Dyslexi: när det är svårt att läsa, skriva och stava

01Vad är det

Vad är dyslexi?

Dyslexi är vanligt. Enligt 1177.se handlar det oftast om det skrivna språket men ibland även om talspråk. Det har att göra med hur hjärnan bearbetar språkljud och uppfattar skriven text: den som läser lätt kopplar automatiskt ihop språkljud och bokstäver, medan den som har dyslexi behöver öva mycket under lång tid för att lära sig det.

Dyslexi har ingenting med intelligens eller begåvning att göra. En del har dyslexi utan att veta om det. Vissa har samtidigt svårt med siffror och att räkna, så kallad dyskalkyli.

02Tecken

Hur märks dyslexi?

Alla har inte svårt med allt. Enligt 1177.se är detta vanligt:

• du läser långsamt och stannar upp på vissa ord, eller läser snabbt och fel,
• du har svårt att stava och stavar ofta fel,
• du har svårt att skilja på språkljud som liknar varandra, till exempel u och y, g och k eller b, p och d,
• du byter plats på bokstäver, till exempel ”tärning” i stället för ”träning”,
• du har svårt att lära dig ramsor eller ord i en följd, som årets månader,
• du har ofta lättare att lyssna på information än att läsa den.

Det kan också vara svårt att koncentrera sig, att sätta igång med uppgifter och att hålla många saker i huvudet samtidigt, det som kallas arbetsminne.

03Orsaker

Vad beror dyslexi på?

Dyslexi är enligt 1177.se ärftligt. En översikt i Lancet från 2012 (Peterson och Pennington) beskriver dyslexi som ett neurologiskt utvecklingstillstånd som kännetecknas av långsam och osäker ordigenkänning, och som har rapporterats i alla kulturer som studerats.

Enligt översikten är den fonologiska teorin, att svårigheterna gäller språkljuden, fortfarande den mest övertygande. Sex möjliga gener har identifierats, och det finns ett samspel mellan gener och miljö.

04Utredning

Hur utreds dyslexi?

Läs- och skrivsvårigheter kan enligt 1177.se utredas av en speciallärare, specialpedagog, logoped eller psykolog. Du berättar om dina svårigheter och gör olika tester. Det som bedöms är bland annat:

• förmågan att läsa, skriva och stava,
• läsförståelse, alltså hur väl du förstår det du har läst,
• förmågan att uppfatta och uttala språkljud och att komma på ord,
• arbetsminnet.

Ibland beror svårigheterna på något annat, som dyskalkyli eller en språkstörning, som logopeder också utreder. I vår mottagning för logopedi i Bilbao bedömer vi läs- och skrivsvårigheter (besöken sker på spanska).

05Skolan

Stöd i skolan

Om ett barn inte har lärt sig att läsa i första klass behöver hen enligt 1177.se extra stöd, till exempel enskild undervisning av en speciallärare eller anpassningar i klassen.

Det är skolans ansvar att se till att barnet får stödet, oavsett om barnet har en diagnos eller inte. Det är ändå bra att ta reda på vilka svårigheter barnet har, så att insatserna kan anpassas.

06Hjälpmedel

Hjälpmedel och ljudstöd

Det finns hjälpmedel som gör det lättare att läsa och skriva, och i en del regioner kan de skrivas ut. Enligt 1177.se kan dessa hjälpa:

• en dator med rättstavningsprogram,
• en läslinjal som gör det lättare att följa texten,
• inlästa böcker och talsyntes, där en datorröst läser upp texten,
• appar som läser upp text eller skriver det du säger.

Den som har läshinder kan via bibliotek få tillgång till inlästa böcker.

07Förälder och vuxen

Som förälder och som vuxen med dyslexi

Ett barn med dyslexi behöver träna med ljud som stöd för läsningen, så kallad ljudmetod. Att läsa högt för barnet är en bra början. Enligt 1177.se ska övningen kännas kul och mysig snarare än jobbig. Du kan också:

• prata med barnet om det ni läser,
• hitta rutiner som ger balans mellan fritid och skolarbete,
• planera in läxorna innan barnet är för trött,
• ta bort skärmar från sovrummet cirka två timmar före läggdags,
• läsa eller lyssna på litteratur själv, och söka stöd hos andra föräldrar.

Som vuxen kan du få hjälp och anpassningar när du studerar eller arbetar. Enligt 1177.se kan du som studerar kontakta studenthälsan för att till exempel få anteckningar, inspelade föreläsningar eller inlästa läroböcker.

På jobbet kan det hjälpa att få en checklista med instruktioner eller att större uppgifter delas upp i mindre. På en del arbetsplatser finns assisterande teknik. Det finns också föreningar där du kan prata med andra som har dyslexi.

08Forskning

Vad säger forskningen om ljudträning?

En Cochrane-översikt från 2018 (McArthur m.fl.) omfattade 14 studier med 923 engelskspråkiga barn och ungdomar som låg efter i läsningen. Träning i att koppla ihop bokstäver och ljud, så kallad phonics:

• förbättrade troligen hur flytande de läste ord och påhittade ord, enligt evidens av måttlig kvalitet,
• kan ha förbättrat hur korrekt de läste, enligt evidens av låg kvalitet,
• förbättrade läsförståelsen bara något,
• kan ha förbättrat stavningen, men resultatet var osäkert.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna kompletterar varandra:

• Ljudmetod: 1177.se rekommenderar ljudmetod. Cochrane-översikten stöder ljudträning för flytande läsning, men fann bara en liten effekt på läsförståelsen.
• Språk: studierna i översikten gällde engelskspråkiga barn och ungdomar i Australien, Kanada, Storbritannien och USA, medan 1177.se skriver om svenska förhållanden.
• Orsaker: 1177.se beskriver dyslexi som ärftligt. Peterson och Pennington betonar också samspelet mellan gener och miljö.

10Kort sagt

Det viktigaste om dyslexi

• Dyslexi innebär svårt att läsa, skriva och stava och är ärftligt.
• Det har ingenting med intelligens att göra.
• Tidig upptäckt minskar risken att barnet hamnar efter.
• Ingen diagnos krävs för stöd i skolan.
• Hjälpmedel som talsyntes och rättstavningsprogram underlättar.
• Ljudträning förbättrar troligen hur flytande man läser.