Kalkaxel: när kalk i senan ger plötslig smärta

01Vad är det

Vad är kalkaxel?

Enligt 1177.se beror kalkaxel oftast på att det har kommit kalk i senans vävnad eller i axelns slemsäck. I forskningen kallas tillståndet kalcifierande tendinit i rotatorkuffen.

Rotatorkuffen består av fyra små muskler som omger axelleden. De är viktiga för armens rörelser och ger axeln stabilitet. Axelleden är kroppens rörligaste led, och rörelserna sker även genom skulderbladets rörlighet mot bröstkorgen och nyckelbenet.

02Symtom

Symtom vid kalkaxel

Symtomen vid kalkaxel kan enligt 1177.se vara att du plötsligt får mycket ont och mycket svårt att röra axeln.

Vid besvär i nacke och axlar i allmänhet är de vanligaste symtomen ömhet, stelhet och smärta. Det är vanligt att musklerna spänns där det gör ont, och de spända musklerna kan i sin tur göra att det gör mer ont. Stress och oro kan också göra musklerna mer spända i nacken, skuldrorna och bröstkorgen.

03Skillnad

Andra orsaker till ont i axeln

1177.se nämner flera andra axelbesvär som kan ge liknande smärta:

• Inklämning (impingement): senor och muskler kommer i kläm, så att det gör ont och blir svårt att röra axeln, särskilt när armen förs rakt ut i sidled.
• Frusen skuldra: axeln blir smärtsam och stel.
• Skada i rotatorkuffen: det gör ont och kan bli svårt att lyfta armen, till exempel efter ett fall eller tunga lyft.
• Bursit, slemsäcksinflammation.

Därför behövs en undersökning för att veta vad besvären beror på.

04Undersökning

Hur undersöks axeln?

Du undersöks av en läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor som frågar om dina besvär, testar leder och muskler och låter dig göra olika rörelser. Röntgen kan visa skador på skelettet efter en skada.

En del skador i muskler, senor och ledband går inte att se med vanlig röntgen. Om besvären är så svåra att en operation kan bli aktuell kan du undersökas med datortomografi, magnetkamera eller ultraljud. 1177.se påpekar att det inte finns något klart samband mellan förändringar som syns på röntgen och hur ont det gör.

05Själv

Vad kan du göra själv?

För ont i nacke och axlar ger 1177.se dessa råd:

• rör dig som vanligt även om det gör ont; vilar du för mycket kan styrkan i musklerna bli sämre,
• ta pauser i arbetet så att musklerna får slappna av, särskilt om du sitter stilla mycket,
• värme, till exempel en vetekudde, kan vara skönt,
• receptfria värktabletter med paracetamol eller från gruppen NSAID kan hjälpa dig att leva som vanligt; ta dem gärna regelbundet,
• försök undvika att stressa.

06Behandling

Fysioterapi, kortison och operation

Enligt 1177.se hjälper rörelse och aktiv träning ofta bättre än passiva metoder som massage, värmebehandling och stretchning. Fysioterapi kan lindra smärtan, behålla och öka rörligheten och öka styrkan och stabiliteten i axlarna. Akupunktur och lågenergilaser kan också ha effekt.

Inflammation kring muskelfästen i axeln kan lindras med injektioner av kortison eller lokalbedövning. Ibland behövs en operation, till exempel vid svåra besvär med inklämning. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao behandlar vi axelbesvär (besöken sker på spanska).

07Spolning

Spolning av kalken

En randomiserad studie från 2013 (de Witte m.fl.) med 48 patienter jämförde ultraljudsledd nålbehandling och spolning av kalken, så kallad barbotage, kombinerad med en kortisonspruta i slemsäcken, med enbart kortisonspruta.

Efter ett år hade båda grupperna förbättrats, men axelfunktionen var signifikant bättre efter spolningen (86 mot 74 poäng på en funktionsskala) och kalken hade minskat mer. Fyra patienter i spolningsgruppen och elva i kortisongruppen behövde ytterligare en spolning eller operation under uppföljningen.

08Forskning

Vad visar forskningen om stötvåg?

En Cochrane-översikt från 2020 (Surace m.fl.) omfattade 32 studier med 2 281 deltagare, de flesta med kalk i rotatorkuffen. Jämfört med placebo gav stötvågsbehandling efter tre månader:

• en liten minskning av smärtan, 0,78 poäng på en skala 0–10, under gränsen för en kliniskt viktig skillnad på 1,5 poäng,
• en liten förbättring av funktionen, 7,9 poäng på en skala 0–100, under gränsen på 10 poäng,
• fler biverkningar än placebo, men osäkert på grund av få händelser,
• ingen skillnad mellan dem som hade och inte hade kalk.

Författarna drar slutsatsen att stötvåg ger mycket få kliniskt viktiga fördelar och att säkerheten är osäker. Alla studier hade risk för snedvridning.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna lägger tyngden på olika behandlingar:

• Kortison: 1177.se skriver att kortison kan lindra inflammation kring muskelfästen i axeln. I studien av de Witte m.fl. gav kortison ensamt sämre resultat efter ett år än kortison kombinerat med spolning.
• Passiv eller aktiv behandling: 1177.se förordar rörelse och aktiv träning framför passiva metoder; stötvåg är en passiv metod som Cochrane-översikten fann ger mycket små fördelar.
• Underlaget: 1177.se har ingen egen text om kalkaxel; forskningen bygger på få och små studier med risk för snedvridning.

10Kort sagt

Det viktigaste om kalkaxel

• Kalkaxel innebär kalk i axelns sena eller slemsäck.
• Den kan ge plötslig, kraftig smärta och svårt att röra axeln.
• Andra axelbesvär kan ge liknande symtom, så undersökning behövs.
• Rör dig som vanligt; aktiv träning hjälper ofta bättre än passiva metoder.
• Kortison och spolning av kalken är möjliga behandlingar.
• Stötvåg gav mycket små fördelar i forskningen.