Spänningshuvudvärk: symtom, orsaker och behandling

01Vad är det

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk. Den kan bero på till exempel trötthet, stress, felaktig arbetsställning och sömnbrist.

Den börjar för det mesta före 20-årsåldern och ofta redan i tonåren. Det är ovanligt att den börjar efter 50 års ålder. En del får den mindre än en dag i månaden, andra upp till 14 dagar per månad. Kommer den fler än 14 dagar per månad kallas den kronisk.

Det finns många olika typer av huvudvärk. Enligt 1177.se behöver du en bedömning av en läkare för att veta att det är spänningshuvudvärk du har, så att du får rätt behandling.

02Symtom

Spänningshuvudvärk: symtom och hur den känns

Det här är vanliga symtom:

• en tryckande och molande värk i huvudet,
• värken känns ofta på båda sidor av huvudet,
• den kan kännas som ett åtstramande band eller en trång mössa över huvudet,
• värken är lätt till måttlig och blir ofta värre under dagen,
• den kan vara allt från en halvtimme upp till en vecka,
• den blir inte värre av fysisk ansträngning.

03Andra symtom

Andra besvär som kan följa med

Det är vanligt att ha andra symtom tillsammans med spänningshuvudvärk:

• yrsel,
• öronsus och en känsla av lock för öronen,
• att du gnisslar tänder; läs mer om tandgnissling,
• ont i ryggen, nacken och skuldrorna,
• svårt att sova,
• nedstämdhet, ångest och svårt att koncentrera dig.

05Undersökning

Hur ställs diagnosen?

Spänningshuvudvärk kan förväxlas med migrän, och det är vanligt att ha båda. De behandlas på olika sätt, så läkaren behöver avgöra vilken typ du har. Det görs genom att analysera dina svar på frågor om symtomen, till exempel:

• hur många dagar i månaden du har huvudvärk och när den kommer,
• om den kan utlösas av stress eller oro,
• om den sitter i hela huvudet eller på ena sidan,
• om den är tryckande, molande eller pulserande, lätt eller svår,
• om du blir känslig för ljus och ljud, mår illa eller måste lägga dig,
• om den ökar av lätt fysisk aktivitet och om du tar läkemedel mot den.

Det är bra om du har en huvudvärkskalender eller andra anteckningar. Ibland behövs datortomografi eller magnetkamera, eller en bedömning av en läkare som är specialist på huvudvärk.

06Egenvård

Vad kan du göra själv?

• Öva avslappning: när kroppen slappnar av blir andningen lugnare och pulsen lägre. Ju oftare du använder en metod, desto mer effektiv blir den. En del slappnar av med yoga eller massage, andra med promenader. Gör avslappning till en del av vardagen.
• Variera arbetsställningen: lägg in små pauser där du kan röra på dig om du sitter still eller har samma arbetsställning hela tiden.
• Sov: försök få den sömn du behöver. Kroppen återhämtar sig och musklerna slappnar av när du sover.
• Var försiktig med receptfria läkemedel: de ger bara tillfällig hjälp. Använd dem högst 2–3 gånger i veckan, annars kan de ge fler dagar med huvudvärk.
• Skriv huvudvärkskalender: anteckna hur ofta huvudvärken kommer, hur länge och hur intensiv den är och om du tar läkemedel. Efter en tid kan du se vilka situationer som verkar bidra.

07Behandling

Behandling vid spänningshuvudvärk

Din läkare kan föreslå läkemedel under en kortare period eller under längre tid:

• antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (NSAID) eller andra receptfria smärtstillande, tillfälligt och högst 14 dagar per månad,
• receptbelagda läkemedel mot spänningshuvudvärk som kommer ofta eller är kronisk.

Ibland räcker inte läkemedel. Då kan andra behandlingar hjälpa, till exempel fysioterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) och akupunktur. Enligt 1177.se är det viktigt att du först har talat med en läkare, så att du får den behandling som brukar hjälpa för just din typ av huvudvärk.

I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao hjälper vi dig med övningar och avslappning vid spänningshuvudvärk (besöken sker på spanska).

08Forskning

Vad säger forskningen om akupunktur?

En Cochrane-översikt (Linde m.fl., 2016) samlade tolv studier med 2 349 personer med ofta återkommande eller kronisk spänningshuvudvärk:

• i två stora studier fick 45–48 procent av dem som fick akupunktur minst hälften så många huvudvärksdagar, jämfört med 4–19 procent i kontrollgrupperna,
• jämfört med skenakupunktur fick 51 procent minst hälften så många huvudvärksdagar, mot 43 procent,
• i fyra studier som jämförde akupunktur med fysioterapi, massage eller träning var akupunktur inte tydligt bättre; studierna var av låg till måttlig kvalitet.

Enligt författarna verkar akupunktur fungera vid ofta återkommande eller kronisk spänningshuvudvärk, men fler studier behövs, särskilt jämförelser med andra behandlingar. Bevisen var av måttlig eller låg kvalitet.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

• Akupunktur eller fysioterapi: 1177.se nämner fysioterapi, KBT och akupunktur som alternativ när läkemedel inte räcker. Cochrane-översikten fann att akupunktur inte var tydligt bättre än fysioterapi, massage eller träning, men de studierna var av låg kvalitet och dåligt rapporterade.
• Hur stor effekten är: 1177.se tar upp akupunktur som en behandling som kan hjälpa, utan att ange hur mycket. I översikten var skillnaden stor jämfört med vanlig vård men mindre jämfört med skenakupunktur (51 mot 43 procent), och i jämförelsen med vanlig vård undersöktes inte effekten efter mer än fyra månader.

10Kort sagt

Det viktigaste om spänningshuvudvärk

• Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk.
• Värken är tryckande, sitter ofta på båda sidor och blir inte värre av ansträngning.
• Avslappning, pauser i arbetet och sömn kan lindra och förebygga.
• Ta receptfria smärtstillande högst 2–3 gånger i veckan.
• Fysioterapi, KBT och akupunktur kan hjälpa när läkemedel inte räcker.
• Sök vård genast vid plötslig intensiv huvudvärk, feber med stel nacke eller huvudvärk efter ett slag.