Gå till innehållet

Öra MediBilbao Salud

Kolesteatom: pärlcysta i örat

En pärlcysta i örat, som också kallas kolesteatom eller benröta, innehåller hudceller som har pressats ihop till formen av en pärla. Den kan bland annat ge nedsatt hörsel, och oftast behöver den opereras bort. Både vuxna och barn kan få pärlcystor. Den här guiden bygger på 1177.se och går igenom symtomen, varför en pärlcysta uppstår, vad du kan göra själv, hur operationen går till, hur det är efteråt och vad forskningen säger om återfall.

Ämne
Öron-näsa-hals
Uppdaterad
Lästid
6 min
Granskad av
Dr Itziar Gotxi Erezuma · Specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar · Läkarkollegiet i Bizkaia nr 484809757
Man håller handen vid örat medan han samtalar i en soffa
Nedsatt hörsel och lock för örat kan vara tecken på en pärlcysta. Illustration gjord med AI.

Vad är en pärlcysta i örat?

En pärlcysta består av hudceller som har hamnat på insidan av trumhinnan. När hudcellerna fastnar där kan de långsamt börja förstöra trumhinnan, hörselbenen och andra delar av mellanörat.

Hudcellerna har pressats ihop till formen av en pärla, därav namnet. Ibland kallas pärlcysta för benröta eller kolesteatom. Både vuxna och barn kan få pärlcystor i örat.

Symtom på kolesteatom

Om du har en pärlcysta i örat kan du ha ett eller flera av följande symtom:

Kontakta en vårdcentral om du eller ett barn har symtom på en pärlcysta. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen eller var du kan söka vård.

Varför uppstår en pärlcysta?

Enligt 1177.se är det inte helt klart vad pärlcystor beror på. Några möjliga orsaker:

  • För lågt tryck i örat under en längre tid, oftast för att örontrumpeten inte fungerar som den ska.
  • Ett hål i trumhinnan som inte har läkt ordentligt.
  • Medfödd: ibland finns pärlcystan redan från födseln.

Undersökning och behandling

En läkare undersöker örat med ett otoskop, ett instrument som fungerar som en ficklampa. Det lyser upp och förstorar trumhinnan, så att läkaren kan se om det finns en pärlcysta.

  • Regelbunden rengöring: du som har en pärlcysta får regelbundet träffa en läkare som rengör örat och undersöker om cystan har blivit större.
  • Antibiotika: vid en infektion i örat får du antibiotika, som örondroppar eller tabletter.
  • Operation: oftast behöver pärlcystan opereras bort. Det minskar risken för långvariga besvär och kan förbättra hörseln.

Själv behöver du vara extra noga med att inte peta i örat, och skydda örat när du duschar och badar, till exempel med fettvadd eller speciella öronproppar från apoteket. Det minskar risken för infektion.

I vår mottagning för öron, näsa och hals i Bilbao undersöker vi örat och hörseln när du har besvär som dessa (besöken sker på spanska).

Läkare undersöker en mans öra med ett otoskop
Med otoskopet kan läkaren se om det finns en pärlcysta bakom trumhinnan. Illustration gjord med AI.

Inför operationen

  • En vecka före operationen är det extra viktigt att skydda örat från vatten när du duschar och badar, så att du inte får en infektion.
  • Berätta för läkaren om du tar några läkemedel.
  • Undvik antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel av typen NSAID veckan före operationen; behöver du tillfällig smärtlindring rekommenderar 1177.se en annan sorts smärtstillande.
  • Du är sövd under operationen och behöver därför fasta, alltså inte äta eller dricka under några timmar före. Mottagningen ger mer information.
  • När ett barn ska opereras är det bra att förbereda sig hemma, med tips som passar barnets ålder.

Så går operationen till

Läkaren gör ett snitt bakom örat in till mellanörat och tar bort pärlcystan, och slemhinnan om den är infekterad. Oftast behöver läkaren också vidga hörselgången för att komma åt de delar av mellanörat där pärlcystan finns. Ibland behöver läkaren laga hörselbenen om de har skadats.

När operationen avslutas sätter läkaren ett litet förband i hörselgången och syr igen såret. Du får också ett yttre förband som täcker örat. Operationen brukar ta mellan fyra och sex timmar.

Efter operationen

Det är vanligt att ha ont i örat efteråt, men smärtan brukar försvinna gradvis inom två veckor. De flesta kan åka hem samma dag eller dagen efter, men kör inte bil själv. Under några veckor eller månader kan smaker upplevas annorlunda, eftersom nerver som går till tungan passerar genom mellanörat.

  • Skydda örat i ungefär fyra veckor: undvik att träna eller lyfta tungt, flyga och bada, och skydda örat från vatten när du duschar tills läkaren säger att det har läkt.
  • Vila och rörelse: ta det lugnt hemma, men rör på dig, till exempel med promenader, så fort du orkar.
  • Ledighet: det är vanligt att behöva vara sjukskriven. Barn behöver stanna hemma från skolan i en till två veckor och vänta fyra veckor med idrott.
  • Återbesök: efter ungefär en vecka tas förband och stygn bort. Oftast behöver du använda örondroppar efteråt, och du kallas till regelbundna återbesök där hörseln testas.

För de flesta blir hörseln bättre efter sex till åtta veckor. Hur mycket den förbättras varierar, bland annat beroende på hur skadade hörselbenen var. En del behöver opereras igen efter ett till två år för att hörseln ska bli bättre. Mycket ovanliga komplikationer är kraftig yrsel eller kraftigt försämrad hörsel.

Läkare förklarar för en man vid ett skrivbord med en modell av örat
Efter operationen kallas du till regelbundna återbesök. Illustration gjord med AI.

Vad säger forskningen om återfall?

En metaanalys (Tomlin m.fl., 2013) jämförde hur ofta pärlcystan kom tillbaka efter två huvudtyper av operation: en där hörselgångens bakre vägg bevaras och en där den tas bort.

  • När väggen bevarades var risken att pärlcystan fanns kvar eller kom tillbaka nästan tre gånger så hög (relativ risk 2,87) som när den togs bort.
  • När operationen med bevarad vägg gjordes i två steg var återfallen ungefär lika vanliga som efter en operation i ett steg där väggen togs bort.
  • Författarna efterlyser mer forskning om återfall efter operationer i flera steg.

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

  • Återfall: 1177.se skriver att det är ovanligt att pärlcystan kommer tillbaka och att de flesta inte får besvär igen. Metaanalysen visar att återfall förekommer och att risken beror på vilken operationsteknik som används.
  • Hörselgången: enligt 1177.se behöver läkaren oftast vidga hörselgången för att komma åt cystan. Metaanalysen förordar att man överväger att ta bort hörselgångens vägg redan vid den första operationen, eftersom återfallen då var färre.

Det viktigaste om kolesteatom

  • Kolesteatom, pärlcysta och benröta är samma sak: hudceller innanför trumhinnan.
  • Den kan skada trumhinnan, hörselbenen och mellanörat.
  • Symtom är nedsatt hörsel, vätska ur örat och lock för örat.
  • Peta inte i örat och skydda det mot vatten.
  • Oftast behövs en operation; hörseln blir bättre för de flesta efter sex till åtta veckor.
  • Sök vård efter operationen vid mer smärta och feber eller blödning.

Vanliga frågor om kolesteatom

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Är kolesteatom och pärlcysta samma sak?

Ja. Enligt 1177.se kallas pärlcysta ibland för benröta eller kolesteatom.

Är en pärlcysta farlig?

Hudcellerna kan långsamt börja förstöra trumhinnan, hörselbenen och andra delar av mellanörat. Därför behöver en pärlcysta oftast opereras bort.

Kan barn få kolesteatom?

Ja, både vuxna och barn kan få pärlcystor i örat. Ibland är de medfödda.

Hur lång tid tar operationen?

Operationen brukar ta mellan fyra och sex timmar, och de flesta kan åka hem samma dag eller dagen efter.

När blir hörseln bättre?

För de flesta blir hörseln bättre efter sex till åtta veckor. Hur mycket varierar, bland annat beroende på hur skadade hörselbenen var.

Kan pärlcystan komma tillbaka?

Enligt 1177.se är det ovanligt. En metaanalys visar att risken för återfall beror på operationsteknik.

Källor

  1. 1177.se · Pärlcysta i örat
  2. 1177.se · Operation av pärlcysta i örat
  3. Tomlin J, et al. Surgical technique and recurrence in cholesteatoma: a meta-analysis. Audiol Neurootol. 2013

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.