Gå till innehållet

Ångest och fobier MediBilbao Salud

Tandvårdsrädsla: varför den uppstår och vad som hjälper

Att vara rädd eller orolig för att få tandvård brukar kallas tandvårdsrädsla. Det är vanligt att vara nervös inför ett tandvårdsbesök, men rädslan kan bli så stark att den gör det svårt att delta i undersökningar och behandlingar. Det finns hjälp att få. Den här guiden bygger på 1177.se och handlar om tandvårdsrädsla hos vuxna: vad den kan bero på, vad du kan göra själv, vilka behandlingar som finns, från gradvis tillvänjning och KBT till lustgas och narkos, och vilket stöd som finns vid tandvårdsfobi.

Ämne
Psykologi
Uppdaterad
Lästid
6 min
Granskad av
Dr Itziar Gotxi Erezuma · Specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar · Läkarkollegiet i Bizkaia nr 484809757

Vad är tandvårdsrädsla?

Att vara nervös, orolig eller rädd för att gå till tandvården är vanligt. Man kan oroa sig för att det ska göra ont eller att något ska gå fel. Det är också vanligt att känna sig utsatt, eller att vara i en situation som man inte kan kontrollera. Rädslan och oron kan vara olika stark.

Många känner att det går bra att få tandvård om de får ett bra bemötande, information om vad som ska hända och smärtlindring. Andra tycker att det är svårt och jobbigt men gör sitt besök ändå.

När rädslan blir en fobi

Har du stark rädsla och oro kan det vara svårt att delta i undersökningar och behandlingar. Det kan också vara vanligt att boka av och boka om ett besök flera gånger, eller att inte kunna sova på grund av oro inför besöket. En del känner ångest.

Vid så stark tandvårdsrädsla att du helt undviker tandvård kallas det tandvårdsfobi. Fobi kan också innebära att du får tandbehandling men är väldigt rädd inför och under behandlingen. Tandvårdsfobi är en vanlig form av fobi.

Varför det är viktigt att få hjälp

Att undvika tandvårdsbesök kan leda till besvär med tänderna. Ibland kan problem med tänderna också påverka kroppen och hur man mår i övrigt. Besvär med tänderna kan göra att man känner sig mindre säker på sig själv och inte vill umgås med andra.

Försök därför att fortsätta gå till tandvården, även om du är rädd.

Vad kan jag göra själv?

  • Berätta att du är rädd redan när du bokar tid eller får en kallelse, och berätta det även för tandläkaren, tandsköterskan eller tandhygienisten.
  • Berätta om du har någon sjukdom eller funktionsnedsättning som kan påverka hur du kan få tandvård, så att tandvården kan anpassas.
  • Be den som ska undersöka eller behandla dig att berätta vad som kommer att hända, och ställ frågor. Då får du bättre kontroll.
  • Be att få byta behandlare om ni inte förstår varandra. Ofta finns det flera tandläkare och tandhygienister på samma mottagning.

Var kan jag få hjälp?

Sök hjälp och stöd om du är mycket rädd eller har fobi för att få tandvård. Kontakta någon av dessa:

  • en tandvårdsmottagning där patienter med tandvårdsrädsla behandlas,
  • en tandläkare eller tandhygienist som du har varit hos tidigare och litar på, och be om en remiss till en mottagning som erbjuder behandling mot tandvårdsrädsla,
  • en vårdcentral, och be om en sådan remiss.

I vår mottagning för psykologi i Bilbao erbjuder vi psykologisk behandling vid rädsla och fobier (besöken sker på spanska).

Behandling i lugn och ro

Vilken behandling du får bestäms tillsammans med tandläkaren. Målet är att du ska få nya och positiva erfarenheter av tandvård, så att oron minskar och du klarar tandvård utan att känna dig rädd eller ha ångest.

Du behöver känna att du litar på personalen och har kontroll: att du vet vad som ska hända och varför, att du kan avbryta och hur mycket det kostar. En vanlig behandling är att vänja sig lite i taget och gå igenom varje del tillsammans med behandlaren. Kom överens om ett stopptecken som du kan använda om det känns obehagligt.

Det är bättre att få bedövning än att utsätta sig för behandlingar som kan göra ont, eftersom rädsla för smärta är en av de vanligaste orsakerna till tandvårdsrädsla. Bedövning ges med spruta i tandköttet, och du kan få bedövningssalva där sprutan ska ges.

KBT vid stark tandvårdsrädsla

Den vanligaste behandlingen vid stark tandvårdsrädsla eller tandvårdsfobi är kognitiv beteendeterapi, KBT. Hos en psykolog, psykiater eller psykoterapeut får du lära dig avslappning, eftersom man spänner sig när man är rädd och då kan uppleva att det gör mer ont. Du lär dig hur rädslan påverkar dig och tränar på situationer i tandvården, till exempel genom att se filmer och lyssna på ljud från tandbehandlingar.

När du är redo övar du på delar av själva tandbehandlingen tillsammans med en tandläkare. Du börjar med det som är ganska enkelt och gör till slut det som från början var svårast. Sedan kan du använda metoderna när du får tandvård.

En man samtalar med en psykolog som antecknar.
Vid KBT lär du dig avslappning och hur rädslan påverkar dig. Illustration gjord med AI.

Lustgas, lugnande läkemedel och narkos

Med lustgas andas du in en blandning av syrgas och lustgas genom en mask. Den lugnar och lindrar smärtan, och du får även vanlig bedövning. Du är lugnare men vid fullt medvetande. Lugnande läkemedel är en annan form av behandling som gör att du kan slappna av mer. Läkemedel och lustgas botar inte rädslan men gör det möjligt att få tandvård.

Vid tandvård under narkos sövs du av en narkosläkare, på en specialistmottagning, om en specialisttandläkare har bedömt att det är nödvändigt. Narkos botar inte rädslan, men mycket tandvård kan göras vid ett tillfälle och det kan bli en ny start. I Sverige finns också ett särskilt tandvårdsstöd för vuxna med tandvårdsfobi, efter en utredning av tandläkare och psykolog, psykiater eller psykoterapeut.

Där källorna inte är överens

1177.se beskriver KBT som den vanligaste behandlingen vid stark tandvårdsrädsla. Forskningen stöder det, men underlaget är svagt:

  • KBT minskar rädslan: en systematisk översikt (Wide Boman m.fl., 2013) med tio randomiserade studier fann att KBT eller beteendeterapi minskade tandvårdsrädslan tydligt, men tillförlitligheten bedömdes som låg.
  • KBT eller narkos: 1177.se skriver att narkos inte botar rädslan men kan vara en ny start. Översikten fann visst stöd, av låg tillförlitlighet, för att KBT gör det lättare att acceptera vanlig tandbehandling än narkos gör. Författarna efterlyser fler välgjorda studier.

Det viktigaste om tandvårdsrädsla

  • Det är vanligt att vara rädd för tandvård, och rädslan kan bli en fobi.
  • Berätta att du är rädd när du bokar och be personalen förklara vad som ska hända.
  • Kom överens om ett stopptecken och fråga efter bedövning.
  • KBT är den vanligaste behandlingen vid stark rädsla eller fobi.
  • Lustgas, lugnande läkemedel och narkos gör tandvård möjlig men botar inte rädslan.
  • Fortsätt gå till tandvården för att inte få besvär med tänderna.

Vanliga frågor om tandvårdsrädsla

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Är det vanligt att vara rädd för tandläkaren?

Ja. Att vara nervös, orolig eller rädd för att gå till tandvården är vanligt, och rädslan kan vara olika stark.

Vad är skillnaden mellan tandvårdsrädsla och tandvårdsfobi?

Vid tandvårdsfobi är rädslan så stark att du helt undviker tandvård, eller får tandbehandling men är väldigt rädd inför och under den.

Vad är ett stopptecken?

Ett tecken som du och behandlaren kommer överens om, så att du kan avbryta om det känns obehagligt och sedan börja på nytt.

Hjälper lustgas mot tandvårdsrädsla?

Lustgas lugnar och lindrar smärtan så att du kan få tandvård, men den botar inte rädslan.

Kan man få tandvård under narkos?

Ja, på en specialistmottagning om en specialisttandläkare har bedömt att det är nödvändigt. Narkos botar inte rädslan men kan vara en ny start.

Hur går KBT mot tandvårdsrädsla till?

Du lär dig avslappning och hur rädslan påverkar dig, tränar med filmer och ljud från tandbehandlingar och övar sedan stegvis med en tandläkare.

Källor

  1. 1177.se · Tandvårdsrädsla hos vuxna
  2. Wide Boman U, et al. Psychological treatment of dental anxiety among adults: a systematic review. Eur J Oral Sci. 2013

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.