Hopparknä: när senan under knäskålen gör ont

01Vad är det

Vad är hopparknä?

Hopparknä är det vardagliga namnet på besvär i senan under knäskålen. I forskningen kallas det patellartendinopati eller jumper’s knee.

Enligt översikten av Malliaras m.fl. (2015) har hopparknä två kännetecken: smärtan sitter vid knäskålens nedre spets, och den är belastningsberoende, det vill säga den ökar ju mer knäts sträckmuskler belastas, särskilt vid aktiviteter som lagrar och frigör energi i senan, som hopp.

02Barn

Höjdhopparknä hos barn och tonåringar

1177.se beskriver Sinding-Larsens sjukdom, som också kallas höjdhopparknä. Små bristningar i senan under knäskålen kan orsaka långvarig smärta. Barnet får ont när hen springer, hoppar och går i trappor.

Besvären är vanligare hos dem som hoppar höjdhopp, därav namnet, men kan förekomma även hos barn som till exempel spelar fotboll eller springer mycket. 1177.se nämner också Schlatters sjukdom, som är vanligast bland idrottande barn mellan åtta och femton år som växer snabbt och samtidigt överanstränger knäna.

03Symtom

Hur känns hopparknä?

Bland de knäbesvär hos barn som 1177.se beskriver finns:

• smärta vid fysisk aktivitet, framför allt om den innehåller hopp,
• smärta när man sitter länge med böjda knän, till exempel i bilen eller på bio,
• smärta i trappor, vid cykling och andra aktiviteter med mycket knäböjningar,
• besvär i båda benen samtidigt hos en del.

Hos vuxna beskriver Malliaras m.fl. smärtan som lokaliserad till knäskålens nedre spets och kopplad till belastningen.

04Diagnos

Hur ställs diagnosen?

Hos barn undersöker läkaren benet och kontrollerar rörlighet, styrka och stabilitet. Ibland behövs en röntgenundersökning, enligt 1177.se.

Malliaras m.fl. skriver att diagnosen hopparknä är klinisk. Bilddiagnostik kan hjälpa att skilja mellan olika orsaker, men förändringar i senan kan finnas utan smärta hos personer som har ont från andra delar av knäts framsida. Därför krävs en noggrann undersökning av både diagnosen och de faktorer som bidrar.

05Själv

Vad kan du göra själv?

För barn med knäbesvär ger 1177.se dessa råd:

• vila från aktiviteter som gör ont,
• prova en annan sport om träningen gör ont, eller undvik den allra hårdaste träningen, som fotbollsträning, hopp och löpning,
• stretching och träning av musklerna i knät kan lindra besvären,
• ett speciellt förband eller tejpning vid fysisk aktivitet kan hjälpa,
• receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa vid mycket ont.

06Träning

Belastningsträning för senan

Enligt Malliaras m.fl. bör behandlingen gradvis utveckla belastningstoleransen i senan, i muskel-senenheten och i hela den kinetiska kedjan, och samtidigt ta hänsyn till biomekaniska och andra riskfaktorer.

Översikten varnar för två vanliga fallgropar: orealistiska tidsramar för rehabiliteringen och att förlita sig för mycket på passiva behandlingar. Hos barn är fysioterapi vanligt, och det är bra att göra övningar för att stärka musklerna kring knäleden. I vår mottagning för fysioterapi i Bilbao behandlar vi senbesvär i knät (besöken sker på spanska).

07Prognos

Hur lång tid tar det?

Malliaras m.fl. skriver att rehabiliteringen kan gå långsamt och ibland vara frustrerande, och att orealistiska förväntningar på hur snabbt det går är en vanlig fallgrop.

För barn skriver 1177.se att vilken behandling barnet får beror på orsaken, och att en del besvär oftast försvinner av sig själva med åren. Ibland kan en bit ben eller brosk lossna inne i leden, och då kan en operation behövas.

08Forskning

Vad säger forskningen om övningarna?

En randomiserad studie (Breda m.fl., 2021) jämförde progressiva senbelastande övningar med excentrisk träning hos 76 personer med hopparknä, som mest hade haft långvariga besvär (median två år). Efter 24 veckor var förbättringen i ett frågeformulär om smärta, funktion och idrott signifikant större med de progressiva övningarna (28 mot 18 poäng).

Andelen som återgick till idrott var 43 mot 27 procent, men den skillnaden var inte statistiskt säker. Nöjdheten och följsamheten skilde sig inte. Författarna rekommenderar progressiva senbelastande övningar som första konservativa behandling.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna utgår från olika grupper och ger olika råd:

• Vila eller belastning: 1177.se råder barn att vila från det som gör ont eller byta sport. Översikten om vuxna betonar gradvis belastning och varnar för att förlita sig för mycket på passiva behandlingar.
• Vem som drabbas: 1177.se beskriver höjdhopparknä hos barn och tonåringar; forskningen gäller främst idrottande vuxna.
• Typ av övningar: 1177.se nämner stretching och träning av musklerna kring knät utan att ange någon särskild typ. Studien av Breda m.fl. fann att progressiva senbelastande övningar gav bättre resultat än excentrisk träning efter 24 veckor.

10Kort sagt

Det viktigaste om hopparknä

• Hopparknä ger smärta vid knäskålens nedre spets som ökar med belastningen.
• Hos barn beskriver 1177.se höjdhopparknä, Sinding-Larsens sjukdom.
• Diagnosen ställs vid undersökning; bilder är inte alltid avgörande.
• Barn: vila från det som gör ont, stretching och träning kring knät.
• Vuxna: gradvis belastningsträning av senan är grunden.
• Rehabiliteringen kan ta tid; räkna inte med snabba lösningar.