PTSD hos barn och tonåringar: symtom och behandling

Vad är PTSD hos barn?

De flesta som är med om skrämmande händelser mår bättre efter några dagar, och sedan går det över. Ibland går det inte över. Vid PTSD fortsätter barnet att må dåligt i minst en månad efter händelsen. PTSD är en förkortning av engelskans posttraumatic stress disorder.

Barnet kan själv ha varit med om det svåra, ha sett eller hört någon bli utsatt, eller ha fått höra att en närstående varit med om något. Det är extra svårt om det är någon som barnet litar på som har gjort något hemskt. Läs också om symtom på PTSD hos vuxna.

Vilka händelser kan ge PTSD?

Det kan vara enskilda händelser, till exempel olyckor, brott eller att en närstående blir svårt sjuk. Det kan också vara situationer som pågår länge och som barnet har svårt att ta sig ur, till exempel att vara på flykt, uppleva krig, bli mobbad eller kränkt, utsättas för sexuella övergrepp eller inte känna sig trygg hemma.

Risken beror bland annat på personlighet, ålder och hur barnet har det omkring sig. Det påverkar om barnet har utsatts tidigare, har andra psykiska symtom, lever på flykt eller i krig, eller saknar trygghet och stöd från vuxna.

Symtom på PTSD hos barn

Oftast märks det på att barnet är annorlunda än tidigare, hemma, i skolan och med kompisar. De vanligaste symtomen:

påträngande minnen som dyker upp plötsligt, till exempel i skolan eller under lek
flashbacks, där barnet upplever det hemska igen, utlösta av ljud, dofter eller tankar
mardrömmar om det som har hänt
att undvika personer, platser och samtal som påminner om händelsen
irritation och lättretlighet, och att vara kontrollerande och vaksam
sömnsvårigheter.

Barnet kan också vara oroligt, ledset, skämmas eller känna skuld, få ont i magen eller huvudet, tappa lusten, få raseriutbrott, skada sig själv eller ha svårt att koncentrera sig. Symtomen kommer ofta inom tre månader, men det kan ta längre tid.

Barn som är sex år och yngre

Det kan vara svårt att förstå symtom hos yngre barn. De har svårare att uttrycka vad de tänker och känner, och visar inte lika tydliga symtom. Flera av symtomen kan också vara vanliga reaktioner på livshändelser hos små barn.

Det är vanligt att barn med PTSD också har andra psykiska besvär, till exempel depression, ångest, ätstörning, självskadebeteende eller adhd. Många som är med om skrämmande händelser utvecklar inte PTSD, men kan få andra besvär senare.

När och var ska ni söka vård?

Sök stöd och hjälp om barnet mår dåligt efter en eller flera svåra händelser. Kontakta BVC för barn under sex år, en vårdcentral, en barnläkarmottagning, en ungdomsmottagning eller elevhälsan. Läkaren kan skriva en remiss till bup, och du kan också själv kontakta bup; i många regioner finns specialiserade traumaenheter. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Har du själv varit med om svåra händelser kan du också behöva stöd för att kunna hjälpa ditt barn. Berätta för barnet att du söker hjälp, så att hen får vara delaktig.

Utredning och undersökningar

Barnet och du träffar till exempel en psykolog, läkare, kurator eller sjuksköterska, både tillsammans och var för sig. Ni svarar på frågor och formulär; äldre barn kan fylla i vissa själva, och yngre kan få leka eller rita. Berätta så mycket som möjligt om barnets bakgrund och besvär, och gärna om vad som fungerar bra.

Barnet får också svara på frågor om hen har utsatts för eller bevittnat våld. Vårdpersonalen måste enligt lag kontakta socialtjänsten om de misstänker att barnet far illa, och socialtjänsten kan erbjuda stöd och skydd.

I vår mottagning för psykologi i Bilbao gör vi bedömningar och ger samtalsbehandling till barn och unga (besöken sker på spanska).

Behandling: TF-KBT, CPP och EMDR

För en del barn försvinner symtomen av sig själva, andra behöver behandling. Den sker i ett team med bland annat psykolog, läkare, kurator eller sjuksköterska, och börjar med att göra barnet tryggare och få vardagen att fungera igen.

TF-KBT: traumafokuserad kognitiv beteendeterapi ges oftast till barn från sex år. Barnet får stöd i att stegvis närma sig minnena och lär sig hantera obehagliga känslor. En förälder eller annan viktig person är med i behandlingen.
CPP: Child Parent Psychotherapy ges till barn yngre än sex år. Du går i behandling tillsammans med barnet, med lek och samtal, för att bearbeta det som hänt och stärka relationen.
EMDR: ögonrörelseterapi kan användas när barnet har svårt att minnas eller berätta. Den går att använda från tre års ålder.

Det är ovanligt att barn som enbart har PTSD får läkemedel, men det kan behövas för enstaka symtom som sömnsvårigheter eller vid till exempel depression.

Vad kan ni göra själva?

Mat och sömn: ät på regelbundna tider och ha lugna kvällsrutiner utan skärmar. Gå helst upp som vanligt även efter en dålig natt.
Rörelse: uppmuntra barnet att röra på sig, gärna tillsammans. Det minskar oro och ångest.
Förskola och skola: det är viktigt att fortsätta. Be elevhälsan om hjälp; det är bättre att anpassa än att barnet isoleras hemma.
Avslappning: lugna, djupa andetag ner i magen och sedan bröstkorgen, gärna tillsammans med barnet.
Relationen: lyssna, ställ frågor, ha tålamod om berättelsen upprepas och var så lugn som möjligt om barnet blir argt.

Glöm inte syskon, som lätt hamnar i bakgrunden, och ta hand om dig själv så att du orkar.

Där källorna inte är överens

1177.se och forskningen pekar åt samma håll, men forskningen är försiktigare:

Psykologisk behandling: 1177.se beskriver TF-KBT som den vanligaste behandlingen för barn från sex år. En Cochraneöversikt (Gillies m.fl., 2012) fann stöd för psykologisk behandling, särskilt KBT, upp till en månad efter behandlingen.
Vilken terapi som är bäst: 1177.se beskriver flera terapier för olika åldrar. Översikten fann inget tydligt stöd för att någon terapi är bättre än en annan, och för lite forskning om effekten på längre sikt.

Det viktigaste om PTSD hos barn

Vid PTSD mår barnet dåligt i minst en månad efter en svår händelse.
Vanliga tecken är påträngande minnen, mardrömmar, undvikande, irritation och sömnproblem.
Små barn visar ofta otydligare symtom.
Kontakta BVC, vårdcentral, elevhälsan eller bup; vid akut fara, akutmottagning eller 112.
Behandlingen är oftast TF-KBT, CPP för små barn, eller EMDR.
Trygga vuxna, rutiner och skolgång hjälper barnet att återhämta sig.

Vanliga frågor om PTSD hos barn

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Hur länge efter en händelse kan PTSD komma?

Symtomen uppstår ofta inom de närmaste tre månaderna, men det kan ta längre tid. Vid PTSD mår barnet dåligt i minst en månad.

Får alla barn PTSD efter ett trauma?

Nej. De flesta mår bättre efter några dagar. Många som är med om skrämmande händelser utvecklar inte PTSD.

Vad är TF-KBT?

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, en form av KBT där barnet stegvis närmar sig de svåra minnena med stöd av behandlaren. Den ges oftast till barn från sex år.

Hur behandlas små barn med PTSD?

Barn yngre än sex år får oftast Child Parent Psychotherapy, CPP, där föräldern deltar vid alla tillfällen.

Får barn läkemedel mot PTSD?

Det är ovanligt när barnet enbart har PTSD, men läkemedel kan behövas för enstaka symtom som sömnsvårigheter.

Ska barnet fortsätta gå i skolan?

Ja, förskolan och skolan är viktiga för återhämtningen. Be elevhälsan om stöd; det är bättre att anpassa än att barnet isoleras hemma.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.