Fönstertittarsjuka: kärlkramp i benen och gångträning

Symtom på kärlkramp i benen

Det vanligaste symtomet är att du får ont i vaderna när du anstränger dem. En del får besvär redan efter tio meter, andra efter flera hundra meter. Vissa får ont i låret i stället för i vaden.

Det brukar göra mer ont om du fortsätter att gå. Till slut gör det så ont att du måste stanna och vila, och smärtan försvinner då inom någon minut. Det är också vanligt att musklerna känns stela och svaga.

Tecken på allvarligare kärlkramp

Det gör ont i benen eller fötterna även när du vilar, till och med ligger ner. Det kan lindras av att du sätter dig upp och stödjer fötterna mot golvet.
Du har sår på benen som tar lång tid att läka.

Vad beror det på?

Kärlkramp i benen beror på att pulsådrorna, artärerna, har blivit för trånga, i bäckenet, låret eller nedanför knäet. Oftast är orsaken åderförfettning.

När blodet har svårt att komma fram får muskeln syrebrist. Då kan det bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna, och du får mycket ont och kramp vid ansträngning. Samma förträngning kan ge kärlkramp och hjärtinfarkt om den sitter i hjärtats kranskärl, och stroke om den sitter i hjärnans kärl. Ont i vaden kan också ha andra orsaker; läs om kramp i vaden.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du misstänker att du har kärlkramp i benen. I Sverige kan du ringa 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen.

Ring 112 eller sök genast vård på en akutmottagning om du plötsligt får väldigt ont och benet blir blekt, eller om du får nedsatt känsel och huden känns kallare än på det friska benet. Det kan bero på en akut blodpropp i benet.

Undersökningar

Läkaren kontrollerar blodcirkulationen genom att lyssna på hjärtat och känna pulsen på flera ställen. Ofta görs EKG, och blodprov visar hur njurarna fungerar och halterna av blodfetter och blodsocker, vilket kan visa om kärlsjukdomen beror på diabetes.

Med blodtrycksmätning i vristerna kan läkaren se hur blodcirkulationen fungerar där. Ibland får du remiss till en kärlkirurg för fler undersökningar.

Det viktigaste: sluta röka

Den viktigaste delen av behandlingen är att sluta röka om du röker. Du kan få hjälp av vården, till exempel av distriktssköterskor med specialutbildning eller i sluta röka-grupper. Att äta hälsosamt kan också hjälpa mot kärlkramp.

Promenader och gångträning

Fysisk aktivitet i form av promenader och gångträning är en viktig del av behandlingen. När du får ont, försök gå en bit till innan du vilar. Promenera helst minst en halvtimme, minst tre gånger i veckan; ju mer du går, desto bättre. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna, och med regelbunden träning kan du öka din gångsträcka.

Det går ofta lättare att träna tillsammans med andra, och du kan ta råd och hjälp av en fysioterapeut. Har du kärlkramp både i hjärtat och i benen får du anpassa aktiviteten efter hjärtat; lite träning är bättre än ingen alls. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao lägger vi upp gångträning (besöken sker på spanska).

Fotvård, läkemedel och operation

Titta och känn på fötterna varje dag, gärna med en spegel, så att du upptäcker sår, sprickor och förhårdnader.
Tvätta fötterna i ljummet vatten, torka noga mellan tårna och smörj torr hud.
Byt strumpor varje dag, skär aldrig förhårdnader och klipp naglarna rakt och inte för kort.

Du kan få blodförtunnande läkemedel, kolesterolsänkande läkemedel (statiner) och blodtryckssänkande läkemedel. Vid ont i vila, svårläkta sår eller kritisk syrebrist kan en operation behövas, oftast en ballongvidgning av det trånga blodkärlet. I sällsynta fall behöver benet amputeras.

Där källorna inte är överens

Källorna är överens om att träning hjälper, med en nyans:

Längre gångsträcka: 1177.se beskriver gångträning som en viktig del av behandlingen. En Cochrane-översikt (Lane m.fl., 2017) med 32 studier fann med hög tillförlitlighet att träningsprogram ökade både den smärtfria och den längsta gångsträckan jämfört med vanlig vård.
Vad träning inte visade: träning förbättrade inte blodtrycksmåttet i vristen, och översikten fann inget stöd för att den påverkade risken för amputation eller död. Studierna omfattade personer som bedömts klara av träning.

Det viktigaste om fönstertittarsjuka

Fönstertittarsjuka är kärlkramp i benen, oftast orsakad av åderförfettning.
Det gör ont i vaderna vid gång och går över inom någon minut när du vilar.
Att sluta röka är den viktigaste behandlingen.
Gå minst en halvtimme minst tre gånger i veckan, och gå en bit till när det gör ont.
Sköt om fötterna, eftersom sår läker långsamt.
Ring 112 om benet plötsligt gör mycket ont, blir blekt, kallt eller känslolöst.

Vanliga frågor om fönstertittarsjuka

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Vad är fönstertittarsjuka?

Ett vardagligt namn för kärlkramp i benen, även kallat benartärsjukdom. Blodet har svårt att nå musklerna, som får syrebrist när du går.

Hur känns kärlkramp i benen?

Du får ont i vaderna, ibland i låret, när du går. Det gör mer ont ju längre du går tills du måste stanna, och smärtan går över inom någon minut i vila.

Vad beror kärlkramp i benen på?

Oftast på åderförfettning som gör pulsådrorna i benen för trånga. Rökning, diabetes och hög ålder ökar risken.

Hjälper det att gå när man har kärlkramp i benen?

Ja, promenader och gångträning är en viktig del av behandlingen och kan öka hur långt du orkar gå.

När ska jag ringa 112?

Om du plötsligt får väldigt ont och benet blir blekt, eller om du får nedsatt känsel och huden känns kallare än på det friska benet.

Kan kärlkramp i benen opereras?

Ja, vid svåra besvär som ont i vila, svårläkta sår eller kritisk syrebrist. Oftast görs en ballongvidgning av det trånga blodkärlet.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.