Hetsätningsstörning (BED): tecken, följder och behandling

01Tecken

Hur vet jag om jag har en hetsätningsstörning?

Att utveckla en ätstörning kan ske snabbt eller över längre tid, och ibland kan det vara svårt att veta om du är sjuk. Här är några tecken:

• Du kan äta stora mängder på kort tid och känner att du tappar kontrollen över ätandet.
• Du äter trots att du inte är hungrig, eller fortsätter tills du blir obehagligt mätt.
• Du hetsäter när du är ensam och försöker dölja ditt ätande.
• Du tänker mycket på mat, kroppen eller din vikt.

Du kan få en hetsätningsstörning oavsett ålder eller kön.

02Känslor

Hetsätning, känslor och skam

Det är vanligt att hetsäta när du känner dig ledsen, stressad, orolig eller nedstämd. Hetsätningen kan då ge en kortvarig känsla av tröst.

Efter att du har hetsätit kan du skämmas och tycka att det är fel på dig. Det kan göra att du försöker begränsa hur du äter, något som ofta leder till en ny period av hetsätning. Känslor av skam kan göra det svårt att prata om hur du har det.

03Bulimi

Skillnaden mellan hetsätningsstörning och bulimi

När du har bulimi gör du dig av med maten du har ätit, till exempel genom att kräkas, använda laxermedel eller träna på ett tvångsmässigt sätt. Det gör du inte om du har en hetsätningsstörning. Läs mer om bulimi.

Hetsätningsstörning är en sjukdom, och den kan leda till fler sjukdomar.

04Följder

Följdsjukdomar och besvär

Kroppens signaler om hunger och mättnad påverkas av hur och när du äter. Om du ofta hoppar över måltider eller äter för lite kan du bli trött, ofokuserad och nedstämd, och suget efter sötsaker, fett och annan näringsfattig mat kan bli större. Om du återkommande hetsäter kan du:

• öka i vikt,
• få följdsjukdomar som typ 2-diabetes eller högt blodtryck,
• få problem med ämnesomsättningen,
• få ont i magen och bli förstoppad,
• sova sämre och bli trött och orkeslös,
• må dåligt psykiskt, till exempel få ångest eller bli deprimerad.

05Själv

Vad kan jag göra själv?

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om hetsätningsstörning och hur den behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, motion och sömn, och om hur du skiljer på hungerkänslor och sötsug. Att följa olika dieter gör ofta att sötsuget ökar, vilket kan trigga igång en ny period av hetsätning. Läs gärna våra kostråd.

06Stöd

Sök stöd hos andra

Det finns föreningar och organisationer som erbjuder stöd för dig som har en ätstörning eller en problematisk relation till mat, kropp och träning, och för dina närstående. De som jobbar där har ofta egna erfarenheter av ätstörningar. Du kan ringa, chatta eller mejla, och på en del orter ordnas fysiska träffar.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer, och ibland tar det tid innan det känns rätt att ta emot hjälp. Pröva igen om hjälpen inte fungerade.

07Söka vård

När och var ska jag söka vård?

Sök vård så snart du kan om du har ett eller flera tecken på hetsätningsstörning. I Sverige kan du som är 18 år eller äldre boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning, och du som redan har en vårdkontakt för något annat kan ofta få en remiss därifrån. Många regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar.

08Behandling

Vad kan jag få för behandling?

Den behandling du får är oftast olika former av psykoterapi, där du träffar terapeuten själv eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta men också bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå, och på vissa ätstörningskliniker finns dagvårdsprogram. I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi psykologisk behandling (besöken sker på spanska).

Du behöver ofta hjälp att hantera ätstörningen innan du kan behandlas för övervikt. Ibland kan behandlingen mot hetsätningen göra att du även minskar i vikt. Efter avslutad behandling kan du diskutera behandling mot övervikt med din behandlare.

De flesta blir friska, men det finns risk för återfall, särskilt vid stress eller nya utmaningar. Det kan hjälpa att umgås med personer du tycker om, vila, ta promenader, skriva ned dina tankar och våga prata om dem. Under och efter en graviditet kan negativa tankar om mat och kropp komma tillbaka; berätta det för din barnmorska.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen om hetsätningsstörning är mindre omfattande:

• Psykoterapi: 1177.se beskriver psykoterapi som den vanligaste behandlingen. En Cochrane-översikt (Hay m.fl., 2009) med 48 studier om bulimi och hetsätning stödde KBT, men stödet för andra ätstörningar med hetsätning var svagare, eftersom studierna var få.
• Vikten: 1177.se skriver att behandlingen mot hetsätningen ibland kan göra att du minskar i vikt. Översikten fann att psykoterapi ensam troligen inte förändrar kroppsvikten, och författarna efterlyser bättre behandlingar för den som har både övervikt och en ätstörning.

10Kort sagt

Det viktigaste om hetsätningsstörning

• Hetsätningsstörning, BED, innebär perioder av att äta stora mängder mat utan kontroll.
• Till skillnad från bulimi försöker du inte göra dig av med maten.
• Det är en sjukdom som kan ge följdsjukdomar som typ 2-diabetes och högt blodtryck.
• Dieter kan öka sötsuget och trigga ny hetsätning.
• Psykoterapi, enskilt eller i grupp, är den vanligaste behandlingen.
• De flesta blir friska, och det finns hjälp att få.