Att hamna i kris: reaktioner och vad som hjälper

01Orsaker

Varför hamnar man i kris?

En kris är en reaktion på en förändring som är så överväldigande att dina vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker. Enligt 1177.se kan det vara:

• Oväntade händelser: en olycka, att du eller någon nära blir sjuk eller dör, ett brott, att förlora jobbet eller att bli lämnad.
• Förändringar du kan förutse: att bli äldre, gå i pension, ha barn som flyttar hemifrån eller skiljas, även om det var du som ville.
• Långvariga motgångar: ekonomiska problem, arbetslöshet, ensamhet, problem på jobbet eller i skolan eller besvär med hälsan.
• Positiva förändringar: att bli förälder, flytta eller byta jobb kan vara svårt att anpassa sig till, även om du har sett fram emot det.

Läs också om att må dåligt när en relation tar slut.

02Reaktioner

Hur kan en kris påverka dig?

Vanliga känslor i en kris är:

• kaos eller overklighet,
• oro, rädsla eller förtvivlan,
• ensamhet och hjälplöshet,
• tomhet eller meningslöshet,
• irritation eller rastlöshet,
• skuld eller skam.

Känslorna kan växla snabbt; du kan vara glad en stund och sedan plötsligt ledsen, uppgiven eller irriterad. Krisen kan ge ångest, som kan kännas i kroppen som ont i magen eller huvudet, muntorrhet eller hjärtklappning. Den kan också påverka sömnen och aptiten, och göra det svårt att koncentrera sig på jobbet, i skolan eller hemma.

03Olika

Alla reagerar olika

Olika personer reagerar olika starkt i en kris, även när händelsen är likartad. Det beror på att vi har varit med om olika saker tidigare i livet. En del vill prata mycket om krisen, andra tystnar och undviker människor. En del klarar sig igenom krisen själva, medan andra behöver mer stöd.

Omgivningens reaktioner påverkar också. Ofta är det skönt när andra bekräftar det du känner, och det kan bli svårare om andra inte förstår hur allvarligt du upplever läget. Men ibland förstärks oron av att andra också är oroliga, och då kan det hjälpa att berätta det.

04Må bättre

Vad kan du göra för att må bättre?

Det kan vara svårt att tänka på något annat än krisen, men försök att göra det då och då. Ha tålamod med dig själv; först kanske du klarar en liten stund, sedan allt längre. Bra vanor och rutiner är viktiga. 1177.se föreslår att du:

• försöker sova tillräckligt och äta så regelbundet du kan,
• rör på dig, helst varje dag,
• sänker kraven på dig själv och försöker undvika stress,
• hittar lugn genom till exempel avslappning eller mindfulness,
• gör något du tycker om.

Undvik alkohol, droger och spel om pengar. Det är aldrig en bra lösning att trösta sig med dem; även om det känns bra i stunden kan du må sämre med tiden.

05Prata

Att prata om det som har hänt

Alla i kris vill inte prata om det som har hänt, och det kan kännas svårt. Men enligt 1177.se är det för många viktigt att få berätta, och efteråt kan du känna dig lättad. Prata med någon du känner eller kontakta en stödlinje.

Det kan också vara bra för omgivningen att du berättar hur det känns och vad du behöver. Då blir det lättare för dem att vara ett stöd.

06Går över

När går krisen över?

Det går inte att säga hur länge du kommer att vara i kris. Det är olika för olika personer och beror på vad som har orsakat krisen. Men förr eller senare går den över. Kanske märker du efter en tid att du inte tänker lika mycket på det som har hänt.

Du kan behöva acceptera det som hänt för att kunna gå vidare. Det betyder inte att du måste tycka om det, och du kanske aldrig förstår varför det hände, men du kan ändå fortsätta med ditt liv. Många upplever att de får en annan syn på livet efter en kris: något som var viktigt kan kännas oviktigt, och kanske uppskattar du vardagen mer.

07Barn

Barn och närstående

Om du har barn påverkas de också, och de märker att något är annorlunda även om du försöker dölja det. Många barn tror att det är deras fel. Barn kan bli lugna och snälla, trötta och passiva eller arga och bråkiga. Barnet behöver:

• få veta vad som har hänt,
• försäkras om att det inte är barnets fel,
• förståelse och anpassningar i skolan och förskolan,
• fortsätta med vardagens rutiner så mycket som möjligt.

Som närstående: fråga hur det är och var inte rädd för att störa, ta kontakt själv och gärna flera gånger, lyssna utan att behöva ha en lösning och hjälp till med praktiska saker. Du kan själv behöva stöd för att orka, via närståendeföreningar eller en vårdcentral.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig på en viktig punkt:

• Att berätta om det som hänt: 1177.se skriver att det för många är viktigt att få berätta, men också att alla inte vill prata och att det är olika. En Cochrane-översikt (Rose m.fl., 2002) undersökte så kallad psykologisk debriefing, ett enda samtal kort efter en traumatisk händelse där man går igenom händelsen och känslorna. Den minskade varken psykiskt lidande eller risken för posttraumatiskt stressyndrom, i en studie var risken efter ett år högre hos dem som fått debriefing, och författarna ansåg att obligatorisk debriefing bör upphöra.
• Vad det gäller: 1177.se handlar om kriser i allmänhet och om att prata med någon man själv väljer. Översikten gällde ett enda strukturerat samtal efter trauma, inte stöd från närstående över tid.

10Kort sagt

Det viktigaste om att hamna i kris

• En kris är en reaktion på en förändring som är för stor för dina vanliga sätt att hantera svårigheter.
• Både oväntade, förutsebara och positiva förändringar kan utlösa en kris.
• Känslorna kan växla snabbt, och alla reagerar olika.
• Sov, ät, rör på dig och prata med någon om du vill; undvik alkohol och droger.
• En kris går alltid över, även om det kan ta tid.
• Sök vård om besvären inte släpper, och genast vid tankar på att ta ditt liv.