Självskadebeteende: att skada sig själv och var du får hjälp

Vad är självskadebeteende?

Självskadebeteende innebär att du medvetet gör dig själv illa fysiskt. Att skada sig är ofta ett sätt att undvika svåra och obehagliga känslor, eller att slippa tänka på svåra minnen eller upplevelser. Det är också vanligt att den som skadar sig själv har mycket självkritiska tankar.

Att skada sig själv behöver inte betyda att man vill dö. Ändå kan konsekvensen vara att man riskerar sitt liv. Därför ska du ta ditt självskadebeteende på allvar, oavsett hur länge problemet har funnits.

Varför skadar man sig själv?

Det brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Ofta handlar det om ångest, oro, tomhet, förtvivlan, skam, ilska, hat eller sorg. Du kan ha en svår livssituation med mycket som stressar och bekymrar dig. Ibland vet man varför man mår dåligt, ibland inte, och oftast finns flera orsaker.

När du skadar dig kan det kännas som att den fysiska smärtan blockerar den psykiska, och du kan uppleva en lättnad i stunden. Efteråt kan du få jobbiga känslor som skam och mer självkritiska tankar. Självskadebeteendet kan vara ett sätt att lugna eller straffa sig själv, att känna något när man känner sig tom, eller att visa andra att något är fel och att man behöver hjälp.

Vad händer på sikt?

Att skada sig själv kan göra att du mår sämre på lång sikt. Det kan förändra hur du ser på dig själv och dina relationer, påverka självkänslan och hindra dig från att hitta andra sätt att hantera svåra situationer. Med tiden kan behovet att skada sig bli allt större.

Många som skadar sig känner skam och ångest och kan isolera sig och må allt sämre. En del får tankar om att avsluta sitt liv. Om du har det så är det viktigt att du pratar med någon. Läs också om ångest.

Frågor du kan ställa till dig själv

För att hitta andra sätt att hantera svårigheter kan det hjälpa att ärligt svara på några frågor, på papper eller i mobilen:

Finns det något som gör mig extra sårbar just nu, till exempel stress eller höga krav?
I vilka situationer kommer impulsen, och vilka känslor och tankar handlar det om? Finns det fler känslor än den första jag tänker på?
Hur hjälper självskadandet mig att hantera svåra känslor, och vilka konsekvenser har det på kort och lång sikt?
Vilka andra sätt skulle kunna hjälpa mig att få det jag behöver?
Har jag ätit, sovit och rört på mig regelbundet på sista tiden?

Genom att ta svaren på allvar kan du förstå dig själv bättre och hitta andra sätt att få det du behöver.

Prata med någon

Berätta för någon om hur du mår. Genom att prata med andra kan du få andra perspektiv, och att bli lyssnad på och förstådd brukar kännas bra. Du kan också skriva om vad du känner och visa det för någon om du vill.

Du kan prata anonymt med organisationer som erbjuder råd och stöd på mejl, chatt eller telefon, till exempel den ideella föreningen SHEDO, som stöttar personer med självskadebeteende. Enligt 1177.se kan du också kontakta:

Hjälplinjen på telefon 90390, om du är över 18 år,
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80,
Jourhavande präst, som nås via telefonnummer 112,
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller telefon 90101.

Vanor och andra sätt att hantera känslor

Försök få tillräckligt med sömn och vila, ät hälsosam mat på regelbundna tider och rör på dig en halvtimme om dagen.
Undvik alkohol och andra droger.
Gör dig gärna av med det du skadar dig med, som ett första försök att minska risken.
Fokusera på något helt annat när känslorna är svåra, till exempel en promenad, en film eller att städa ur en garderob.
Hitta ett sätt att uttrycka dig, som att skriva, måla, sjunga, dansa eller gå ut i naturen, och skriv en lista på saker du kan göra när du behöver.

Försök att inte döma dig själv. Behandla dig själv som du skulle behandla en vän som mådde dåligt. Öva på att känna igen och stanna kvar en stund i en känsla i stället för att försöka komma bort från den. Lusten att skada sig brukar, liksom ångest, först bli starkare men sedan minska.

När och var ska du söka vård?

Sök hjälp så snart som möjligt om du har börjat skada dig själv.

Över 18 år: boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Studerar du kan du kontakta studenthälsan, och arbetar du kan du ibland få hjälp via företagshälsovården.
Under 18 år: kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Om det är bråttom: sök vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.

Vilken hjälp kan du få?

Först får du frågor om hur du mår, hur länge du har skadat dig och vad du själv tror att det beror på. Vilken hjälp du får beror bland annat på om du även har andra besvär, till exempel depression, ångest, social ångest, paniksyndrom, GAD, ätstörning, adhd eller autism. Då är det viktigt att utreda och behandla även det.

Du kan få stöd att hitta andra sätt att hantera svåra känslor i stunden, och hjälp att förstå vilka situationer som sätter igång viljan att skada dig. Vid återkommande självskadebeteende och emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, finns en form av kognitiv beteendeterapi, DBT, som kan fungera särskilt bra. Du har rätt att vara delaktig, och om det inte känns bra kan du be att få träffa någon annan. Har hjälpen inte fungerat tidigare, försök igen någon annanstans.

I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi psykologisk behandling, bland annat kognitiv beteendeterapi (besöken sker på spanska).

Där källorna inte är överens

1177.se lyfter fram DBT, en form av kognitiv beteendeterapi. Två Cochrane-översikter visar att underlaget fortfarande är osäkert:

Vuxna: en översikt (Witt m.fl., 2021) fann att behandling baserad på KBT kan leda till att färre skadar sig igen vid längre uppföljning, och att DBT kan minska hur ofta man skadar sig. Kvaliteten på underlaget var låg till måttlig.
Barn och unga: en annan översikt (Witt m.fl., 2021) fann bara osäkert underlag och få studier. Författarna anser att DBT för unga och individuell KBT behöver utvärderas vidare.

Det viktigaste om självskadebeteende

Att skada sig själv är ofta ett sätt att försöka hantera svåra känslor.
Det kan kännas hjälpsamt i stunden men få dig att må sämre på sikt.
Det går att sluta, och det är okej att det går upp och ner.
Prata med någon du litar på eller med en stödlinje.
Sök vård så snart du kan; som vuxen på vårdcentral eller psykiatrisk mottagning, som ung på ungdomsmottagning, elevhälsa eller bup.
Vid akut fara: psykiatrisk akutmottagning eller 112.

Vanliga frågor om självskadebeteende

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Vad är självskadebeteende?

Att medvetet göra sig själv illa fysiskt, ofta för att undvika svåra och obehagliga känslor, minnen eller upplevelser.

Betyder självskadebeteende att man vill dö?

Nej, inte nödvändigtvis. Men konsekvensen kan bli att man riskerar sitt liv, så det ska alltid tas på allvar.

Vart kan jag vända mig om jag skadar mig själv?

Som vuxen till en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning, som ung till en ungdomsmottagning, elevhälsan eller bup. Du kan också ringa 1177 för rådgivning.

Kan jag prata med någon anonymt?

Ja, till exempel föreningen SHEDO, Hjälplinjen (90390), Jourhavande medmänniska (08-702 16 80) eller Mind Självmordslinjen (90101).

Vilken behandling finns?

Stöd att hantera svåra känslor och samtalsbehandling. Vid återkommande självskadebeteende och EIPS kan DBT, en form av KBT, fungera särskilt bra.

Vad gör jag om det är akut?

Sök vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.