Afasi: när språket påverkas efter en hjärnskada

01Symtom

Hur märks afasi?

Du som har afasi kan enligt 1177.se ha svårt att göra något av följande:

• prata,
• tolka och förstå vad andra säger,
• förstå vad du läser,
• läsa högt,
• stava och formulera meningar i skrift.

Alla som har afasi har svårt att hitta rätt ord. Det kan hända att du inte alls kommer på ordet, att du säger fel ord eller upprepar samma ord om och om igen. Det är också vanligt att ha svårt att uttrycka sig med gester, miner och kroppsspråk, särskilt i början.

02Tala och förstå

Ord, förståelse, läsning och skrivning

En del pratar utan besvär men byter ut bokstäver eller hela ord, så att talet blir svårt att förstå. En del hör att det blir fel och försöker rätta sig; andra uppfattar det inte. Besväret blir ofta extra tydligt med namn på närstående och med siffror, som telefonnummer. Enligt 1177.se händer det också att man svarar ja och menar nej, och tvärtom.

Det kan vara svårt att läsa eftersom du inte känner igen bokstäver och ord. Förmågan att stava är påverkad hos de flesta. Många som har fått afasi efter en stroke är också förlamade i höger sida av kroppen, och för en högerhänt person kan det ta tid att lära sig skriva med vänster hand.

03Inte afasi

Afasi, dysartri och apraxi

Det är enligt 1177.se inte afasi om du enbart har svårt att artikulera och pratar sluddrigt. Det kallas dysartri, och då kan du läsa, skriva och förstå vad omgivningen säger.

Apraxi innebär att ha svårt att styra tungan, läpparna och andra delar av munnen, så att det inte går att forma ord och bokstäver som du vill. Även apraxi efter stroke blir bättre med tiden och går helt över för vissa. Det är ganska vanligt att ha afasi, dysartri och apraxi samtidigt.

04Orsak

Varför får man afasi?

Afasi beror på att de delar av hjärnan som behandlar språk har skadats, oftast vid en stroke. Andra orsaker kan vara hjärnskakning, en inflammation i hjärnan eller en hjärntumör. Hos de flesta finns de språkliga funktionerna i vänster hjärnhalva; hos en del, framför allt vänsterhänta, i höger.

Besvären beror bland annat på vilken del av hjärnan som har skadats och hur stor skadan är. En ovanlig typ kallas primär progressiv afasi, PPA. Den innebär att hjärncellerna försämras, så att språket påverkas gradvis, och drabbar i första hand äldre personer.

06Utredning

Så utreder logopeden afasi

En logoped kan göra en grundlig utredning av din förmåga att kommunicera. Enligt 1177.se får du göra flera tester som visar hur du läser, hör, pratar och skriver, till exempel berätta vad bilder eller föremål föreställer, svara på frågor och läsa och tolka text. Logopeden undersöker också gester, minne, uppmärksamhet och syn.

Logopeden undersöker även hur besvären påverkar din vardag. Du eller en närstående får berätta om aktiviteter och kontakter utanför hemmet. I vår mottagning för logopedi i Bilbao utreder och behandlar vi afasi (besöken sker på spanska).

07Behandling

Språkträning och andra sätt att kommunicera

I början är det enligt 1177.se vanligt att få individuell språklig träning hos en logoped, på sjukhuset, på en mottagning eller hemma. Efter ett par månader kan du på många orter träna i grupp med andra som har afasi.

• träna att prata, sätta ihop meningar, skriva och koppla ord till bilder,
• kommunicera genom att peka, rita eller använda miner och gester,
• använda en kommunikationsbok med bilder, kartor, text eller symboler,
• använda dator, smartphone eller surfplatta, till exempel kameran och kalendern,
• ha med almanacka och inköpslista för att hantera vardagen.

Du behöver vanligtvis träna under lång tid. Det finns också afasiföreningar i de flesta län.

08Forskning

Vad säger forskningen?

En Cochrane-översikt från 2016 (Brady m.fl.) omfattade 57 randomiserade studier med 3 002 deltagare. Jämfört med ingen språkträning förbättrade träningen den funktionella kommunikationen, läsning, skrivning och uttrycksförmåga. Vid uppföljning syntes fördelarna inte, men det underlaget var mindre. Träning med högre intensitet, högre dos eller längre tid gav bättre funktionell kommunikation, men fler avbröt behandlingen.

En analys från 2022 av individdata från 959 deltagare i 25 studier (RELEASE-gruppen) fann de största vinsterna i språk och förståelse vid mer än 20 till 50 timmars träning. Vid 20 timmar eller mindre sågs ingen förbättrad förståelse. Författarna beskriver resultaten som utforskande.

09Skillnader

Där källorna inte är överens

Källorna skiljer sig i några avseenden:

• Hur mycket träning: 1177.se anger inte antal timmar. RELEASE-analysen fann störst förbättring vid en högre intensitet och längre tid än vad som rapporteras från vanlig vård internationellt, och med hemträning.
• Intensiv träning: RELEASE-analysen förknippar mer träning med bättre resultat. Brady m.fl. påpekar att fler avbröt intensiv träning och att den kanske inte passar alla.
• Varaktig effekt: 1177.se skriver att språket kan förbättras under flera år. I Cochrane-översikten syntes fördelarna inte vid uppföljning, med ett mindre underlag.

10Kort sagt

Det viktigaste om afasi

• Afasi är svårigheter med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke.
• Alla med afasi har svårt att hitta rätt ord.
• Sluddrigt tal utan språkbesvär är dysartri, inte afasi.
• Ring 112 om språkbesvären kommer plötsligt.
• En logoped utreder och tränar språket, ofta under lång tid.
• Forskningen visar att språkträning förbättrar kommunikationen.