Emetofobi: när rädslan för att kräkas styr livet

01Vad är det

Vad är emetofobi?

Du kan ha en fobi om du är så rädd för någonting att du gör allt för att undvika det. Enligt 1177.se heter fobier egentligen specifika fobier, eftersom rädslan ofta gäller en viss sak, plats eller företeelse. Bland de vanliga fobierna nämner 1177.se att vara rädd för att kräkas, sätta i halsen eller få någon sjukdom.

Emetofobi är namnet på fobin för att kräkas. I forskningen kallas den specific phobia of vomiting. Ofta står graden av rädsla inte i proportion till hur farligt det man är rädd för egentligen är, och att känna obehag inför något är inte samma sak som att ha en fobi.

02Symtom

Symtom vid fobi

Vid kontakt med det du är rädd för, eller bara tanken på det, kan du enligt 1177.se få något eller några av dessa symtom:

• panikångest, alltså stark ångest som kommer plötsligt,
• hjärtklappning eller tryck över bröstet,
• svårt att andas,
• muntorrhet, illamående eller yrsel,
• svettningar, darrningar eller svaghet i musklerna.

Symtomen beror på att mer stresshormoner än vanligt kommer ut i blodet när du blir rädd. Vilka symtom du får kan variera från person till person.

03Undvikande

Varför undvikande gör rädslan starkare

Ju mer du undviker det som skrämmer dig, desto starkare blir rädslan. Enligt 1177.se kan det med tiden göra att du börjar undvika vissa situationer eller platser.

En förklaring till fobier är att det handlar om en inlärd rädsla: när du undviker det du är rädd för får du inte tillfälle att märka att det var ofarligt, och rädslan stannar kvar. En systematisk översikt om kräkfobi (Keyes m.fl., 2018) beskriver just vanliga säkerhets- och undvikandebeteenden som en del av tillståndet.

04Orsaker

Vad beror fobier på?

Enligt 1177.se kan du ha en medfödd känslighet som ger större risk att utveckla en fobi. En skrämmande händelse i samband med en viss sak kan sedan göra att fobin utvecklas.

Rädslor kan också läras in indirekt genom att man ser hur andra beter sig, till exempel när ett barn ser en förälder bli rädd. Som vuxen kan du ofta själv förstå att rädslan inte är rimlig, men fobin kan ändå hindra dig från att göra vissa saker.

05Barn

Rädsla för att kräkas hos barn

Fobier kan komma redan när barnet går i förskolan. Bland de saker som barn ofta är rädda för nämner 1177.se att sätta i halsen, kräkas eller få en sjukdom.

Om barnet stöter på det som skrämmer kan reaktionen bli att snabbt dra sig undan, fly, få utbrott eller börja gråta. En del blir i stället helt stilla. Specifika fobier hos barn kan gå över av sig själva. Behandlingen av ångestsyndrom hos barn anpassas efter ålder och mognad och blir oftast bättre om föräldrarna är delaktiga.

06Behandling

Behandling med KBT och exponering

Fobier brukar enligt 1177.se behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. Först sätter ni upp mål, sedan graderar du dina nivåer av ångest. Oftast börjar du med en situation som känns medelsvår och ökar sedan utmaningen steg för steg, med stöd från behandlaren.

Behandlingen kan ta några månader, men det finns också korta behandlingar, som 1-sessionsbehandling, där behandlingen sker vid ett till tre tillfällen på två till tre timmar vardera. Målet är att du inte längre ska känna dig begränsad av rädslan. I vår mottagning för psykologi i Bilbao arbetar vi med ångest och fobier (besöken sker på spanska).

07Själv

Vad kan du göra själv?

1177.se ger dessa råd:

• lär dig mer om ångest och fobier, till exempel genom böcker, artiklar eller poddar,
• undvik inte det du är rädd för, utan försök närma dig det gradvis,
• prata med någon du har förtroende för,
• fysisk träning, avslappning och övningar i mindfulness kan hjälpa dig att hantera stress och ångest.

Inte alla fobier behöver behandlas; du avgör själv om fobin hindrar dig från att leva det liv du vill.

08Forskning

Vad visar forskningen om kräkfobi?

Keyes m.fl. (2018) gick igenom 385 artiklar och inkluderade 24. Översikten konstaterar att kräkfobi är mindre utforskad än andra specifika fobier och att det finns relativt få studier av hög kvalitet om effektiv behandling.

I den första randomiserade studien av KBT vid kräkfobi (Riddle-Walker m.fl., 2016) fick 24 deltagare antingen 12 sessioner KBT eller stod på väntelista. KBT var tydligt bättre än väntelistan; hälften av dem som fick KBT uppnådde en kliniskt betydelsefull förändring, jämfört med 16 procent på väntelistan. Författarna skriver att behandlingen behöver utvecklas vidare. En metaanalys av 33 studier om specifika fobier (Wolitzky-Taylor m.fl., 2008) fann att exponering gav stora effekter jämfört med ingen behandling.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig åt på några punkter:

• Behandlingens längd: 1177.se nämner korta behandlingar med ett till tre tillfällen. Metaanalysen fann att behandlingar med flera sessioner var marginellt bättre än en session, och studien om kräkfobi använde 12 sessioner.
• Hur säker kunskapen är: 1177.se beskriver KBT som behandlingen som hjälper vid fobier. För just kräkfobi påpekar Keyes m.fl. att det finns få studier av hög kvalitet.
• Typ av fobi: metaanalysen fann att effekterna inte berodde på typen av specifik fobi, medan studien om kräkfobi drar slutsatsen att just denna behandling behöver förbättras.

10Kort sagt

Det viktigaste om emetofobi

• Emetofobi är en specifik fobi för att kräkas.
• Rädslan kan ge panikångest, hjärtklappning, illamående och yrsel.
• Undvikande ger lättnad för stunden men håller kvar rädslan.
• KBT med gradvis exponering är den behandling som rekommenderas vid fobier.
• Forskningen om just kräkfobi är begränsad men visar effekt av KBT.
• Sök hjälp om rädslan begränsar ditt liv.