Vad är depression och vad beror det på?
Depression räknas som en psykisk sjukdom. Det finns ingen tydlig gräns mellan nedstämdhet och depression, men vid depression är symtomen svårare och pågår längre. Depression är vanligt.
Depression beror på ett samspel mellan yttre omständigheter och hur sårbar man är. Sårbarheten föds man med, den är ärftlig. Yttre omständigheter kan till exempel vara stress, att bli mobbad, att känna sig ensam och utanför, eller att någon man tycker om blir allvarligt sjuk eller dör. Läs också om symtom på depression hos vuxna.
Symtom på depression hos barn
Ett barn kan ha fått en depression om hen har ett eller flera av dessa symtom i mer än två veckor:
- Barnet är nedstämt eller ledset.
- Barnet är trött och energilöst på ett sätt som inte går att vila bort.
- Barnet känner ingen glädje eller lust, inte ens till sådant som hen tidigare har gillat.
- Barnet har ingen ork att ta itu med saker, och vardagen känns jobbig och meningslös.
- Barnet är irriterat, surt eller argt.
Barnet har också ett eller flera av dessa symtom: låg självkänsla, att allt känns hopplöst, svårt att sova eller att sova väldigt mycket, förändrad aptit, svårt att koncentrera sig, ångest eller stark oro, ont i magen eller huvudvärk, och tankar på döden. Barn kan också dra sig undan, sluta med fritidsintressen eller inte vilja vara med kompisarna som förut.
Olika tecken i olika åldrar
Yngre barn, under cirka fem–sex år, kan stanna eller gå tillbaka i utvecklingen, till exempel sluta leka eller sluta göra saker som de har lärt sig. De kan också gråta, skrika eller stöta bort den som försöker trösta. Från cirka sex–sju år kan depressionen göra att barnet inte orkar koncentrera sig, och då blir det svårt med lektioner och läxor, särskilt på högstadiet och i gymnasiet.
Det är vanligt att tro att barnet är argt eller irriterat, medan hen själv känner sig ledsen. Ibland märks problemen tidigare i förskolan eller skolan än hemma, och personalen kan berätta att barnet verkar ledset eller drar sig undan.

När och var ska ni söka vård?
Sök stöd och hjälp om du tror att barnet har en depression, och så snart det går om hen har haft en depression tidigare och får symtom igen. Kontakta BVC för barn upp till fem–sex år, en vårdcentral eller elevhälsan. Ni blir hänvisade vidare till barn- och ungdomspsykiatrin, bup, om det behövs, och du kan också själv kontakta bup. En tonåring kan själv kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller bup. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Sök vård direkt på en akutmottagning eller en barn- och ungdomspsykiatrisk akutmottagning, eller ring 112, om ditt barn är på väg att skada sig själv eller ta sitt liv.
Utredning och undersökningar
Barnet får träffa till exempel en läkare, sjuksköterska, psykolog eller socionom, och beroende på ålder kan du vara med. Ni berättar hur barnet mår och kan få fylla i formulär om bland annat nedstämdhet, sömn, aptit, kompisar, koncentration och tankar om liv och död. Barn som har svårt att berätta kan få hjälp med bilder, och små barn kan ha lättare att visa genom lek.
Det finns inga prover som kan visa depression, men eftersom vissa kroppsliga sjukdomar ger liknande besvär undersöks ofta kroppen. Till exempel kan för mycket eller för lite sköldkörtelhormon, blodbrist eller höga kalknivåer i blodet ge symtom som påminner om depression. Oftast är det en läkare som ställer diagnosen.
Behandling: vanor, psykoterapi och läkemedel
Behandlingen beror på vilken typ av depression det är och vad som passar barnet. Det är viktigt att barnet och du är delaktiga. Råd och stöd för bra vanor, psykoterapi och läkemedel är behandlingar som fungerar. Ofta börjar behandlingen med råd: vara ute i dagsljus, äta regelbundet, röra på sig och sova tillräckligt. Mår barnet inte bättre efter cirka åtta veckor behöver hen annan behandling.
Psykoterapi kan hjälpa, och för många barn hjälper det att prata om jobbiga känslor. Den vanligaste behandlingen är någon form av kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell terapi, IPT. Du kan ibland vara med och lära dig vad du kan göra för att barnet ska må bättre.
Antidepressiva läkemedel är främst aktuella om depressionen blir svårare eller inte blir bättre med råd, stöd och psykoterapi. Alla är inte godkända för barn och ungdomar. Avbryt aldrig behandlingen utan att först kontakta läkaren.
I vår mottagning för psykologi i Bilbao ger vi samtalsbehandling till barn och unga (besöken sker på spanska).

Vad kan ni göra själva?
- Mat: ät på regelbundna tider, varierat och näringsrikt, även om barnet inte vill äta så mycket. Undvik snabbmat, godis och snacks.
- Sömn: ha lugna rutiner på kvällen och se till att barnet kan sova utan att störas av mobiler och skärmar. Gå helst upp som vanligt på morgonen även efter en dålig natt.
- Rörelse: uppmuntra barnet att röra på sig så mycket hen orkar, gärna tillsammans. Det är bättre att röra sig lite än inte alls.
- Alkohol och droger: försvårar all behandling. Om barnet använder det måste du söka hjälp, till exempel hos socialtjänsten eller en ungdomsmottagning.
Så kan du stötta barnet
Lyssna och låt barnet berätta med egna ord, visa att du respekterar hens upplevelser och försök vara lugn även om hen blir arg. Ta dig tid när barnet vill prata; ibland är det lättare medan ni gör något tillsammans. Ställ öppna frågor, som «Kan du berätta mer?», och försök lyssna utan att komma med goda råd.
Våga prata om självmordstankar. Det är inte skadligt och ökar inte risken för att barnet försöker ta sitt liv. Läs mer i guiden om att skada sig själv. Ibland behöver du vara hemma med barnet, till exempel om hen har självmordstankar. Ta också hand om dig själv, så att du orkar vara ett stöd.
Där källorna inte är överens
1177.se och forskningen ger delvis olika bild av hur väl behandlingarna är prövade:
- Läkemedel: 1177.se skriver att läkemedel kan vara aktuella om depressionen blir svårare eller inte blir bättre med andra behandlingar. En Cochraneöversikt (Hetrick m.fl., 2021) fann att de flesta nyare antidepressiva läkemedel i genomsnitt minskade symtomen bara lite jämfört med placebo, men att vissa barn kan få större effekt. Barn med risk för självmord var ofta uteslutna ur studierna, och forskarna betonar noggrann uppföljning.
- Psykoterapi eller läkemedel: 1177.se beskriver både psykoterapi och läkemedel som behandlingar som fungerar. En annan Cochraneöversikt (Cox m.fl., 2014) fann för lite forskning för att avgöra om psykoterapi, läkemedel eller en kombination fungerar bäst för barn och unga.
Det viktigaste om depression hos barn
- Depression hos barn är vanligt och går att behandla; de flesta blir bättre efter några veckor.
- Tecken är nedstämdhet, irritation, trötthet och att tappa lusten i mer än två veckor.
- Symtomen skiljer sig mellan små barn och tonåringar.
- Kontakta BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller bup; vid fara, akutmottagning eller 112.
- Behandlingen är råd om vanor, psykoterapi och ibland läkemedel.
- Lyssna, våga prata om självmordstankar och ta hand om dig själv.
Vanliga frågor om depression hos barn
Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.
Hur vet jag om mitt barn har en depression?
Om barnet i mer än två veckor är nedstämt, irriterat eller trött och har tappat lusten till sådant som hen brukar gilla, kan det vara en depression. Sök hjälp tidigt.
Kan ett argt barn vara deprimerat?
Ja. Det är vanligt att tro att barnet är argt eller irriterat, medan hen själv känner sig ledsen.
Vart vänder vi oss?
Till BVC för barn upp till fem–sex år, en vårdcentral, elevhälsan eller bup. En tonåring kan själv kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller bup.
Är det farligt att prata om självmord med mitt barn?
Nej. Det ökar inte risken för att barnet försöker ta sitt liv. Tvärtom är det bra att hjälpa barnet att sätta ord på vad hen tänker och känner.
Får barn antidepressiva läkemedel?
Läkemedel är främst aktuella om depressionen blir svårare eller inte blir bättre med råd, stöd och psykoterapi. Alla är inte godkända för barn, så prata med den ansvariga läkaren.
Hur lång tid tar det att bli bättre?
De allra flesta blir bättre redan efter några veckors behandling. Om råden inte hjälper efter cirka åtta veckor behöver barnet annan behandling.
Källor
- 1177.se · Depression hos barn och tonåringar
- Hetrick SE, et al. New generation antidepressants for depression in children and adolescents: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev. 2021
- Cox GR, et al. Psychological therapies versus antidepressant medication, alone and in combination for depression in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev. 2014
Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.

