Anorexi: symtom, orsaker och behandling

01Anorexi

Vad är anorexi?

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv. Du kan också träna hårt, kräkas eller använda laxerande medel för att kompensera för det du har ätit. Sjukdomen börjar ofta med att du går ned mycket i vikt under kort tid. Du kan få anorexi oavsett kön och ålder.

Det är vanligt att du som har anorexi inte delar omgivningens oro för din vikt, eller att du blir ännu mer triggad i din sjukdom av andras oro. Oavsett blir du fokuserad på att minska i vikt och ha kontroll över din kropp, och det kan kännas livsviktigt.

02Tecken

Hur vet jag att jag har anorexi?

Det kan vara svårt att själv förstå att du behöver hjälp. Ofta är det andra runt omkring dig som reagerar på att du har minskat för mycket i vikt. Du kan ha anorexi om en eller flera av de här sakerna stämmer:

• Du tänker mycket ofta på vad du ska eller inte ska äta.
• Du håller igen med vad du äter för att undvika att gå upp i vikt.
• Du är mycket rädd för att öka i vikt.
• Du får ofta kommentarer om att du är för smal.
• Du har förstoppning och ont i magen.
• Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
• Du har inte längre lust eller ork att göra sådant som du tidigare brukade tycka om.

03Känslor

Kontroll, självkänsla och träning

När du har kontroll över din kropp och vikt kan du känna att ditt liv blir lättare att hantera. Det kan kännas skönt att vara upptagen med tankar på mat och hunger för att slippa känna andra känslor. Men i längden blir ångesten värre och livet mer och mer begränsat.

Din självkänsla är mycket beroende av din kropp och din vikt. Du är ofta missnöjd med dig själv, tankarna kretsar kring mat, du har svårt att koncentrera dig och du sover sämre. Det är vanligt att ha höga krav på sig själv och vilja prestera bra. Läs mer om dålig självkänsla.

Det är också vanligt att en person med anorexi tränar på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt, som blir skadligt för kroppen.

04Psykisk ohälsa

Vanligt med annan psykisk ohälsa

Det är vanligt att ha ångest, vara nedstämd eller deprimerad om du har anorexi. Eftersom beteendet ofta gör dig isolerad kan du få en allt mer negativ självbild. Det är också vanligt att få tvångstankar, fobier eller att skada sig själv, och du kan även få självmordstankar.

05Kroppen

Vad händer med kroppen vid långvarig svält?

Kroppen behöver spara energi när du svälter under en längre tid. Det påverkar flera viktiga funktioner, bland annat hjärtat, njurarna, tarmarna, skelettet, musklerna och hjärnan. Det kan leda till att:

• pulsen går ner och kroppstemperaturen sjunker,
• du får lägre blodtryck och kan bli yr och svimma,
• blodcirkulationen blir sämre, så att du fryser och blir kall och blå om fötter och händer,
• du får tunt hår i nacken, på armarna och benen, så kallat lanugohår,
• håret blir torrt och du får torr hy och akne,
• du blir förstoppad,
• mensen blir oregelbunden eller försvinner helt.

Långvarig svält kan också ge besvär med koncentrationen och minnet, eftersom hjärnan krymper. När du börjar äta regelbundet igen får kroppen möjlighet att återhämta sig, och då minskar eller försvinner de flesta effekterna.

06Söka vård

När och var ska jag söka vård?

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har anorexi. Det är viktigt att få en ordentlig utredning för att få rätt hjälp. I Sverige kan du som är över 18 år boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning, och du som är upp till 20–25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. En del regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer, och ibland tar det tid innan du är redo att ta emot hjälp. Pröva igen om hjälpen inte fungerade. Ideella föreningar för personer med ätstörning och deras närstående erbjuder också stöd, ofta av personer med egna erfarenheter.

I vår mottagning för psykologi i Bilbao kan du få samtal och psykologisk behandling vid problem med mat och kropp (besöken sker på spanska).

07Behandling

Behandling av anorexi

Du som har anorexi behöver hjälp både att sluta svälta och att hitta sätt att hantera dina känslor. Behandlingen är oftast olika former av psykoterapi, enskilt eller i grupp. Terapin går ut på att förändra ditt sätt att äta men också att bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå.

På vissa ätstörningskliniker finns dagvårdsprogram där du äter tillsammans med andra och har gruppterapi. Många specialistmottagningar ordnar också möten och föreläsningar för den som har anorexi och för närstående. Vilken metod som är bäst beror på dina behov.

De flesta behöver inte läggas in på sjukhus. Men om kroppen är mycket påverkad av svält kan du behöva sjukhusvård, där du kan få näringsdrycker och vätskedropp och undersöks. Vården i Sverige är frivillig, men om det är fara för livet kan en läkare bedöma att du behöver tvångsvård.

08Återfall

Att bli frisk och undvika återfall

Det kan kännas som om du aldrig kommer att bli bra igen när du är som sjukast. Men du är inte ensam, och det går att bli frisk, även om du har levt med sjukdomen i många år.

Det är vanligt att bli sjuk igen efter behandlingen, och risken är extra stor vid stress eller nya utmaningar. Många specialistenheter ordnar uppföljning för att motverka återfall. Du kan också hitta andra sätt att hantera stress och svåra känslor:

• umgås med personer du tycker om,
• ge dig själv tid för vila och återhämtning,
• ta promenader,
• skriv ned dina tankar,
• våga prata om dina tankar och känslor med någon.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna lägger tyngdpunkten på olika saker när det gäller vilken terapi som passar:

• Familjens roll: 1177.se beskriver psykoterapi enskilt eller i grupp och möten där även närstående kan delta. En Cochrane-översikt (Fisher m.fl., 2018) med 25 studier, de flesta på tonåringar och unga vuxna, fann lågkvalitativt stöd för att familjeterapi kan ge fler som blir bättre direkt efter behandlingen jämfört med vanlig behandling, men effekten höll inte i sig vid uppföljning i den enda studie som mätte det.
• Familjeterapi eller annan terapi: jämfört med andra psykologiska behandlingar gick det inte att avgöra om familjeterapi var bättre, och mycket få studier gällde vuxna. Det stämmer med 1177.se: vilken metod som är bäst beror på dina behov.

10Kort sagt

Det viktigaste om anorexi

• Anorexi är en ätstörning där du svälter dig själv, och den kan vara livshotande.
• Tecken är bland annat ständiga tankar på mat, stark rädsla för att öka i vikt och att du fryser och sover dåligt.
• Långvarig svält påverkar hjärtat, blodtrycket, magen, håret, mensen och hjärnan.
• Sök vård så snart som möjligt; behandlingen är oftast psykoterapi.
• De flesta som får behandling blir friska, men återfall är vanliga.
• Ångest, nedstämdhet och självmordstankar är vanliga vid anorexi.