Muskelreumatism (polymyalgia reumatika): symtom och behandling

01Sjukdomen

Vad är muskelreumatism?

Muskelreumatism, eller polymyalgia reumatika, är en inflammatorisk sjukdom som gör att du får ont och blir stel i kroppen. Det är inte känt vad som orsakar sjukdomen.

Muskelreumatism är vanligare hos kvinnor än hos män, och sjukdomen kommer sällan före femtio års ålder. Den läker vanligen av sig själv med tiden, och med behandling brukar besvären snabbt lindras eller försvinna helt.

02Början

Hur börjar muskelreumatism?

Oftast kommer symtomen smygande under några veckors tid. Det kan börja med att du känner dig trött och hängig. Du kan även få lätt feber och gå ner i vikt.

03Symtom

Typiska symtom

De typiska symtomen på muskelreumatism är smärta och stelhet i stora muskelgrupper:

• det gör ofta mest ont runt axlar, överarmar, höfter och lår,
• du har ofta lika ont på båda sidor av kroppen,
• besvären är vanligtvis värst på morgonen eller när du har suttit stilla en längre stund,
• du kan till exempel få svårt att ta dig ur sängen eller att lyfta armarna över huvudet när du klär på dig.

04Utredning

Söka vård och undersökning

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har muskelreumatism. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Det finns inget speciellt prov som visar om du har muskelreumatism. Läkaren tar ett blodprov för att ta reda på sänkan eller CRP, som kan visa om du har en inflammation i kroppen. Provet visar vanligen ett förhöjt värde om du har muskelreumatism.

05Kortison

Behandling med kortison

Muskelreumatism behandlas vanligen med kortison i form av tabletter, vilket brukar hjälpa mot symtomen. Du börjar med en medelhög dos som gör att du snabbt känner dig bättre, ofta inom någon eller några dagar.

Efter en tid utan symtom får du sänka dosen gradvis, i små steg, tills du helt kan avsluta behandlingen. Det går oftast bra, men ibland kan symtomen komma tillbaka. Då får du tillfälligt öka dosen igen innan du kan fortsätta trappa ner. Du ska inte avbryta behandlingen tvärt, eftersom risken är stor för återfall med muskelvärk och stigande sänka eller CRP om behandlingen avslutas för tidigt.

Om du inte har så stora besvär kan du i stället få smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare.

06Skelettet

Skydda skelettet under behandlingen

När du tar kortison under lång tid ökar risken för benskörhet. Därför får du ta läkemedel för att förebygga det. Det är vanligt att få en typ av läkemedel som kallas bisfosfonat, samt kalcium och D-vitamin.

Om du röker är det också bra att sluta under behandlingen, för musklernas och skelettets skull.

07Biverkningar

Biverkningar av kortison

Kortison under en längre tid kan ge en del biverkningar, men de brukar inte vara så kraftiga eftersom dosen är låg under större delen av behandlingen. Det är vanligt att du blir överaktiv och får svårt att sova i början. Ibland kan du även få:

• svullna händer och fötter,
• viktuppgång,
• skörare hud, lättare blåmärken och sår som tar längre tid att läka,
• högre blodtryck,
• förhöjt blodsocker.

Du går på regelbundna besök på vårdcentralen, där du lämnar blodprov så att läkaren kan kontrollera sänkan eller CRP. Svaret påverkar vilken dos du fortsätter med. Läkaren kontrollerar även blodsocker och blodtryck.

08Rörelse

Det är bra att röra på sig

Att röra på sig är bra både för skelettet och för att hålla igång musklerna. Motion hjälper även till att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Välj en typ av fysisk aktivitet som känns bra för dig.

Du kan få hjälp av en fysioterapeut med ett träningsprogram anpassat för dig. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao lägger vi upp träningsprogram anpassade för dig (besöken sker på spanska).

09Skillnader

Där källorna inte är överens

1177.se beskriver en medelhög startdos kortison som sedan trappas ner gradvis. En systematisk översikt (Hernández-Rodríguez m.fl., 2009) av 30 studier visar hur osäkert underlaget för detaljerna är:

• Startdosen: högre startdoser hängde ihop med färre återfall och kortare behandling, medan de högsta startdoserna hängde ihop med fler biverkningar av kortison.
• Nedtrappningen: en långsam nedtrappning verkade vara att föredra. Eftersom studierna var få och skilde sig mycket åt gick det inte att dra säkra slutsatser.
• Att spara på kortison: enligt översikten verkade ett immunhämmande läkemedel kunna minska mängden kortison som behövs. 1177.se nämner inte den behandlingen vid muskelreumatism, så fråga din läkare om vad som gäller för dig.

10Kort sagt

Det viktigaste om muskelreumatism

• Muskelreumatism ger smärta och stelhet runt axlar, överarmar, höfter och lår.
• Besvären är oftast värst på morgonen och på båda sidor av kroppen.
• Sjukdomen kommer sällan före 50 års ålder och är vanligare hos kvinnor.
• Kortison hjälper ofta inom några dagar och trappas sedan ner långsamt.
• Avbryt aldrig kortisonbehandlingen tvärt.
• Rör på dig; en fysioterapeut kan ge dig ett anpassat träningsprogram.