Diabetes typ 1: behandling med insulin och kost

Målet med behandlingen

Målet med behandlingen är att undvika symtom som uppstår vid för högt eller för lågt blodsocker, och att förebygga komplikationer som kan uppstå vid diabetes.

Så här behandlas blodsockret: har man för högt blodsocker behöver man ta mer insulin, och har man för lågt äter eller dricker man till exempel druvsocker. Insulin tas också till måltider så att blodsockret inte stiger för mycket. Blodsockret anges i mmol/L, millimol per liter.

Diabetesteamet ger vård och stöd

Du undersöks och behandlas vid en diabetesmottagning, där ett diabetesteam med specialkunskaper om sjukdomen finns. I teamet ingår ofta en läkare, en diabetessjuksköterska, en dietist, en psykolog att prata med om det behövs, en kurator, en lekterapeut för barn, en fotterapeut och en fysioterapeut. Du har regelbunden kontakt med teamet, också via mejl, telefon eller video.

Dietisten berättar hur mat och aktivitet påverkar blodsockret och ger råd i frågor om mat. I vår mottagning för nutrition i Bilbao ger vi råd om mat och blodsocker vid diabetes (besöken sker på spanska).

Så mäter du blodsockret

Det finns två sätt att mäta blodsockret:

Sensorer som sätts fast i underhudsfettet och mäter hela tiden. Sensorn är cirka en centimeter lång, gör inte ont att sätta fast och byts ungefär varannan vecka. Den för över värdena till en dosa eller en app, och en del larmar vid för lågt blodsocker. Nästan alla barn får en sensor.
Mätsticka och blodsockermätare, där det behövs ett stick i fingret. Du behöver ha och kunna använda dem även om du har sensor, ifall sensorn inte fungerar.

Lågt blodsocker gör synen sämre och reaktionerna långsammare. Om du ofta får lågt blodsocker, mät alltid innan du kör bil, motorcykel, moped eller tar en längre cykeltur.

Hur mycket insulin behöver jag?

Insulin gör att kroppens celler kan ta upp socker från blodet. Det förstörs av maginnehållet och måste därför sprutas in, med en insulinpump eller en insulinpenna. Hur mycket du behöver beror bland annat på hur mycket du rör dig, vad och hur mycket du äter och hur du mår, till exempel om du är förkyld.

Man är mer känslig för insulin när man sover och behöver oftast mer insulin till frukost än till lunch. Behovet kan också variera under menstruationscykeln, i klimakteriet och under graviditet. Barn behöver mer insulin när de växer och kommer in i puberteten. Skriv gärna anteckningar om mat, insulindoser, aktivitet och blodsocker före och två timmar efter måltider.

Behandling med insulinpenna

Både barn och vuxna börjar med insulinpenna, för att vänja sig vid behandlingen. Det finns engångspennor och pennor som laddas med ampuller. Nålen är mycket tunn och ska bytas före varje spruta. Insulinet sprutas oftast i underhudsfettet på magen eller i låret.

Med penna används två typer av insulin: basinsulin med längre effekt en–två gånger om dagen, och direktverkande insulin vid måltider och när blodsockret behöver sänkas. Ta sprutorna på olika ställen, eftersom det annars kan bildas en fettansamling som gör att insulinet tas upp sämre.

Behandling med insulinpump

En insulinpump är en liten behållare som dygnet runt ger insulin i små doser, så att du inte behöver sticka dig varje gång. Pump är mycket vanligt hos barn, och allt fler vuxna använder den, till exempel om blodsockret ofta pendlar eller om det är svårt att märka en insulinkänning. Det finns pumpar att bära i bältet, med en tunn slang till magen, och pumpar i form av en liten kapsel på huden.

Med pump används bara direktverkande insulin, som ges i små mängder hela tiden och i extra doser vid måltider. En sensor kan kopplas ihop med pumpen, och en del pumpar kan öka eller minska insulinet själva. Kontrollera blodsockret ofta, eftersom det kan gå snabbare att få ketoacidos om tillförseln upphör, och byt kapsel eller kateter på dagen.

Infektion, magsjuka och insulinkänning

Vid infektion, skada eller magsjuka kan blodsockret ändras. Mät då ofta och anpassa insulinet; vid infektion och feber behövs ofta mer. Kontakta diabetesmottagningen om du är osäker, eller en akutmottagning om den är stängd. Vid kräkningar ska du alltid kontrollera både blodsocker och ketoner.

Om blodsockret blir mycket lågt kan du få en insulinkänning: du börjar svettas, darrar, blir hungrig och får svårt att koncentrera dig. Små barn kan inte berätta hur de mår, och en del blir bara trötta eller ledsna utan anledning. Prata med läkaren om du ofta får lågt blodsocker utan att förstå varför. Läs också om lågt blodsocker.

Kontroller för barn och vuxna

Barn går på återbesök flera gånger per år, där läkaren bland annat bedömer behandlingen och huden där insulinet tas. Ungefär en gång per år görs andra undersökningar, bland annat för att upptäcka celiaki eller njursjukdom, och från tio års ålder undersöks ögonen minst vartannat år. I förskolan och skolan hjälper personalen barnet med behandlingen.

Vuxna pratar med teamet om bland annat matvanor, fysisk aktivitet och rökning. Du lämnar blod- och urinprov, får fötterna undersökta, blodtryck och blodfetter kontrollerade ungefär en gång per år, och gör ögonbottenfotografering oftast med ett till tre års mellanrum.

Där källorna inte är överens

1177.se och forskningen pekar åt samma håll, men forskningen är försiktigare:

Insulinpump eller penna: 1177.se skriver att pumpen ger en jämn tillförsel och att den kan vara bra om blodsockret pendlar. En Cochraneöversikt (Misso m.fl., 2010) fann visst stöd för att pump ger bättre blodsockerkontroll än flera sprutor om dagen, men inte färre lindriga känningar. Det fanns för lite underlag om biverkningar och kostnader.
Sensorer: 1177.se skriver att sensorn och pumpen underlättar behandlingen. En annan Cochraneöversikt (Langendam m.fl., 2012) fann begränsat stöd för kontinuerlig glukosmätning. Störst förbättring sågs för sensor kopplad till pump hos personer med dålig kontroll som inte hade använt pump tidigare, och mer användning av sensorn gav bättre resultat.

Det viktigaste om behandling vid diabetes typ 1

Diabetes typ 1 behandlas med insulin, med penna eller pump.
Diabetesteamet, där en dietist ingår, ger stöd och råd om mat och blodsocker.
Mät blodsockret med sensor eller mätare, och ha alltid mätare som reserv.
Insulinbehovet beror på mat, aktivitet, sjukdom och tid på dygnet.
Sluta aldrig med insulinet; kontrollera ketoner vid kräkningar.
Ha alltid druvsocker med dig och känn igen tecknen på insulinkänning.

Vanliga frågor om behandling vid diabetes typ 1

Svaren är allmänna och ersätter inte ett besök eller en individuell medicinsk bedömning.

Varför kan insulin inte tas som tablett?

Insulin förstörs om det kommer i kontakt med maginnehållet. Därför måste det sprutas in med en insulinpump eller en insulinpenna.

Vad är skillnaden mellan basinsulin och direktverkande insulin?

Basinsulin har längre effekt och täcker kroppens basbehov. Direktverkande insulin har kort effekt och används vid måltider och när blodsockret behöver sänkas.

Gör det ont att sätta fast en sensor?

Nej, enligt 1177.se gör det inte ont. Sensorn är cirka en centimeter lång och byts ungefär en gång varannan vecka.

Vad gör jag vid en insulinkänning?

Ät eller drick något som snabbt höjer blodsockret, till exempel druvsocker. Ha alltid druvsocker med dig.

Kan jag sluta ta insulin om jag inte äter?

Nej. Fortsätt att ta insulin även om du äter lite eller kräks. Mät blodsockret oftare och anpassa dosen.

Vad gör dietisten i diabetesteamet?

Berättar hur mat och aktivitet påverkar blodsockret och ger råd i frågor om mat.

Källor

Den här guiden är till för information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Diagnos och behandling beror på ditt besök och din sjukdomshistoria. Ring 112 i en nödsituation.