Klaustrofobi: rädsla för trånga och instängda utrymmen

01Vad är det

Vad är klaustrofobi?

Du kan ha en fobi om du är så rädd för någonting att du gör allt för att undvika det. Enligt 1177.se heter fobier egentligen specifika fobier, eftersom rädslan ofta gäller en viss sak, plats eller företeelse. Bland vanliga fobier nämner 1177.se rädsla för vissa platser, till exempel hissar eller flygplan.

Klaustrofobi är namnet på rädslan för trånga eller instängda utrymmen. Ofta står graden av rädsla inte i proportion till hur farligt det egentligen är, och att känna obehag inför något är inte samma sak som att ha en fobi.

02Symtom

Symtom vid klaustrofobi

När du har en fobi får du starka symtom vid kontakt med det du är rädd för, och enbart tanken kan räcka. Enligt 1177.se kan du få:

• panikångest, stark ångest som kommer plötsligt,
• hjärtklappning eller tryck över bröstet,
• svårt att andas,
• muntorrhet, illamående eller yrsel,
• svettningar, darrningar eller svaghet i musklerna.

Symtomen beror på att mer stresshormoner än vanligt kommer ut i blodet, vilket gör att blodtrycket stiger.

03Skillnad

Klaustrofobi och agorafobi

1177.se beskriver också agorafobi, rädsla för att hamna på platser eller i situationer som är svåra att fly ifrån. Ibland kallas det torgskräck, men rädslan handlar ofta om utrymmen som kan upplevas som instängda, som bussar, biografer eller köpcentrum.

Hos barn nämner 1177.se instängda utrymmen som flygplan eller hissar bland de vanliga specifika fobierna. Om barnet stöter på det som skrämmer kan reaktionen bli att dra sig undan, fly, få utbrott eller gråta, och specifika fobier kan gå över av sig själva.

04Orsaker

Varför får man en fobi?

Du kan ha en medfödd känslighet som ger större risk att utveckla en fobi, och en skrämmande händelse kan sedan göra att den utvecklas. En annan förklaring är att det handlar om inlärd rädsla.

Ju mer du undviker det som skrämmer dig, desto starkare blir rädslan, eftersom du aldrig får märka att det var ofarligt. Rädslor kan också läras in genom att man ser hur andra reagerar.

05Behandling

Behandling med KBT

Fobier brukar enligt 1177.se behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. Först sätter ni upp mål, sedan graderar du dina nivåer av ångest och börjar oftast med en situation som känns medelsvår. Steg för steg, med stöd från behandlaren, övar du på att stanna kvar i allt svårare situationer.

Ibland tar behandlingen några månader, men det finns även korta behandlingar, som 1-sessionsbehandling vid ett till tre tillfällen. Målet är att du inte längre ska känna dig begränsad av rädslan. I vår mottagning för psykologi i Bilbao arbetar vi med ångest och fobier (besöken sker på spanska).

06MR

Klaustrofobi och magnetröntgen

En MR-undersökning är inte farlig och gör inte ont, men enligt 1177.se kan det kännas obehagligt att ligga stilla en längre tid i det ganska trånga undersökningsutrymmet. Magnetkameran ser ut som en tunnel med öppningar i båda ändarna; vissa kameror är även öppna på sidorna.

• prata med vårdpersonalen om du är orolig; ibland går det att få lugnande läkemedel eller sövas,
• du kan prata med röntgensjuksköterskan genom en mikrofon och en högtalare under undersökningen,
• ibland får en närstående följa med in i rummet, vilket kan kännas lugnande,
• mellan bilderna brukar det vara okej att röra lite på sig; varje bildserie tar mellan femton sekunder och tio minuter,
• har du fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil resten av dygnet.

07Själv

Vad kan du göra själv?

1177.se ger dessa råd vid fobier:

• lär dig mer om ångest och fobier, till exempel genom böcker eller poddar,
• undvik inte det du är rädd för, utan försök närma dig det gradvis,
• prata med någon du har förtroende för,
• fysisk träning, avslappning och mindfulness kan hjälpa dig att hantera stress och ångest.

Inte alla fobier behöver behandlas. Du avgör själv om fobin hindrar dig från att leva det liv du vill.

08Forskning

Vad visar forskningen?

En metaanalys av 33 randomiserade studier (Wolitzky-Taylor m.fl., 2008) fann att exponeringsbaserad behandling gav stora effekter vid specifika fobier jämfört med ingen behandling, och var bättre än placebo och andra psykoterapier. Effekterna berodde inte på typen av fobi.

Om magnetröntgen: i en randomiserad studie (Enders m.fl., 2011) av 174 patienter med klaustrofobi fick 39 procent i en kort tunnelkamera och 26 procent i en öppen kamera en klaustrofobisk reaktion som stoppade undersökningen; skillnaden var inte statistiskt säker. En genomgång av två års undersökningar vid en verksamhet med flera enheter (Hudson m.fl., 2022) fann att 0,76 procent av undersökningarna inte kunde slutföras på grund av klaustrofobi.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna ger delvis olika bild:

• Öppna kameror: 1177.se nämner att vissa kameror är öppna på sidorna. I Hudson m.fl. var det över tre gånger så vanligt att undersökningen i en öppen kamera avbröts på grund av klaustrofobi, och Enders m.fl. fann ingen säker skillnad mellan öppen och kort tunnelkamera.
• Hur vanligt det är: Hudson m.fl. fann att färre än 1 procent av undersökningarna avbröts, medan Enders m.fl., som bara studerade patienter med klaustrofobi, såg avbrott hos 26–39 procent.
• Behandlingens längd: 1177.se nämner behandling vid ett till tre tillfällen; metaanalysen fann att fler sessioner gav något bättre resultat.

10Kort sagt

Det viktigaste om klaustrofobi

• Klaustrofobi är en specifik fobi för trånga och instängda utrymmen.
• Den kan ge panikångest, hjärtklappning, andnöd och yrsel.
• Undvikande håller kvar rädslan.
• KBT med gradvis exponering är den behandling som rekommenderas.
• Inför en magnetröntgen: berätta att du är rädd; lugnande läkemedel är ibland möjligt.
• Sök hjälp om rädslan begränsar ditt liv.