur miljön i skolan och hemmet ska anpassas.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao gör vi träningsprogram för barn och unga med ledbesvär (besöken sker på spanska).

06Läkemedel

Behandling med läkemedel

Det finns inget läkemedel som gör att barnet blir helt friskt. Däremot kan olika slags läkemedel dämpa inflammationen och minska både besvären och skadorna på lederna, och barnet får ofta ta flera olika. Exempel på grupper:

• antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID, som dämpar både smärtan och inflammationen
• kortison, som dämpar inflammationen och kan ges som sprutor direkt i inflammerade leder och senskidor
• långverkande antireumatiska läkemedel, som dämpar inflammationen och hindrar nya skov; det tar ofta flera veckor innan de ger full effekt
• biologiska läkemedel, som kan användas om andra läkemedel inte hjälper.

Prata med läkaren om hur de olika läkemedlen fungerar och vad som passar bäst för barnet.

07Orsak och följder

Orsak och komplikationer

Det är inte helt känt vad som orsakar sjukdomen. Vid JIA reagerar immunförsvaret mot kroppens egna vävnader, till exempel lederna. Då bildas vätska i leden, som blir svullen, öm och varm. Ärftlighet spelar en viss roll vid alla former.

JIA kan påverka käkleden så att underkäken inte växer som den ska, och därför går de flesta barn med JIA på undersökningar hos tandläkare. Barnet kan också få inflammation i ögat, så kallad uveit, som oftast inte ger besvär och kan vara svår att upptäcka. Därför behövs regelbundna ögonkontroller ända upp i puberteten. Om lederna i fötterna påverkas kan en ortopedtekniker anpassa skor och skoinlägg, och ibland behöver barnet opereras.

08Vardagen

Hur påverkas livet, och i skolan?

Det kan vara omtumlande när ett barn får barnreumatism, och ofta påverkas hela familjen. Barnet kan ha ont och vara trött under långa perioder, och det kan vara svårt att gå i skolan och delta i fritidsaktiviteter som andra barn. I teamet finns en kurator som kan ge stöd till både barn och närstående, och både barn och närstående kan få träffa en psykolog om barnet behöver psykologisk hjälp.

Det är viktigt att alla som träffar barnet förstår sjukdomen, eftersom den ofta inte syns utanpå, och att barnet får känna sig som andra barn och inte överbeskyddas. De flesta barn kan delta i skolans vanliga idrott, men ibland behövs anpassade aktiviteter. En del barn blir friska när de växer upp, medan andra får lindriga skador som påverkar dem som vuxna.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

1177.se och forskningen är överens om att träning är säker, men inte om hur mycket den hjälper:

• Träning och säkerhet: 1177.se skriver att lederna kan belastas utan att skadas även när de är inflammerade, om det sker på rätt sätt. En Cochraneöversikt (Takken m.fl., 2008) fann att träning inte förvärrade artriten och inte gav några skadliga effekter på kort sikt.
• Träningens effekt: i samma översikt fanns inget kliniskt viktigt eller statistiskt säkert stöd för att träning förbättrar funktionsförmåga, livskvalitet, kondition eller smärta. Studierna var få, och effekten på lång sikt är oklar.

10Kort sagt

Det viktigaste om barnreumatism

• JIA är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen hos barn, men den är ovanlig och orsaken är oftast okänd.
• Symtomen är värk, stelhet, svullna leder och att barnet går eller använder händerna annorlunda.
• Det finns många former, från lindriga till svåra.
• Fysioterapeut och arbetsterapeut hjälper barnet att behålla rörlighet och styrka.
• Läkemedel dämpar inflammationen och minskar skadorna på lederna.
• Regelbundna ögonkontroller och tandläkarbesök behövs, även när lederna mår bättre.