Gå till innehållet

Smärtlindring MediBilbao Salud

Långvarig smärta: orsaker och behandling

När du har ont i tre månader eller längre kallas det för långvarig smärta. Smärtan kan hindra dig från att röra på dig och leva som du vill, och då behöver du få behandling. Du kan också behöva annan hjälp än den som har tillfällig eller akut smärta. Det är viktigt att du kan fortsätta vara aktiv trots smärtan. Den här guiden bygger på 1177.se och förklarar orsakerna, vad som händer i kroppen, vad du kan göra själv och vilka behandlingar som finns.

Ämne
Fysioterapi
Uppdaterad
Lästid
6 min
Granskad av
Dr Itziar Gotxi Erezuma · Specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar · Läkarkollegiet i Bizkaia nr 484809757

Vad beror långvarig smärta på?

Det finns många orsaker till att smärta blir långvarig. Den kan bero på en sjukdom, skada eller inflammation i kroppen. Ibland beror smärtan på att nervsystemet har blivit överkänsligt, vilket kan göra att du fortsätter ha ont även när den ursprungliga skadan eller inflammationen har läkt.

Det finns olika typer av långvarig smärta, och du kan ha flera samtidigt:

  • nervsmärta,
  • smärta på grund av skadad vävnad,
  • smärta på grund av att smärtsystemet har blivit överkänsligt.

Vad händer i kroppen?

Smärtsystemet är en del av nervsystemet. När något gör ont skickas signaler till ryggmärgen och vidare till hjärnan, där vi blir medvetna om smärtan och samtidigt reagerar känslomässigt på den.

När du har ont länge förändras nervsystemets sätt att hantera signalerna. Nerverna kan bli mer känsliga, så att hjärnan tolkar smärtan som intensivare, samtidigt som kroppens eget smärtlindrande system kan börja fungera sämre. Smärtan kan också breda ut sig eller flytta till andra ställen i kroppen.

Hur påverkas vardagen?

Smärtan kan hindra dig från att röra på dig, träffa andra och sova bra. Det är ansträngande att ha ont, och du blir lättare trött. Du kanske oroar dig över att något är allvarligt fel, och till slut kan det kännas som att smärtan tar över vardagen.

Olika besvär kan förstärka varandra, till exempel smärta och stress eller smärta och sömnsvårigheter. Vanliga besvär vid långvarig smärta är:

  • stress och sömnsvårigheter,
  • orolig mage eller urinträngningar,
  • trötthet, yrsel eller feberkänsla,
  • svårt med minne och koncentration,
  • humörsvängningar, nedstämdhet, depression eller ångest.

Det är också vanligt att sexualiteten påverkas, av smärtan, av trötthet och oro eller av biverkningar av läkemedel. Prata gärna med vårdpersonal om du har frågor om din sexuella hälsa.

Vad kan du göra själv?

Regelbundna vanor är extra viktiga när du lever med smärta, och även små förändringar kan göra skillnad. Det finns KBT-program på nätet som kan stödja dig att skapa nya vanor; en del är gratis, andra kostar pengar. När du tar hand om dig själv och din kropp hjälper du nervsystemets eget system för smärtlindring.

Lär dig gärna mer om hur smärta fungerar. Fortsätt göra saker som du mår bra av, och låt inte smärtan stoppa dig från det som är lustfyllt. För många är gemenskap med andra viktig. Med tiden kan nervsystemet balanseras så att du får mindre ont.

Hitta din träningsform

Det är viktigt att träningen är anpassad till dig. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta en träningsform som gör att du kan hålla dig aktiv på en lagom nivå. När du rör på dig regelbundet och äter hälsosamt sover du ofta bättre och får mer återhämtning. Det är aldrig för sent att börja.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig att hitta en träningsform på en lagom nivå (besöken sker på spanska).

När och var ska du söka vård?

Kontakta din vårdcentral om du har haft ont länge och smärtan hindrar dig i vardagen eller påverkar dina relationer eller ditt samliv. Du kan även söka till en mottagning för smärtrehabilitering inom primärvården, ibland kallad primärvårdsrehab.

Sök vård på nytt om du får mer ont eller om det uppstår en ny smärta som du inte känner igen. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Undersökningar och utredning

Skriv gärna ner dina symtom före besöket: när på dygnet och i vilka situationer du har ont och hur det känns. Du får beskriva smärtan, hur den påverkar vardagen, dina dagliga vanor, hur du mår i övrigt och vad du själv har prövat.

Läkaren gör en kroppsundersökning, och ibland behövs röntgen eller provtagning. Du kan också träffa en fysioterapeut, en psykolog eller en arbetsterapeut. Efter utredningen får du en samlad bedömning och ett förslag till behandling.

Behandling vid långvarig smärta

Behandlingen beror på vilken typ av smärta du har. Målet är att lindra smärtan, minska andra symtom som sömnsvårigheter och få vardagen att fungera bättre.

  • Fysisk aktivitet kan minska vissa typer av långvarig smärta. Du kan få råd av en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor, och fysisk aktivitet på recept.
  • Kognitiv beteendeterapi, KBT, hjälper dig att få bättre kontroll över stress och smärta och kan minska upplevelsen av att det gör ont. Det finns även andra psykologiska behandlingar och internetbaserad KBT för unga mellan 13 och 17 år.
  • Arbetsterapeut kan hjälpa till med hjälpmedel, som ortoser, och med att förändra rutiner.
  • Läkemedel: vanliga smärtlindrande läkemedel fungerar ofta sämre vid långvarig smärta. Andra typer av läkemedel som minskar överkänsligheten i nervsystemet kan vara bra att prova. Drick inte alkohol tillsammans med vissa läkemedel.
  • Tens aktiverar kroppens eget system för smärtlindring genom att blockera smärtsignalerna.
  • Speciell behandling vid nervsmärta: om annan hjälp inte har räckt kan du ibland få remiss, till exempel till ryggmärgsstimulering, som kan hjälpa vid vissa typer av smärttillstånd.

Där källorna inte är överens

1177.se lyfter fram fysisk aktivitet och KBT. Cochrane-översikterna stöder båda, men effekterna är mindre än man kanske tror:

  • Fysisk aktivitet och träning: en sammanställning av Cochrane-översikter (Geneen m.fl., 2017) fann vissa positiva effekter på smärta och fysisk funktion, men de var mestadels små till måttliga och inte samstämmiga. Träning gav få biverkningar. Underlaget hade låg kvalitet.
  • KBT: en annan översikt (Williams m.fl., 2020) med 59 studier och över 5 000 deltagare fann att KBT hade små eller mycket små positiva effekter på smärta, funktionsnedsättning och psykiskt lidande. För andra psykologiska behandlingar var underlaget mycket osäkert.

Det viktigaste om långvarig smärta

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som har ont länge. Ni kan diskutera om du kan följa med på ett vårdbesök, och du kan själv behöva söka stöd.

  • Smärta som varat i tre månader eller längre kallas långvarig smärta.
  • Nervsystemet kan bli överkänsligt, så att smärtan finns kvar efter att skadan har läkt.
  • Stress, sömnsvårigheter och smärta kan förstärka varandra.
  • Var så aktiv du kan; en fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta rätt nivå.
  • KBT kan ge bättre kontroll över stress och smärta.
  • Vanliga smärtstillande läkemedel fungerar ofta sämre vid långvarig smärta.

Vanliga frågor om långvarig smärta

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

När räknas smärta som långvarig?

När du har haft ont i tre månader eller längre.

Vad är nervsmärta?

Nervsmärta är en av de typer av långvarig smärta som 1177.se beskriver. Om den hjälp du har fått inte räcker kan du ibland få remiss till speciell behandling vid nervsmärta, till exempel ryggmärgsstimulering.

Varför gör det fortfarande ont fast skadan har läkt?

Nervsystemet kan ha blivit överkänsligt, så att du fortsätter ha ont även när den ursprungliga skadan eller inflammationen har läkt.

Ska jag vila när jag har ont?

Nej, försök vara så aktiv du kan. När du vilar försvagas musklerna och kroppens eget system för smärtlindring försämras.

Hjälper vanliga smärtstillande läkemedel?

De fungerar ofta sämre vid långvarig smärta. Andra typer av läkemedel som minskar överkänsligheten i nervsystemet kan vara bättre att prova.

Var kan jag få hjälp?

På vårdcentralen eller på en mottagning för smärtrehabilitering inom primärvården. Du kan träffa läkare, fysioterapeut, psykolog och arbetsterapeut.

Källor

  1. 1177.se · Långvarig smärta
  2. Geneen LJ, et al. Physical activity and exercise for chronic pain in adults: an overview of Cochrane Reviews. Cochrane Database Syst Rev. 2017
  3. Williams ACdC, et al. Psychological therapies for the management of chronic pain (excluding headache) in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2020

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.