Vanliga reaktioner vid sorg
En del gråter mycket, andra inte alls; en del vill prata, andra vill sörja för sig själva. Enligt 1177.se kan sorg ge till exempel:
- overklighetskänslor, saknad och längtan,
- förtvivlan, nedstämdhet, tomhet eller meningslöshet,
- oro, ångest, ilska och irritation,
- ständiga tankar på den som har dött och på döden,
- skuldkänslor.
Det kan också kännas som om du är bedövad och inte känner något särskilt alls.
Hur sorgen påverkar kropp och tankar
Sorg aktiverar enligt 1177.se samma system i kroppen som stress. Du kan känna dig trött och orkeslös, sova för lite eller för mycket, ha ont i huvudet eller magen, äta mer eller mindre än vanligt och lättare få infektioner.
Sorgen kan göra det svårt att koncentrera sig, minnas och fatta beslut. Det är också vanligt att korta stunder uppleva att den som är död har kommit tillbaka. Sorg påminner ibland om depression, men är inte samma sak.
Sorg går inte i faser
Tidigare beskrevs sorg som något som följer bestämda faser. Enligt 1177.se utgår forskningen nu från en modell där den som sörjer pendlar mellan två lägen: förlusten och den nya tillvaron utan den som har dött.
Ibland pendlar man med några minuters mellanrum, ibland är man i ett läge i dagar eller veckor. Även efter lång tid kan du plötsligt bli väldigt ledsen igen, men det betyder inte att sorgen börjar om från början.
Hur lång tid tar sorgen?
Att lära sig leva med sorgen tar olika lång tid för olika personer. Enligt 1177.se är det första året svårast för många, eftersom alla årstider och högtider då har passerat. För andra är vardagen svårast.
Sorgen finns kvar hela livet, men den förändras och mildras oftast med tiden. Du lär dig leva med den. Sorgen kan också påverkas av relationen till den som dog, om dödsfallet var väntat eller oväntat och om det var ett barn som dog.
Vad kan du göra själv?
1177.se ger bland annat dessa råd:
- försök äta och sova på regelbundna tider,
- berätta för andra hur du känner och vilket stöd du vill ha,
- skriv ner dina tankar, eller skriv till den som har dött,
- ta reda på det som känns oklart kring dödsfallet,
- var med i ceremonier, som en begravning,
- rör på dig regelbundet och ta pauser från sorgen,
- var försiktig med alkohol och droger och undvik att isolera dig.

När ska du söka vård?
De flesta klarar av sorgen med stöd från närstående. Kontakta vården enligt 1177.se om du behöver mer stöd, till exempel om sorgen gör att du har svårt att fungera i vardagen. Du kan också delta i en sorgegrupp, en självhjälpsgrupp eller kontakta en stödförening eller Sjukhuskyrkan.
Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv. I vår mottagning för psykologi i Bilbao ger vi stöd vid sorg (besöken sker på spanska).

Så kan du stötta någon i sorg
Visa enligt 1177.se att du bryr dig, utan att tänka att du måste ha en lösning. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Lyssna och försök avstå från att ge goda råd.
Den som sörjer är ofta för trött för att ta initiativ. Ta kontakt själv, gärna flera gånger, och ge konkreta förslag. Du kan också hjälpa till med vardagssysslor som att laga mat, städa eller handla.
Vad säger forskningen om långvarig sorg?
En metaanalys från 2017 (Lundorff m.fl.) av 14 studier fann att ungefär 9,8 procent av vuxna som förlorat någon genom ett icke-våldsamt dödsfall hade en långvarig sorgreaktion, och andelen var högre med stigande ålder. Enligt Johannsen m.fl. har långvarig sorgreaktion nyligen förts in som diagnos i ICD-11.
En metaanalys från 2019 (Johannsen m.fl.) av 31 randomiserade studier fann att psykologisk behandling minskade sorgsymtomen, även vid uppföljning. Effekten var statistiskt signifikant och något mindre när man justerade för publiceringsbias, och den var större när behandlingen gavs individuellt.
Där källorna inte är överens
Källorna skiljer sig i några avseenden:
- Sjukdom eller inte: 1177.se skriver att sorg inte är någon sjukdom. Forskningen beskriver långvarig sorgreaktion som en diagnos.
- Hur många som behöver hjälp: 1177.se skriver att sorgen brukar mildras utan vårdens hjälp. Lundorff m.fl. uppskattar att ungefär en av tio sörjande vuxna riskerar en långvarig sorgreaktion.
- Grupp eller enskilt: 1177.se tar upp sorgegrupper och självhjälpsgrupper. I Johannsen m.fl. var effekten större när behandlingen gavs individuellt.
Det viktigaste om obearbetad sorg
- Sorg kan ge många olika känslor och kroppsliga reaktioner.
- Den som sörjer pendlar mellan förlusten och den nya tillvaron.
- Sorgen mildras oftast med tiden men finns kvar hela livet.
- Sök stöd om sorgen gör det svårt att fungera i vardagen.
- Ungefär en av tio får en långvarig sorgreaktion.
- Psykologisk behandling kan minska sorgsymtomen.
Frågor om obearbetad sorg
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Vad är obearbetad sorg?
1177.se använder inte begreppet. Forskningen talar om långvarig sorgreaktion, som finns som diagnos i ICD-11.
Hur vet jag om jag behöver hjälp?
Kontakta vården om sorgen gör att du har svårt att fungera i vardagen, eller om du behöver mer stöd än du får från omgivningen.
Hur länge varar sorg?
Det är olika för olika personer. För många är det första året svårast. Sorgen finns kvar hela livet men mildras oftast med tiden.
Är det normalt att inte känna något?
Ja. Enligt 1177.se kan det kännas som om du är bedövad och inte känner något särskilt alls.
Är sorg samma sak som depression?
Nej. Sorg påminner ibland om depression men är inte samma sak.
Hjälper terapi vid sorg?
En metaanalys fann att psykologisk behandling minskade sorgsymtomen hos vuxna, med större effekt när den gavs individuellt.
Källor
- 1177.se · Sorg när någon har dött
- Lundorff M, et al. Prevalence of prolonged grief disorder in adult bereavement: a systematic review and meta-analysis. J Affect Disord. 2017
- Johannsen M, et al. Psychological interventions for grief in adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Affect Disord. 2019
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

