Bulimi: tecken, behandling och var du får hjälp

01Tecken

Hur vet jag att jag har bulimi?

Här är några tecken på att du kan ha bulimi:

• Du äter stora mängder mat, godis eller snacks på kort tid och tappar kontrollen över vad du äter. Ofta är det mat som du annars försöker undvika, och det händer ofta, ibland flera gånger i veckan.
• Efter att du har ätit försöker du göra dig av med det, till exempel genom att kräkas, ta laxerande medel, träna hårt eller undvika att äta.
• Du känner ofta ångest, skuld eller skam för att du gör så här.

Till skillnad från anorexi märks bulimi inte lika tydligt för personer omkring dig. Bulimi har mycket gemensamt med anorexi, och ibland utvecklas bulimi efter att man tidigare haft anorexi.

02Hetsätning

Vad är hetsätning?

Hetsätning innebär att du på kort tid äter stora mängder mat, godis eller snacks. När du förbjuder dig själv att äta vissa saker blir kroppen sugen på just sådan mat. När du väl har börjat äta tappar du kontrollen, och det känns som att du inte kan sluta.

Efteråt kan du känna skam, skuld och ångest, och då kanske du kräks, använder laxermedel, tränar hårt eller undviker mat för att kompensera. Det kan först kännas som en lättnad, men sedan är det vanligt att känna sig utmattad. Läs också om hetsätningsstörning.

03Måendet

Dölja, skam och självkänsla

Det är vanligt att försöka dölja problemet och låtsas att allt är bra. Du kanske isolerar dig, och det kan dröja lång tid innan du söker hjälp. Det är också vanligt att känna förakt mot sig själv och att känslor av sorg, tomhet och hopplöshet växer.

Om du har bulimi är din självkänsla beroende av din kropp. Du tänker hela tiden på mat, får svårare att koncentrera dig och sover sämre. Det är vanligt att vara nedstämd eller deprimerad och att få ångest och fobier.

04Kroppen

Hur påverkas kroppen av bulimi?

• Kroppens salt- och vätskebalans påverkas av kräkningar och laxermedel, vilket kan skada hjärtat och njurarna.
• Kräkningar kan ge irritation och blödningar i matstrupen och frätskador på tänderna.
• Du kan få ont i magen, förstoppning och sura uppstötningar.
• Du är ofta mycket trött.
• Mensen kan bli oregelbunden eller försvinna.

När du slutar göra dig av med maten och börjar äta regelbundet igen får kroppen möjlighet att återhämta sig. Då minskar eller försvinner de flesta effekter av bulimi.

05Känslor

Bulimi som sätt att hantera känslor

Bulimin blir ett sätt att få kontroll på dina känslor. På kort sikt kan ångesten stillas av hetsätningen, men i längden förvärras problemen eftersom du inte hanterar de svåra känslorna eller tar itu med orsakerna till dem.

För att dämpa känslor och matlust är det vanligt att börja skada sig själv eller använda alkohol eller droger. Ångesten kan då bli värre, och det kan leda till ett beroende.

06Själv

Vad kan jag göra själv?

Du kan börja med att försöka ta reda på vilka situationer, tankar och känslor som gör att du försöker kontrollera din kropp och ditt ätande, och hur sjukdomen kan behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Det finns föreningar och organisationer som erbjuder stöd till dig som har en ätstörning och till dina närstående, ofta med personer som själva har erfarenhet av ätstörningar. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer, så pröva igen om hjälpen inte fungerade.

07Söka vård

När och var ska jag söka vård?

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har bulimi. I Sverige kan du som är 18 år eller äldre boka tid på en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning, och du som är yngre kan få hjälp via de vägar som finns för barn och unga. En del regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar.

Tänderna kan skadas om du kräks ofta, och du kan behöva tandvård. Fråga din läkare eller tandläkare om vilket stöd som finns.

08Behandling

Vad kan jag få för behandling?

Den behandling du får är oftast olika former av psykoterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi eller interpersonell psykoterapi, enskilt eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta men också bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå. På vissa ätstörningskliniker finns dagvårdsprogram där du äter tillsammans med andra och har gruppterapi.

Det är vanligt att få återfall efter behandlingen, särskilt vid stress eller nya utmaningar. Det kan hjälpa att umgås med personer du tycker om, ge dig tid för vila, ta promenader, skriva ned dina tankar och våga prata om dem. Under och efter en graviditet kan negativa tankar om mat och kropp komma tillbaka; berätta det för din barnmorska. I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi psykologisk behandling (besöken sker på spanska).

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen stöder psykoterapi, med vissa förbehåll:

• KBT och andra terapier: 1177.se nämner KBT och interpersonell psykoterapi. En Cochrane-översikt (Hay m.fl., 2009) med 48 studier och 3 054 deltagare stödde effekten av KBT vid bulimi, och fann att även andra psykoterapier hade effekt, särskilt interpersonell psykoterapi på längre sikt. Självhjälp med strukturerade KBT-manualer var lovande.
• Hur säkert det är: författarna skriver att studiernas kvalitet varierade mycket och att många var små, så det behövs fler och större studier.

10Kort sagt

Det viktigaste om bulimi

• Bulimi innebär hetsätning följt av försök att göra sig av med maten.
• Det märks ofta inte för andra och är vanligt att dölja.
• Kräkningar och laxermedel kan skada hjärta, njurar, matstrupe och tänder.
• Sök vård så snart som möjligt för en ordentlig utredning.
• Psykoterapi, till exempel KBT eller interpersonell terapi, är den vanligaste behandlingen.
• De flesta som får behandling blir friska.