Övervikt och fetma hos barn: så kan ni få stöd

Vad är övervikt och obesitas hos barn?

Övervikt är inte någon sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt kan hen få obesitas, som är en sjukdom och ger ökad risk för andra sjukdomar och besvär. Många barn med obesitas har det även som vuxna om de inte får vård tidigt.

Små barn kan ha mycket kroppsfett utan att ha övervikt, och fettet är inte skadligt. Det är först efter 2 års ålder som en hög vikt kan påverka hälsan negativt.

Så vet du om barnet har övervikt

Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan och läggs in i en tabell med kurvor. Med hjälp av kurvorna går det att se om ett barn har övervikt eller obesitas, och vårdpersonalen kan visa och förklara kurvan.

Det finns också ett BMI anpassat efter barn, isoBMI, där vikten jämförs med längden. Gränsen för övervikt hos barn är isoBMI 25 och gränsen för obesitas isoBMI 30. Kontakta BVC, skolsköterskan eller en vårdcentral för att få hjälp att räkna ut barnets isoBMI.

När och var ska ni söka vård?

Det kan gå att ändra vanor utan hjälp från vården, men det finns stöd om ni behöver. Kontakta BVC, elevhälsan eller en vårdcentral om du eller barnet känner oro eller har frågor om barnets hälsa och vikt, eller om ni har försökt göra förändringar men det inte hjälper. Ungdomar kan också söka stöd på en ungdomsmottagning.

Sök vård tidigt om det finns övervikt, obesitas, typ 2-diabetes eller hjärtproblem i barnets genetiska släkt och barnet ökar snabbt i vikt, om övervikten har ökat till obesitas, eller om barnet har en funktionsnedsättning som ger större risk för obesitas.

Vad beror övervikt hos barn på?

Kroppen behöver göra av med lika mycket energi som den får i sig; det som blir över lagras som fett. Orsaken till barnets vikt beror på flera saker, och det är ovanligt att obesitas hos barn beror på någon annan sjukdom.

Det som avgör kroppens storlek är till största del ärftligt. Det går inte att påverka generna, men det går att påverka vanorna. Mat med mycket energi som läsk, godis och skräpmat kan öka vikten. Barnet behöver också hjälp med att röra på sig regelbundet, sova tillräckligt och gå och lägga sig en bra tid.

Hur barnet kan påverkas

En del barn får fysiska besvär av sin vikt, men inte alla. Barn med hög vikt kan ha svårt att röra sig och få ont i till exempel knäna, fötterna eller ryggen. En del känner sig trötta, och en del äldre barn kan få snarkningar och störd sömn.

Det är vanligt att känna sig annorlunda. En del blir retade eller mobbade, och barnet kan få svagare självkänsla och använda mat som tröst. Var uppmärksam på hur barnet mår, och fråga och prata om det. Kontakta elevhälsan, BVC eller en vårdcentral om barnet mår dåligt av sin vikt.

Så kan du prata med barnet

Prata på en nivå som barnet förstår och fokusera på hälsan, inte på vikten. Du kan säga att alla ser olika ut och att barnet är bra som hen är, och att det är viktigt att leva hälsosamt för att må bra och orka göra roliga saker. Förklara att vi har olika gener som gör att kroppen reagerar olika på mat.

Säg aldrig att barnet är för stort, tjockt, för smalt eller magert.
Kommentera inte andra människors kroppsstorlek.
Lägg ingen värdering i hur mycket man äter.
Kommentera inte barnets vanor negativt, utan erbjud hälsosammare alternativ.
Särbehandla inte barnet: låt syskonen få samma regler för godis och läsk.

Vad och hur ska barnet äta?

Bra matvanor är viktiga för alla barn. De viktigaste kostråden är att äta mycket grönsaker och frukt, grovt bröd, potatis, pasta och ris, mer linser och baljväxter, mindre mättat fett och mindre socker, glass och godis, och att dricka vatten och mindre söta drycker. Ät regelbundna måltider på ganska bestämda tider, lagom stora portioner och gärna tillsammans.

Tallriksmodellen delar tallriken i tre delar: grönsaker, kolhydrater och proteiner. Hjälp barnet att äta saktare, eftersom det tar ungefär 20 minuter innan mättnaden kommer. Läs också om kostråd.

Rörelse och stöd från vården

Lek och rör dig tillsammans med barnet. Från sex års ålder är det bra med minst en timmes fysisk aktivitet varje dag, och barn behöver bli andfådda och svettiga minst tre timmar i veckan. Ha överenskommelser om skärmtid. Om barnet har kraftig övervikt eller obesitas är det viktigt att börja träna försiktigt, och det kan vara bra att ta hjälp av en fysioterapeut.

Vården kan ge råd om kost och motion, hjälp med motivation och delmål, vägning och mätning, undersökningar och samtalsstöd. På en barnläkarmottagning finns oftast ett team: en dietist kan hjälpa till med vilken mat och vilka matvanor som är bra, en fysioterapeut ger råd om rörelse och motion, och en del barn behöver stödsamtal med en psykolog. Barn med svårare former av obesitas kan också få behandling med läkemedel eller operation.

I vår mottagning för nutrition i Bilbao hjälper vi familjer med matvanor som är bra för barnet (besöken sker på spanska).

Där källorna inte är överens

1177.se och forskningen pekar åt samma håll, men forskningen visar att effekten är liten:

Ändrade vanor: 1177.se skriver att all behandling går ut på att ändra vanor med mat, rörelse och stöd. En Cochraneöversikt (Mead m.fl., 2017) av barn 6–11 år fann att program som kombinerar kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring kan ge små minskningar av BMI och vikt på kort sikt, med mycket få biverkningar.
Osäkerhet: kvaliteten på forskningen var låg eller mycket låg, och forskarna efterlyser längre uppföljning för att veta om effekten håller i sig.

Det viktigaste om övervikt hos barn

Övervikt är inte en sjukdom, men obesitas är det och ger ökad risk för andra sjukdomar.
BVC och elevhälsan följer barnets längd och vikt med kurvor och isoBMI.
Fokusera på hälsan, inte på vikten, och kommentera inte kroppar.
Ändra vanor tillsammans i familjen: mat, rörelse, sömn och skärmtid.
Börja inte med dieter utan att prata med vården.
Vården kan ge stöd i team med bland annat dietist, fysioterapeut och psykolog.

Vanliga frågor om övervikt hos barn

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Vad är isoBMI?

Ett BMI anpassat efter barnets ålder. Gränsen för övervikt är isoBMI 25 och för obesitas isoBMI 30.

Från vilken ålder kan vikten påverka hälsan?

Det är först efter 2 års ålder som en hög vikt kan påverka hälsan negativt. Små barn kan ha mycket kroppsfett utan att ha övervikt.

Ska barnet gå på diet?

Börja inte med dieter eller någon särskild mat utan att ha pratat med BVC, elevhälsan eller barnets läkarkontakt. Barn som växer behöver näring.

Hur pratar jag med mitt barn om vikt?

Fokusera på hälsan och inte på vikten. Säg att barnet är bra som hen är, och kommentera inte kroppar eller hur mycket någon äter.

Hur mycket behöver barn röra sig?

Från sex års ålder är det bra med minst en timmes fysisk aktivitet varje dag, och minst tre timmar i veckan där barnet blir andfått och svettigt.

Var får vi hjälp?

På BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en ungdomsmottagning. På en barnläkarmottagning finns ofta ett team med bland annat dietist, fysioterapeut och psykolog.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.