Sömnapné: symtom, orsaker och behandling

01Sömnapné

Vad är obstruktiv sömnapné?

Obstruktiv betyder hindrande. Vid obstruktiv sömnapné är det för trångt i de övre luftvägarna, så att luftströmmen till och från lungorna helt eller delvis blockeras. Musklerna som håller luftvägarna öppna när du är vaken slappnar av när du sover, och då faller luftvägarna lättare ihop.

Ett andningsuppehåll måste vara minst tio sekunder för att räknas som en apné. Vanligtvis är uppehållen 20 till 30 sekunder, men de kan pågå en minut eller längre.

02Symtom

Symtom på sömnapné

Det är vanligt att också snarka, högt eller tystare. Du kan ha svårt att upptäcka uppehållen själv; oftast är det någon i din närhet som märker dem. Andra vanliga symtom:

• du är extra trött på morgonen,
• du har en klumpkänsla i halsen på morgonen,
• du är trött på dagarna,
• du vaknar flera gånger på natten,
• du behöver kissa flera gånger på natten.

Ibland kippar du efter andan och svettas mycket i sömnen, och du kan få huvudvärk på morgonen, svårt att koncentrera dig, bli lättirriterad och få minskad sexlust.

03I kroppen

Vad händer i kroppen vid ett andningsuppehåll?

Vid ett andningsuppehåll ökar stresshormonet adrenalin, pulsen ökar, blodtrycket stiger och syrenivån sjunker. Reaktionen gör att du till slut vaknar till en kort stund. Många uppehåll ger många korta uppvaknanden, som du inte alltid minns, men sömnen störs och du blir tröttare på dagen.

Sömnapné är en riskfaktor för högt blodtryck och stroke. Det är särskilt viktigt att få behandling om du också har till exempel kärlkramp eller högt blodtryck, eftersom andningsuppehållen kan förvärra sjukdomen.

04Orsaker

Vad beror sömnapné på?

• Övervikt: fettvävnad kring luftstrupen gör det svårare för luften att passera. Ju mer övervikt, desto vanligare är sömnapné.
• Trångt i halsen, till exempel vid en liten eller tillbakadragen underkäke, överbett, eller vid stora halsmandlar.
• Vissa sjukdomar, som för låg produktion av sköldkörtelhormon. Sömnapné är också vanligt vid diabetes.
• Alkohol, som gör musklerna i svalget mer avslappnade.
• Vissa starka smärtstillande eller lugnande läkemedel, som har liknande effekt.

05Söka vård

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna, eller om någon berättar att du har andningsuppehåll när du sover. Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär.

Läkaren frågar om snarkningar, hur utsövd du är, alkohol- och kostvanor, sjukdomar och läkemedel. Vid behov får du remiss till ett sömnlaboratorium, en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning. I vår mottagning för öron, näsa och hals i Bilbao undersöker vi näsa och svalg vid snarkning och misstänkt sömnapné (besöken sker på spanska).

06Utredning

Sömnapnéutredning

Under en natt mäts luftflödet genom näsa och mun, andningsrörelserna, syret i blodet, hur du ligger och hur många andningsuppehåll du har. Mätningen kan oftast göras hemma med lånad utrustning.

Undersökningen visar både andningsuppehåll, apnéer, och perioder av försämrad andning, hypopnéer. Diagnosen bygger på apné-hypopné-index, AHI, som visar antalet i genomsnitt per timme sömn.

07Egenvård

Vad kan jag göra själv?

• Gå ner i vikt om du har övervikt; det kan minska besvären eller få sömnapnén att försvinna helt.
• Rör på dig regelbundet.
• Undvik rökning, som ger svullna slemhinnor.
• Undvik alkohol och starka smärtstillande eller lugnande läkemedel före läggdags.
• Undvik att sova på rygg: sov på sidan, på mage eller med en kudde bakom ryggen.
• Sov tillräckligt; vuxna brukar behöva mellan sex och nio timmar.

08Behandling

CPAP, apnébettskena och operation

CPAP-maskin är den mest effektiva behandlingen. Den blåser in en svag luftström genom en mask så att luftvägarna hålls öppna. Du kan känna dig mer utvilad redan efter första natten, men full effekt kan ta några veckor. I början kan det kännas obehagligt, med tryck över näsan eller torra slemhinnor.

Apnébettskena drar fram underkäken så att tungan inte faller bakåt. Den används vid mild till måttligt svår sömnapné och provas ut individuellt hos tandläkare. Ibland behövs en ny utredning för att se att den fungerar.

Operation är vanligast hos barn, där halsmandlar och körtlar bakom näsan tas bort. Hos vuxna kan en svalgoperation ibland vara aktuell, framför allt vid stora halsmandlar. Regelbundna återbesök är viktiga.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Forskningen bekräftar och nyanserar behandlingen:

• CPAP och trötthet: en Cochrane-översikt (Giles m.fl., 2006) med 36 studier fann att CPAP minskade sömnighet och förbättrade livskvaliteten vid måttlig och svår sömnapné, och sänkte blodtrycket på kort sikt. CPAP minskade andningsstörningarna mer än bettskena, men många föredrog bettskenan när båda fungerade.
• CPAP och hjärt-kärlsjukdom: 1177.se beskriver sömnapné som en riskfaktor för högt blodtryck och stroke. I en stor studie (McEvoy m.fl., 2016) av 2 717 personer med sömnapné och redan känd hjärt-kärlsjukdom förebyggde CPAP inte nya hjärt-kärlhändelser, men minskade snarkning och dagtrötthet och förbättrade livskvalitet och humör. Deltagarna använde CPAP i genomsnitt 3,3 timmar per natt.

10Kort sagt

Det viktigaste om sömnapné

• Sömnapné ger upprepade andningsuppehåll i sömnen när luftvägarna i halsen täpps till.
• Typiskt är snarkning, trötthet på dagen och att någon märker uppehållen.
• Övervikt, trånga luftvägar, alkohol och vissa läkemedel ökar risken.
• Utredningen görs ofta hemma med en mätning under en natt.
• CPAP är den mest effektiva behandlingen; bettskena passar vid mild till måttlig sömnapné.
• Viktnedgång, motion, att undvika alkohol på kvällen och att sova på sidan hjälper.